måndag 23 mars 2015

Om framtiden

För 7-8 år sedan lyssnade jag på en känd svensk näringsexpert. Han sa en del bra saker och en del mindre bra saker. Bl a hävdade han att det var ohälsosamt att springa mer än 5 km. Efter varje löptur vräkte han i sig c-vitaminer för att hjälpa immunsystemet att oskadliggöra fria radikaler och förhindra att de skulle slita sönder ...

Forts ...


tisdag 17 mars 2015

Springer före frukost

Jag har tagit det ganska lugnt efter influensan, men i söndags sprang jag 22 km före frukost i strålande sol. Jag brukar springa veckans längsta pass på lördag eller söndag. Jag sprang längs Höga kusten. Det enda jag hörde var havet, fåglarna och det taktfasta ljudet av fötter och andhämtning. Om man kommer iväg i tid, dröjer det innan bilar och maskiner skruvar upp bakgrundsbruset. Jag kände mig ganska pigg efteråt. Det var varmt så jag åt frukosten ute i solskenet. Om några veckor får jag även lite gratis vitamin D till frukosten om det fina vädret fortsätter.
Löpning längs kusten i solsken. 

Genom att springa före frukost tvingar jag cellerna att anpassa sig till fysisk aktivitet utan tillgång till lättillgänglig energi. Nya studier visar att det förbättrar anpassningar till träning, bl a har man sett att antalet mitokondrier - cellens små kraftverk - ökar. Man har sett att flera proteiner aktiveras i större utsträckning när träningen utförs med låga nivåer av lagrade kolhydrater i musklerna. Dessa processer - som även inkluderar gener som är aktiverade i fettförbränning - stängs av om man äter eller dricker något med socker i. När man stressar cellerna lite lagom, blir de ofta lite …


Forts på Hjärnfysikbloggen


lördag 14 mars 2015

Av gammal vana

Igår gick jag helt fel. Efter förmiddagsfikat skulle jag gå till min plats, men jag hamnade på min gamla plats i det stora landskapet. Jag flyttade till ett mindre rum dagen innan, så det är ju lätt hänt. Jag kommer nog gå fel fler gånger. Efter tre år är vägen till min gamla plats en grundmurad vana. Nu måste jag tänka till och vika av till min nya plats på mitt nya rum.

Det mesta jag gör är av vana. Jag gör samma morgonrutin: rullar ur sängen, borstar tänderna, äter frukost, åker till jobbet. På jobbet går det mesta av rutin och jag tar samma väg hem som jag brukar. Sedan lagar vi mat och äter tillsammans. Och så följer kvällsaktiviteterna ungefär som de brukar och de avslutas med kvällsrutinen: tar fram morgondagens kläder, borstar tänderna, kryper ner i sängen och läser lite i en bok. I princip skulle jag kunna klara en hel dag på rutin utan att vara medveten om vad jag gör. Vanorna sparar massor av energi, men de kan också vara ett problem. Det finns ju dåliga vanor.


Men jag gick inte bara fel av gammal vana igår, jag återupptog en gammal vana också. Istället för att gå på gymmet så klev jag rakt in - lite av en slump - i ett yogapass med inslag av meditation. Jag kände mig starkare efter det. Det kanske blir en ny fredagsvana.

Mer om vanor i nytt inlägg på Hjärnfysikbloggen.


söndag 8 mars 2015

Om lycka och längdhopp

Häromdagen hoppade Michel Tornéus 8,30 meter i längdhopp och tog EM-guld. Årsbästa för män är 8,51. Sedan mitten av 1990-talet har årsbästa försämrats. Samma sak med tresteg och höjdhopp. Rekorden i teknikgrenarna står och stampar medan löparna blivit snabbare, från 100 meter till maraton. Vad beror det på? Carl Lewis hoppade nästan 9 meter på fart. Bolt borde kunna hoppa längre, kanske över tio meter.
Lewis och Powell
När Bolt springer som snabbast är han uppe i en hastighet på 12 m/s. Enligt fysikens rörelselagar borde han kunna hoppa kvadraten på hastigheten delat med gravitationen, vilket ger 14,68 meter. Men då tar man inte hänsyn till uthoppsvinkel, osv. Men fysiken visar hastighetens betydelse. Mike Powell sprang 11 m/s när han hoppade 8,95. Om man höjer den hastigheten till 12 m/s, borde Bolt åtminstone klara 10,5 meter. Varför gör han inte det? På 90-talet var längdhopp en kamp mellan Lewis och Powell. Alla kände till dem. Jag tror inte lika många vet vad de bästa heter numer. Det är inte samma heta kamp. Inte samma intresse och kanske därför ingen Bolt.

Nytt inlägg om lycka på Runners world
Jag skrev ett inlägg om lycka idag. Efter det kände jag mig lyckligare, för hjärnan är inte smartare än att den påverkas av det man gör. Här är inlägget:

Tio källor till lycka



onsdag 4 mars 2015

Northug och tillskott

Skid-VM i Falun är slut. Det jag tyckte var intressantast var hur Petter genomförde femmilen. Han låg länge långt bak i fältet, såg trött och nonchalant ut. Men han hängde kvar, och på slutet började han klättra. Sen var han uppe och lagom till mållinjen var han förbi. Ingen slår honom i en spurt. Det verkar han och konkurrenterna övertygade om. 
Bild: Wikipedia

Northug sägs dricka stora mängder rödbetsjuice. Kan det ha fällt avgörandet? Jag tror inte det, även om Northug bara var 0,1 promille snabbare än tvåan. Elitidrottare gör allt för att kapa hundradelar, men jag tror Northug framför allt har ett enormt mentalt försprång. Tillskott kan ge lite hjälp på marginalen, men i slutändan vinner den som är starkast. Men bör även ha bra skidor. Det senare tycks jämna ut sig i långa loppet. Ibland går de lite bättre, ibland går de lite sämre.

För mig har det gått lite sämre på sistone. Influensavirus kan skapa mycket oreda i kroppen, men nu går det lite bättre. Nu återstår bara en torr hosta.

Idag prövade jag t o m benen lite försiktigt. Jag kände att det var rätt beslut att inte vara med på Stafettvasan i helgen.

I dagens inlägg på Runners World går jag igenom samtliga tillskott som har vetenskapligt stöd. Ett av dem är självklart rödbetsjuice. Ett annat tror jag alla tagit idag och det kanske är det bästa tillskottet alla kategorier.


söndag 1 mars 2015

Frisk men trött

Äntligen är jag kvitt influensan. Det var en jobbig vecka, med ont i kroppen, näsblod och feber. Hela familjen insjuknade, så nu är vi en ganska resistenta stam. Jag är frisk, men också trött och sliten och jag har fortfarande ganska djup hosta.

Jag har kastat in handduken till Stafettvasan. Det var svårt, för jag vet att det inte är så lätt att hitta ersättare i sista stund (men de hittade en hjälte som ställde upp:)). Det vore inte klokt att tävla nu, och det är på tiden att jag beter mig lika klokt som jag lär och predikar. Jag börjar träna så smått med en liten promenad i morgon. En promenad till och från jobbet, om de nu kommer ihåg mig och släpper in mig.

Idag skrev jag ett inlägg på RW om ett intervallprotokoll som verkar mycket lovande.