Det finns inte bara tappar och stavar i ögats näthinna

I skolan fick du säkert lära dig att näthinnan har två receptorer, tappar och stavar. Men det finns faktiskt en tredje receptor. De kallas för "den tredje receptorn" (Intrinsically photosensitive retinal ganglion cells, ipRGCs), men de har inget med synen att göra. Syftet med dem är att hålla reda på dag och natt. De mäter ljusstyrkan. De upptäcktes 1999 av Russel Foster vid Imperial College i London.

Den tredje receptorn

Den tredje receptorn skickar information om ljuset ute i världen till två buntar (en på varje hjärnhalva) av nervceller i hjärnan som kallas de suprakiasmatiska kärnorna. De ligger inbäddade i hypotalamus och är inte större än ett knappnålshuvud. Dessa buntar med nervceller styr din dygnsrytm. De säger till när det är dags att vakna.

När Foster tillkännagav sin upptäckt blev övriga forskare i den oftalmologiska världen mycket upprörda. En så grundläggande receptor kunde de ju inte ha missat. När Foster presenterade sitt fynd på en konferens skrek en forskare i publiken ”bullshit” och rusade ut. Men det är inte konstigt att oftamologerna missat denna receptor. De såg endast tappar och stavar. Det du ser är till 90 procent det du förväntar dig att se. Ögat är ingen kamera. Synintrycken är en en konstruktion av hjärnan. När du ser något nytt, är risken stor att förväntningarna på vad du borde se korrigerar detta ”synfel”.

Det mest intressanta med den tredje receptorn är att den är oberoende av synen. I ett experiment fick en synskadad kvinna - hon hade förlorat både stavar och tappar på grund av en genetisk sjukdom - till uppgift att avgöra om lamporna i rummet hon satt i var av eller på. Hon tyckte det var ett konstigt experiment eftersom hon varken såg ljus eller mörker. Hon såg ingenting. 

Hon utförde uppgiften och lyckades varje gång. Hon var inte medveten om att det var ljust eller mörkt, men hennes omedvetna hjärna visst det och gav henne svaret. Hon blev mycket förvånad.

Blindsyn

Kvinnas reaktion påminner om personer med blindsyn. Människor med blindsyn är blinda till följd av en skada i hjärnans primära syncentrum, men de kan ändå identifiera färger och undvika hinder. Hur de lyckas har de själva ingen aning om. Fenomenet avslöjar att vår hjärna är ett rörigt lapptäcke av gammalt och nytt.

Ögat är en synlig del av hjärnan. Uttrycket själens spegel stämmer alltså in på ögat. Synnerven lämnar ögat och går in i hjärnan genom ett hål - den blinda fläcken - på baksidan av ögongloben. Där delas informationen från båda ögonen först upp i höger och vänster halva av synfältet. I varje hjärnhalva leds sedan den optiska signalen till två skilda system i hjärnan. En signal går upp mot hjärnstammen och tinningloben, medan den andra går via thalamus till den primära synbarken i nackloben.

Den första vägen som går till hjärnstammen är evolutionärt mycket gammal och finns såväl hos däggdjur som amfibier. Detta system ger ingen medveten synupplevelse, men riktar ögonen mot intressanta mål och ger oss förmågan att följa rörliga objekt. Grodor har ingen nacklob, men de har en hjärnstam. Hjärnstammen tillhör de evolutionärt äldsta delen av hjärnan, den har du gemensam med reptiler och amfibier. Grodor använder detta system för att med stor precision kasta ut tungan på intet ont anande förbipasserande flugor. 

Foto: 272447 / Pixabay

Den andra vägen genom hjärnan upp till den primära synbarken ger dig en medveten synupplevelse. Om en del av den skadas, blir du blind i motsvarande del av synfältet.

Omedveten syn

Vi människor har således två olika synsätt, medan grodan bara har ett sätt att se på saker. Den klarar sig bra ändå, vilket alla som sett en groda fånga en fluga på ett ögonblick inser. Det är inte en medveten handling. Grodor behöver inte vara medvetna. Deras syn är inriktad på förändring och rörelse och de ignorerar det statiska, det som är stabilt och välkänt. Du kanske tycker människans syn är överlägsen, men du kan knappast fånga en fluga med tungan. Det är knappt du kan fånga en spyfluga med handen. Flugan har redan börjat fly när vårt medvetande gör sig redo att slå till. Medvetande är bra och gör livet lite intressantare, men det är långsamt.

Om din primära synbark i nackloben skadas medan dina ögon, din synnerv och din hjärnstam fortfarande är någorlunda intakta, då kommer du att uppleva att du inte ser någonting. Men om jag kastar en sten mot dig så duckar du, men du har ingen aning om varför du duckar. Det är en lika omedveten handling som att blinka till när en fluga flyger in i ögat. Du är inte medveten om det. Det beror på att hjärnstammen fortfarande fungerar. Du är lika omedveten som en groda som på instinkt kastar ut tungan när en fluga kommer flygande genom synfältet.

Gazzine - Därför behöver din hjärna utmaningar för att må bra

När du utmanar din hjärna aktiverar du en gen som en gång var ett virus. Viruset tog sig in i de första landlevande djuren och hjälpte dem att minnas hur de klarade olika utmaningar. Det är kanske därför din hjärna behöver utmaningar för att du ska må bra.

Foto: Pete Linforth / Pixabay

Virus har ett ganska dåligt rykte; inte minst nu efter Covid-19. Men alla virus är inte elaka, utan de flesta är tvärtom harmlösa. Till exempel innehåller en klunk havsvatten flera miljarder virus. Vi har även ...
Läs fortsättningen här.

Runners World - Spara din mentala energi

Vi lever i väntans tid. Framtiden är osäker. Om du mår dåligt känns det kanske jobbigt att ta sig ut i naturen och springa. Den mentala anspänningen tar energi. Samtidigt är det viktigare än någonsin att springa ute i naturen. Det finns gott om plats. Det går 9000 träd på varje människa i vårt land. Löpning laddar dig med ny energi. På kort sikt orkar du mer, på lång sikt klarar du ännu mer.

Det viktigare än någonsin att springa ute i naturen.

För 11 år sedan visade den italienska fysiologen Samuele Marcora att mentalt arbete påverkar fysisk prestation. Mentalt utvilade personer orkar mer än mentalt utmattade personer. Det syns inte i syreupptagning eller laktatnivåer. Tröttheten sitter inuti skallen. Man måste fråga löparna hur det känns och mäta hur mycket de orkar. Det visar sig då att de mentalt utmattade ...

Läs fortsättningen här.

Springer ensam och långt i coronatider

Jag springer mycket nu i coronatider. Det sliter att sitta hemma och jobba. Efter varje nyhetsuppdatering känns det lite sämre. Jag har dragit ner på min nyhetskonsumtion till högst två gånger per dag.

Löpningen ger mig ny energi. Jag springer ensam. Skogen ger mig energi. Det finns utrymme. Det går 9000 träd på varje människa i Sverige.

Skogsbrand

Jag springer genom bränd skog. Några tallar står kvar. Marken sönderbränd. Nytt liv spirar i den näringsrika svarta myllan. Eld är skogens naturliga sätt att föryngra sig på.

Det är lätt att ta sig fram. Förr brann skogarna regelbundet. Döda grenar, ris och småträd brann upp. Det gav mer yta. En urskog som aldrig brinner förvandlas till en snårig granskog.

Utsikter

Stigarna går nere i dalarna, men jag vill högre upp. Jag gör avstickare och ser mig omkring. 

Vyer

På en bergssida ligger ett älghorn. Jag lät hornen ligga kvar. Det passade bra där.

Älghorn.

Vatten

På vintern, hösten och sommaren hoppar eller springer jag över bäckarna. Nu under våren forsar vattnet fram. Det dånar på långt håll. Vattnet gräver sig ner i en ravin. Jag tar sats och hoppar. Jag blir lite blöt, men det torkar fort i vårsolen.

Forsande vårbäckar

Marken

Om man stannar upp, böjer sig ner och tittar kan man se vackra lavar och blommor. Man ska inte bara titta på klockan. I skogen ska man lyssna och titta. Det finns mycket att se om man tar sig tid att se efter.

Kochenillav

Närmare kusten ligger den gamla kustlinjen. Tusentals stenar som ligger huller om buller. Jag springer på stenarna. De ligger fastkilade sedan årtusenden. De rör sig inte. Det är bra balansträning.

Kullersten. Gammal strandlinje.

Man kan se hur havsvågor format berget under tusentals år. Det är som om vågorna frusit fast i berget.

Böljande berg

Träden

Döda träd är viktiga för djurlivet. Insekter bor i dem, fåglar lever på insekterna. De gamla träden bär spår från skogsbränder för hundratals år sedan.

Gammal tall som överlevt många skogsbränder.

Jag springer och halkar till på en bit fönsterlav. Den är förrädisk. Jag tränar mitt nervsystem. Det måste hela tiden ligga steget före. Min hjärna gissar, jag följer efter.

Luften

Jag har ingen musik i öronen när jag springer i skogen. Man måste lyssna på skogens ljud. Ljud är luft i rörelse. Jag hör tranor som trumpetar, talgoxar som sjunger. Jag vill inte bli överraskad av en älg eller en björn. Jag vill låta tankarna vandra fritt, inte följa ett samtal i en pod.

Framtiden

Jag tar en dag i taget. Jag springer många av de dagarna. En del frågar sig när det är över. När är allt som vanligt igen? Vi flyttar aktiviteterna till sommaren, sedan hösten. Men vi kan inte veta när det är över. Naturen har sin gång. Naturen bryr sig inte om våra kalendrar. 

Virus bryr sig inte om någonting. Virus är död kod som replikerar sig i levande celler, i dig och i mig. I skogen finns inget dig och mig. Det är bara jag. Jag gör det svårt för virus när jag springer i skogen.

"Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning." - Winston Churchill

Bilder från mina storys på instagram, @jhnrnstrm

Gazzine - Därför ska du dricka rödbetsjuice

De senast åren har det kommit en lång rad forskningsrapporter som visar att rödbetsjuice har flera positiva effekter på hälsa och prestation. Rödbetsjuice ökar din uthållighet, sänker blodtrycket, föryngrar hjärnan och sätter fart på dina nyttiga bakterier. 

Hur kommer det sig att rödbetor ger dessa effekter? Jo, rödbetor innehåller mycket nitrat – liksom andra beska grönsaker som spenat och ruccola. Kroppen omvandlar nitrat till kväveoxid och det är denna gas som sätter fart på dig.

Foto: Melissa LeGette / Unsplash

I en studie för några år sedan fördelades 68 personer med högt blodtryck på två olika grupper. En grupp drack 250 ...

Läs fortsättningen här.

Min investeringsstrategi - 80/20 utan mellanmjölk

Just nu råder kaos i ekonomin. Börserna går upp och ner och igår kostade WTI-oljan minus(!) 30 dollar. Hur minimerar man risken i kaos? En tröst är att det finns ordning i kaos. 

Jag brukar inte skriva om aktier och ekonomi, men här på min egen blogg skriver jag om det som faller mig in. I slutet av 2012 skrev jag om varför man bör välja rörlig ränta och det inlägget har åldrats bra.

Preppa och spara är viktiga dygder

Coronakrisen har lärt oss vikten av att "preppa" med förnödenheter. MSB är tydliga med att det på några veckors sikt inte finns någon som ger dig mat eller el om systemet kollapsar. 

Kapital är också en sådan förnödenhet. Förr handlade det om liv och död att spara i ladorna. Ordet kapital betyder boskap. Det var bondens ekonomi. Kapitalet gav trygghet och att man vågade ta risker. Att satsa på en ny gröda som potatis är en risk. För varje kg potatis man åt måste man dessutom spara några sättpotatisar för att få skörd nästa år. De som åt upp alla potatisar fick svälta nästa år. Idag är kapital mer abstrakt, men det handlar fortfarande om trygghet och att skapa välstånd.

Lär av de bästa som Warren Buffett

Jag försöker alltid lära mig av de bästa. Jag lägger inte mycket tid på aktier, men en gång i veckan (jag kan för lite och vill inte lägga för mycket tid på min portfölj) ser jag över mina investeringar. Jag har 80 % aktier i stabila företag med bra utdelning och 20 % aktier med hög risk. Jag har hälften av sparandet i aktier och den andra hälften på sparkonto eller liknande (ju äldre man blir desto mer bör man spara riskfritt). 

När aktier går upp måste jag sälja för att inte bli för tung i aktier, men jag säljer inte de som gått bäst. Jag tror inte på "vinsthemtagning". Varför sälja de aktier som går bra? Jag säljer de som gått sämst. Det har jag lärt mig det av den bästa investeraren, Warren Buffet. De aktier som gått bra går troligen bra i framtiden också, åtminstone jämfört med de dåliga aktierna.

Så jag följer regler. Jag har inte kunskaper och information att slå marknaden på kort sikt.  

90-årige Warren Buffett investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Buffett som är ateist och demokrat jobbar sedan många år tillsammans med 96-årige Charles Munger som är republikan.

Jag sålde av aktier fram till börsraset i början av 2020. Då blev jag tvungen att köpa aktier igen för att hålla balansen 50-50. Jag köpte fler av de som gått bäst. Eftersom jag inte var snabb utan släpade efter blev de ganska billiga.

Regeln om 50-50 tvingar mig att sälja av när det går bra och köpa när det går ner. Skulle jag agerat på känslor hade jag kanske behållit aktier för länge. Jag hade hoppats på högre kurser eller att få ”tillbaka pengarna”. Strategin har fungerat bra, men det går ju inte att utesluta att det beror på tur.

Vad ser Buffett som andra inte ser?

Jag lyssnar på kloka personer. Warren Buffet är klok. Han säger att han investerar i människor. Han investerar i personer med integritet, handlingsförmåga och en förmåga att anpassa sig. Det är de egenskaper som krävs för att driva företag, säger han.

Warren Buffett själv har ett driv att hela tiden bli bättre. Han är över 90 år men jobbar lika hårt nu som när han var 25 år. Han läser 500 sidor varje dag för att lära sig mer om människor. Det ger honom fler perspektiv. Han producerar inget, han skapar inget - han investerar i människor som han tror har ”integritet, handlingsförmåga och adaptiv intelligens”. Nu närmar han sig 100 år och ska ge bort allt innan han dör.

Buffett säger att integritet är att fokusera och säga nej, för säger du ja till allt splittras livet upp i små delar. Handlingsförmåga är hälsa, sömn och återhämtning. En långsiktig investering kräver bra hälsa. Adaptiv intelligens handlar om att vara bra på att hantera förändring i en föränderlig värld. 

80/20 - paretoprincipen

1896 upptäckte den italienska nationalekonomen Vilfredo Pareto att 20 procent av befolkningen ägde 80 procent av all mark. Ja, hela ekonomin tycktes uppdelad efter 80-20. Detta förhållande kallas sedan dess paretoprincipen. Några exempel: 80 % av försäljningen kommer från 20 % av kunderna; 80 % av vinsten från 20 % av produkterna; 20 % av dina vänner och erfarenheter står för 80 % av dina positiva känslor och minnen. 

På senare tid har paretoprincipen trängt in i datavetenskapen: 20 % av buggarna står för 80 % av alla systemfel, och så vidare. Principen kan sammanfattas med att 20 % av orsakerna står för 80 % av verkan (gäller även träning). Paretoprincipen påminner om gyllene snittet – har men en gång sett det ser man det överallt. Det gäller även börsen. En genomgång av den australiska börsen 1900 - 2018 visade att den gick upp 81 % och ner 19 % av alla år.

Mellan 1900 och 2018 har börsen gått upp 96 år och ner 22 år, dvs 80-20. I snitt har den gått upp 13,1%.

Jag lyssnar även på stora tänkare som Nassim Taleb. Han är expert på risk och blivit rik på sina insikter. Han walks-the-talk (räknar dock inte honom som klok pga brist på ödmjukhet) och förespråkar något som kallas "skivstångsstrategi” (kuriosa: han tar 180 kg i marklyft). Det betyder att 90 procent av kapitalet placeras i aktier med lite risk, 10 % i aktier med hög risk. Du ska undvika mellanmjölksinvesteringar, eftersom de varken skyddar dig vid en krasch eller ger stora vinster när börsen rusar uppåt.

Skivstångsstrategin liknar paretoprincipen. Eftersom jag placerat 50 % av kapitlet i aktier blir den riskabla delen 20 % av aktiekapitalet och 10 % av det totala kapitalet, alltså riskfördelning 80-20 för aktier men 90-10 totalt.

Jag skriver inte något om vilka aktier jag köper. Det kan jag svara på i mail om någon är nyfiken. Men en princip är att de ska ha en produkt som jag gillar och tror på och som jag själv hoppas och tror ska göra världen lite bättre.

Gazzine - där texter hittar sina läsare

Idag publiceras min första artikel på den nya, spännande plattformen Gazzine. Det är en plattform skapad av journalister för journalister. Konceptet kändes nytt och modernt och jag gillar att testa nya saker. Dessutom blir jag bättre på att skriva. Jag skärper till mig när jag skriver på andras plattformar som Runners World och Gazzine. Här på min egen bloggspott Hjärnfysik skriver jag lite mer hur som helst och om vad som helst. 

Just nu har jag fyra plattformar:

• Hjärnfysik - om allt möjligt, högt som lågt
• Runners World - fokus på löpning ur ett vetenskapligt perspektiv
• Prestationskoden - om min bok prestationskoden
• Gazzine - ganska brett om vetenskap och hälsa.

Hälsa gärna på Gazzine. Min första artikel blev en uppdaterad version av ett tidigare blogginlägg om löpning och hjärnan, men tanken är att skriva bredare om hälsa.

Gazzine finns även för iPhone och Android.

Runners World - Du har stora lungor

Är det viktigt med stora lungor för att bli bra löpare? Svaret på det är att du redan har stora lungor. De är enorma. 

Dina lungor fylls med syre enligt fysikens lagar. Du skapar ett lågtryck i lungorna genom att spänna ut bröstkorgen och trycka ut magen - då strömmar det in luft. Det kan bli brist på syre, men det sker i så fall längre in i kroppen. Det syre du andas in, är bara ett steg i en lång kedja och ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.

Var kommer lungorna ifrån?

Lungor har som alla organ en evolutionär historia. När fiskarna kravlade upp på land behövde de lungor för att andas. De utvecklade inte lungor för att leva på land. Lungor var inget nytt. Många sötvattensfiskar har nämligen lungor. De andas med gälar, men när det blir brist på syre i sjön - vilket sker ibland - simmar de upp till vattenytan och tar en slurk syre. Det gjorde med all säkerhet även Tiktaalik - det första djur med ryggrad som tog sig upp på land. Evolutionen tar inte språng och det finns inga felande länkar. Det är en gradvis process och alla djur är anpassade till sin livsföring.

Ett litet steg för Tiktaalik, men ett stort steg för oss som kom efteråt. Den hade redan lungor och tack vare genen ARC - som kom från ett virus - kunde landdjuren erövra världen. Bild: Nobu Tamura email:nobu.tamura@yahoo.com http://spinops.blogspot.com/ - Own work, CC BY-SA 4.0, Wikipedia.

Du andas in omkring 7,5 liter i minuten varav 1,5 liter syre. Det mesta syret andas du ut igen. En toppidrottsman kan dra i sig 150 liter ...

Läs fortsättningen här.

En bayesiansk analys av pandemin

På senare tid har intresset för bayesiansk analys ökat starkt. Läkare, ingenjörer och finansmän använder bayesianska metoder som stöd i beslutsfattande. Psykologer och hjärnforskare utforskar hjärnans bayesianska funktionssätt. Det används inom maskininlärning och AI. Ditt spamfilter arbetar enligt bayesianska principer. Statistiker använder i allt högre grad bayesiansk analys.

Du startar med en hypotes och en viss grad av tro på den hypotesen. Denna tro är baserad på dina förkunskaper. Därefter samlar du in data och uppdaterar din ursprungliga tro. Om data stöder hypotesen ökar sannolikheten, om de inte stöder hypotesen, minskar sannolikheten.

Det finns ingen naiv prognosmetodik

Det är ungefär så din hjärna fungerar. Du tror något baserat på din modell av världen. Din tro leder till en kvalificerad gissning. Din gissning möter världen och det ger dig återkoppling. Därefter uppdaterar du din modell av världen.

En viktig del av bayesianism är att den är uttalat subjektiv. Du måste redovisa dina antaganden. Du tror någonting. All statistik, även frekvensstatistik, görs av människor med värderingar. Det finns ingen naiv prognosmetodik, som min gamla professor Martin Edman sa. 

Varken matematiska modeller eller mänskligt tänkande kan fungera utan antaganden. Du kan låtsas som att du är objektiv, men du har i grunden en tro.

Hur hantera man osäkerhet om pandemier med hjälp av bayesiansk analys? 

Säg att händelsen A är en pandemi med miljontals döda. Hur borde sannolikheten för A uppskattas, med tanke på de data som fanns i december 2019? Jo, under de senaste 100 åren har det varit tre pandemier: spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkong-influensan 1968. Tre pandemier under de senaste 100 åren ger en sannolikhet på 3 procent, P(A) = 3%. Det blir vår basprognos.

Sannolikheten att ett nytt virus dyker upp är händelse B. Då måste prognosen för A uppdateras. Risken för en nytt virus B om hypotes A är sann skrivs som P (B | A). Sannolikheten för ett nytt virus 2020 om det finns ett virus är 100%. Du kommer inte att se ett nytt virus såvida inte ett nytt virus har dykt upp. Så P (B | A) = 100%.

Vad är risken för att ett nytt virus B, om vår hypotes A är falsk? Kan ett nytt virus dyka upp om vi i början av 2020 inte ser en pandemi? Vad är den sannolikheten?

Bayes sats.

Alla nya virus blir inte pandemier, som fågel- och svininfluensa. Eftersom vi vet att det nya viruset dessutom är ett coronavirus kan vi uppdatera våra sannolikheter. De senaste tjugo åren har det varit två utbrott av coronavirus: SARS-CoV 2003-2004 och MERS-CoV 2012-2015, men de skapade ingen pandemi. Utbrott av coronavirus inträffar alltså när hypotesen A är falsk. Vi antar att sannolikheten för det är 33%, dvs P (B | ~ A) = 33%. (källa)

Vi använder nu Bayes sats för att uppdatera vår prognos för hypotes A. Det formella uttrycket för teoremet är:

Ny prognos för A = P (B | A) * P (A) / [(P (B | A) * P (A)) + (P (B | ~ A) * P (~ A))] 

Efter att ha stoppat in värdena uppdateras prognos för en global pandemi som börjar 2020 från 3% till 8,5%. När sannolikheten för basprognosen är låg ökar sannolikheten rejält med nytt data. Risken för en pandemi 2020 nästan tredubblades från vad den var i början av året.

Poängen med bayesianskt tänkesätt är att du kontinuerligt uppdaterar din tidigare tro när du får ny information. Dessa uppdateringar görs på den nya prognosen som visar P(A)=8,5%, inte den gamla på 3%. Så sannolikheter kan snabbt öka i takt med ny information. 

Det gäller också i vardagen. I början av året trodde många att Covid-19 var en sorts influensa. Ingenting att oroa sig för. Nu har de flesta uppdaterat den föreställningen. SARS-CoV-2 är något nytt och okänt.

