Extremidrottare framstår ofta som gränslösa. De springer i dagar, korsar kontinenter och pressar kroppen på ett sätt som få av oss ens vågar drömma om. Men en ny studie i Current Biology visar något oväntat: även dessa idrottare slår i ett tak. Ett biologiskt sådant.
En unik inblick i extrem uthållighet
Forskarna följde 14 extremidrottare och mätte deras energiförbrukning med isotopteknik. Resultatet:
- Under korta toppar kunde de nå 6–7 gånger sin vilometabolism (BMR).
- Men över månader sjönk deras snitt till 2,4–2,5 × BMR, oavsett individ eller träningsform.
Kroppen tillåter alltså extrema toppar, ...
Läs fortsättningen här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar