onsdag 22 januari 2020

Runners World - Hårt och lugnt är bäst på lång sikt

De flesta vet att löpning är bra för hälsan. Men hur mycket är för mycket? Kanske är det en fråga om vila och återhämtning. En ny studie visar nämligen att även extrem löpning förlänger livet. Det tycks som att extremt mycket löpning kan vägas mot extremt bra återhämtning. 


Det finns studier som kopplat extremt mycket träning till förhöjda nivåer av kalcium, vilket indikerar styva artärer. En ny studie visar dock att riskfaktorer för normala personer inte nödvändigtvis har samma betydelse för vältränade löpare. 

Vad är extrem löpning?

I den nya studien definierade forskarna extrem fysisk aktivitet som mer än 10000 MET-minuter per träningsvecka. MET är ett mått på din metabolism. En vilometabolism på 70 kalorier i timmen motsvarar 1 MET. Om du springer ett hårt pass på 10 MET betyder det att du bränner 700 kalorier per timme. En timmes hård ...

söndag 19 januari 2020

Ditt första maratonlopp föryngrar blodkärlen med 4 år

En ny studie visar att nyblivna maratonlöpare minskar sin vaskulära ålder med fyra år. Artärerna blir smidigare och blodtrycket sänks. Dessutom är effekten större ju äldre och otränad du är. 

Att börja träna för sitt första maraton ger flera hälsofördelar. I en studie, som publicerades strax efter nyår, kunde forskare för första gången visa att nyblivna maratonlöpare, som tränade och fullbordande ett maraton, sänkte sin vaskulära ålder med fyra år. Eftersom det finna många som börjar träna med ett maraton som mål efter nyår, kanske studien ger dem motivation att fortsätta träna. 

Foto Iwona Castiello d'AntonioUnsplash
Forskarna undersökte 138 maratonlöpare som gjorde sitt första maraton i London 2016 och 2017. Ingen av deltagarna hade några hjärtproblem. De var friska, men ingen tränade mer än 2 timmar i veckan innan de startade träningsprogrammet. 

Alla deltagarna följde ett 17 veckor långt träningsprogram med tre pass i veckan. I snitt fick männen en tid på 4 timmar och 30 minuter och kvinnorna 5 timmar och 40 minuter på sitt första maraton.

Efter träning och maraton hade systoliskt och diastoliskt blodtryck minskat med 4 respektive 3 mmHg. Aortas styvhet minskade och var tydligast i distal aorta vars kapacitet ökade på ett sätt som motsvarar fyra vaskulära år. 

Ett halvårs träning kan alltså sänka blodkärlens ålder med fyra år. Studien visar också att ett halvår med genomtänkt träning räcker för att en frisk person ska klara ett maraton. Det är ungefär 17 veckor kvar till Stockholm maraton. Det är bara att köra igång:)

onsdag 15 januari 2020

Runners World - Löpning som livsstil

Många slutar att träna i 20-årsåldern. Studier, hus och barn tar tid. En del väljer att träna igen efter några år, andra väljer bort träningen resten av livet - det är ett val med stora konsekvenser.

Dina val formar den du blir. Att välja att äta en kvällsmacka en kväll betyder inte så mycket, men ditt val påverkar dig och till slut ser du dig som en person som avslutar dagen med en kvällsmacka. Dina val påverkar ditt beteende på både kort och lång sikt. Det gäller inte minst valet mellan att springa och inte springa.



Det finns flera studier som visar att träning förlänger livet. Men hur påverkar livslång träning livslängden? En grupp amerikanska forskare försökte ta reda på det. De använde sig av en databas med enkätsvar ...

Läs fortsättningen här.


måndag 13 januari 2020

Fysisk aktivitet ökar hjärnans gråa substans

De senaste åren har flera studier visat att konditionsträning är bra inte bara för kroppen utan också för hjärnan. Enligt en ny studie tycks träning bromsa minskningen av hjärnans gråa substans och den totala hjärnvolym, vilket är förknippat med åldersrelaterad kognitiv nedgång. 

Studien baseras på 2000 hjärnskanningar av personer mellan 21 och 84 år och visar på ett starkt samband mellan kondition och hjärnans gråa substans och totala volym. 

Detta resultat ger stöd för att träning som sätter fart på hjärtat bidrar till förbättrad hjärnhälsa och bromsar minskning av dess gråa substans. Det är ett indirekt bevis på att konditionsträning har en positiv inverkan på kognitiv funktion utöver förbättrad fysisk kondition. 

Forskarnas slutsats är att du bör träna minst 150 minuter i veckan. Det handlar om måttlig fysisk aktivitet som en snabb promenad. Det viktiga är att hjärtat arbetar. När hjärtat jobbar, mår hjärnan bra.