I takt med att Cov-19 sprider sig är det viktigt att sätta siffror och sannolikheter: hur smittsam är Cov-19, hur reagerar Cov-19 på särskilda åtgärder, hur många kommer att smittas och hur många sjukhussängar behövs? Det handlar om att ligga steget före och bayesiansk analys ger prognoser i en osäker värld. Varje prognos omges med ett mått av osäkerhet med scenarier som sträcker sig från pessimistiska till optimistiska. Pandemier är komplexa och kräver fler perspektiv än ett enda expertperspektiv.

Det fanns kunskap om SARS-CoV och MERS-CoV. De som insjuknade av SARS-CoV 2003 hade tydliga symtom som feber, hosta och muskelvärk. Dödligheten var 10%. I början spreds det snabbt (R0=3), sedan sattes hårda åtgärder in och R0 sjönk till 0,7 och viruset försvann. MERS-CoV, som fortfarande finns kvar och har en dödlighet på 35%, kan ge symtom som feber och hosta, men tycks också vara asymtomatisk. 

Eftersom MERS-CoV utgör 50% av de farliga coronavirus de senaste 20 åren leder det till att sannolikheten för en pandemi uppdateras. Om det finns en sannolikhet att CoV-19 sprids utan symtom bör man genast dra ner på antal möten mellan människor.

Min åsikt är att man snabbt sätter in åtgärder när man står inför något okänt. Man tar det säkra före det osäkra. Det är en försiktighetsprincip. Jag tror de flesta tillämpar den principen i vardagen. Om något nytt och skrämmande närmar sig dörren stänger man den, sedan öppnar man försiktigt. Inte tvärtom. Det är viktigt med transparens. Hemliga beslut skapar misstro. Vilka antaganden görs? Bayes gör dem tydliga.

Ett räkneexempel:

Jag har skrivit utförligt om bayesiansk analys i ett tidigare inlägg, men exemplet nedan visar att man inte alltid kan lita på sunt förnuft.

När man gjorde HIV-test fick man dessa siffror i USA:
sannolikheten att ett test visar att en person med HIV är infekterad: p(Hiv+|Hiv)= 0,977
sannolikheten att ett test visar att en frisk person inte är infekterad: p(Hiv-|ej Hiv) = 0,926
sannolikheten för att en person i USA har HIV: p(Hiv) = 0,0026

Vad är sannolikheten att en person är sjuk när ett test visar att personen är infekterad med HIV?

Bayes sats = (0,997x0,926)/(0,997x0,926) + (1-0.926)x(1-0,0026) = 0,033.

Sannolikheten att man har HIV om testet visar det är alltså drygt 3 procent.

Runners World - Jag älskar att springa

Jag gillar att springa för min hjärna älskar löpning. Det är inte svårare än så. När du springer växer hjärnan. Du blir bättre. Din fokusförmåga, din hälsa och ditt humör förbättras.

De senaste årtiondena har det kommit flera forskningsrapporter som kopplar samman löpning med god hälsa och en fungerade hjärna. När du springer skapas proteiner som letar sig till hjärnan. Dessa har kopplats till bättre hälsa och minskad risk för depression.

Det är inte konstigt att löpning och hjärna är kopplade till varandra. När våra förfäder skakades ner från träden blev de tvungna att överleva på savannen. Deras anatomi och fysiologi förändrades. Benen blev längre. Ryggraden rätades ut och böjdes till ett ...

Läs fortsättningen här.

Smittans tid av Paolo Giordano

För några år sedan läste jag Paolo Giordanos bok Primtalens ensamhet. Den fångade mig från första sidan till sista. Nu har han skrivit Smittans tid - en bok om hur vi fångats av viruset SARS-CoV-2. Han sitter i karantän i Italien och skriver som en sentida Boccaccio*. Jag laddade hem boken på engelska för 9 kr (!). Den svenska översättningen kostar 69 kr. Det är väl investerade pengar. Knappt 70 lättlästa sidor.

Det är en bok för tvärsäkra experter, beslutsfattare och allmänhet. En bok för alla som lever i smittans tid.

Matematik är inte en vetenskap om siffror, utan vetenskapen om händelser och relationer, skriver Giordano. Matematik beskriver kopplingar mellan olika enheter - oavsett vad dessa enheter är gjorda av - och gör dem till bokstäver, punkter, siffror och grafer.

Epidemier är matematiska. Det är röda prickar av olika storlek som täcker ett smittat jordklot. De röda prickarna växer med en matematiskt uttryck: R0.

I början av en epidemi vill man tro att det inte är så farligt. Det går över. Så trodde man först i Italien. Snart är allt som vanligt. Idag är 10 döda, i morgon 20, sedan 30. Om 10 dagar är 100 döda. Det klarar vi av. Men naturen är till sin natur icke-linjär. Med ett R0 <= 1 kommer varje person att smitta högst en person. Då är smittan hanterad. Om R0 > 1 är ökningen exponentiell. Med ett R0 = 2 dubbleras antalet vid varje överföring. En smittbärare fungerar som ett klot som sätter två klot i rörelse som i sin tur sätter fart på fyra klot. Om R0=3 - och Cov-19 tros ligga mellan 2 och 3 - är 59000 klot i rörelse efter 10 stötar och hela jordklotet efter 21 stötar.

Varför inte bara låta smittan ha sin gång?

Giordano anger två skäl: Det första är rent numeriskt. Sjukvården klarar inte hur mycket som helst. I Italien finns lika många läkare per 1000 invånare som i Sverige, men de har 50 procent fler sjuksängar per 1000 invånare.

Det andra skälet är humanitärt. Det handlar om de svagaste grupperna i samhället. Det är vårt ansvar att skydda dem. Om de friska utsätter sig för viruset kommer viruset närmare riskgrupperna.

Vi lever efter våra kalendrar. Saker ska börja och sluta vid bestämda tider. Vi kräver ett slutdatum, ett besked. Vi flyttar vårens aktiviteter till sommaren, sedan till hösten. Men naturen bryr sig inte om kalendrar. Virus slutar när det inte längre finns någon att infektera och när det sker vet vi inte.

Det handlar inte om dig

I början av mars gick Melodifestivalen av stapeln. 30000 personer satt i publiken. Samtidigt hölls en 60-årsfest i Stockholm. Av 100 deltagare insjuknade 70, enligt DN. Försiktighetsprincipen gav vika för en okänd princip. Lite senare förbjöds folksamlingar på mer än 500 personer, sedan 50. 

Den 47-åriga partnern till 60-åringen var nära att dö. Det är svårt för privatpersoner att fatta den här typen av beslut. Det krävs tydliga direktiv. 

Giordano är tydlig med att det bästa valet är det som tar hänsyn till dig och - samtidigt - alla runt dig. Ditt beslut påverkar alla andra. Vi lever i kaos och en fjäril som fladdrar på en annan kontinent påverkar vädret här. Men det finns ordning i kaos. Det går att räkna på; det finns ekvationer för att se hur ett kaotiskt system utvecklas i framtiden.

Det här var inte den första smittan och inte den sista, skriver Giordano. För att förstå virus måste vi förstå hur de ”ser på oss”. SARS-CoV-2 bryr sig inte om kön, nationalitet eller religion. Den bryr sig bara om du är mottaglig, om du är infekterad eller om du har tillfrisknat. Ju fler människor och ju mer rörelse och umgänge, desto bättre för viruset. Smittan är bara ett symptom. Infektionen finns i människans ekosystem.

Vetenskapens kärna är tvivlet

I samma stund som epidemin var ett faktum polariserades debatten. Båda sidor hänvisar till experter, men experterna säger olika. Inte minst i Sverige vill vi tro att det finns experter som sitter på sanningen.

Men vetenskap bygger inte på sanning utan på tvivel och ifrågasättande. Vetenskap är ett samtal och en pågående debatt. Den ska inte tystas av vissa experter. En del hypoteser är mer sannolika än andra. Det kanske är mer spännande att tro att SARS-CoV-2 skapats av kineser eller amerikaner i ett labb än att viruset kommer från fladdermöss. Men en sådan labb-teori kräver fler godtyckliga antaganden jämfört med det etablerade antagandet att virus ofta sprids från fladdermöss. 

Människor älskar komplexa konspirationer om virus, månlandningar och mord, men konspirationer passar bättre på filmduken. Vetenskap lutar sig istället mot något som kallas Ockhams rakkniv. Den enklaste lösningen, den som kräver färre antaganden och logiska hopp, är troligtvis den korrekta. Konspirationer avslöjas alltid. Fler än två kan inte hålla tyst i flera år.

Bild: Gerd Altmann från Pixabay

I tider med smitta är transparent information en avgörande förebyggande åtgärd, skriver Giordano. Han beskriver nuläget som ett triangeldrama mellan medborgare, institutioner och experter som tycks oförmögna att kommunicera. Först viftades kritik mot beslut bort som alarmism. Låt det vara som vanligt. Alla ska dö någon gång.

Men det handlar inte om alarmism och panik. Det handlar om debatt och transparens. Covid-19 är något nytt och okänt. Det kräver en öppen debatt. De som dör somnar inte in som vid influensa utan dör ofta en ensam och plågsam död.

Virus skapade våra hjärnor, men de har själva ingen intelligens. SARS-CoV-2 består av 30 000 baspar RNA-kod. Men de är bättre på oss att vara agila. De förändras, anpassar sig och de gör det snabbt. Det är en lärdom av virus. Det krävs ett agilt, öppet, transparent och ödmjukt ledarskap. Det handlar inte om att lyssna på en expert eller en grupp av experter som tycker lika. För att se helheten måste flera experter och perspektiv vara med. Det kräver ledarskap.

Tiden under karantän ger oss en chans att tänka efter, säger Giordano. Vi lever i ett bräckligt ekosystem.

*Giovanni Boccaccio skrev novellsamlingen Decamerone under karantän när digerdöden härjade i Florens 1353. Ett av medeltidens mest kända verk.

Runners World - Du är det bästa mätinstrumentet

Löparklockor i all ära, men den som vet mest om din form är du! Om du bara lär dig lita på din kropps signaler så kommer du att få de mest precisa svaren. Det finns nämligen inget som slår din hjärna. 

Hur bygger du bäst upp din uthållighet? Jo, genom att träna mycket och hålla dig relativt fri från skador! Det låter kanske enklare sagt än gjort, men det bästa tipset för att lyckas med den ekvationen är att träna mycket med lätt ansträngning.

Jag får ibland frågor om vilken puls som motsvarar lätt ansträngning. Jag brukar svara att lugn löpning är lätt ansträngning. Lugnt är lätt. Du vet när du ...

Läs fortsättningen här.

Fladdermöss är noga med social distansering vid infektion

Det finns en gemensam nämnare bakom utbrotten av SARS-CoV i Asien 2003, MERS på arabiska halvön 2012, Ebola i västra Afrika 2014 och SARS-CoV-2 i Kina 2020: fladdermöss. Det är inte en slump. Fladdermöss lever nära människor. Människor jagar och äter dem eller lever nära djur som i sin tur blivit infekterade av fladdermöss; kameler av MERS och myrkottar av SARS-CoV-2. 

Det finns minst 1300 arter av fladdermöss och deras immunsystem gör dem till perfekta reservoarer för olika virus. De tycks klara det mesta och åldras tio gånger långsammare än sina jämnstora släktingar på marken.

Febriga fladdermöss

Jag springer mycket, men jag vilar mycket mer. Min kroppstemperatur är därför ganska stabil strax under 37 grader. Ifall jag blir infekterad av ett virus som SARS-CoV-2, stiger min kroppstemperatur. Febern aktiverar ett inflammatoriskt svar så att mitt immunförsvar kan angripa inkräktarna. 

Foto: Todd Cravens på Unsplash

En avgörande skillnad mellan mig och fladdermöss är att de tränar konstant. De är flygande däggdjur, vilket ökar både kroppstemperatur och metabolism. Att hålla sig i luften med ett par vingar är krävande. Deras immunsystem är därför känt som "Flight as Fever". De lever ständigt i ett febrigt och energikrävande tillstånd. Det gör dem både motståndskraftiga mot virus och till asymptotiska sjukdomsbärare.

Virus sprider sig genom fysisk interaktion. Den viktigaste regeln för att hindra smittspridning är att minimera antalet kontakter och hålla avstånd. Virus sprider sig genom hosta, nysningar, prat och beröring. 

Vi undviker instinktivt människor med sjukdomsbeteende. Men fladdermöss är extremt sociala. De lever i kolonier och är beroende av varandra. De hjälper varandra med barnpassning och de ger mat till de som stannar kvar i kolonin när resten är ute och samlar mat. De delar mat genom att slicka varandras munnar. Ju närmare de är släkt med varandra, desto troligare är att de delar bröd. Honor delar mer än hanar.

Precis som i mänskliga samhällen försöker en del fladdermöss lura systemet. De stannar kvar i kolonin och hoppas på att bli matade. Det leder till slut att ingen vill ge dem mat. Fladdermöss utövar social kontroll.

Fantastiska däggdjur med lika många fingrar som dig och mig. 

Foto: James Wainscoat på Unsplash

Fladdermöss är motståndskraftiga mot virus, men vad händer om de blir sjuka? Jo, precis som människor stannar de hemma. De behöver all energi för att bekämpa infektionen. De andra fladdermössen undviker dem, men de närmsta släktingarna fortsätter ge de sjuka fladdermössen mat.

Fladdermöss och människor är ganska lika. Vi håller distansen under en pandemi, men vi överger inte våra närmaste.

Att älska sig själv

Jag är inte så säker på att jag måste ”älska mig själv”. Däremot är jag säker på att jag måste acceptera mig själv. Jag gillar ungefär 80 procent av mig själv. De resterande 20 procenten får jag stå ut med. Jag måste lära mig acceptera det. 80 + 20 = 100 procent. 

Det är samma sak med nya, spännande människor. I början är de 100 procent bra, sedan lär du dig kanske att stå ut med de jobbiga 20 procenten. Det finns en skala. Några är bara 20 procent bra för dig. De bör du umgås ganska sparsamt med. De suger tid och energi. Sikta i så fall på stunderna då de levererar de 20 procenten. 

Du kan se tiden med dem som en spännande utmaning. De stunderna kan vara dina mest värdefulla stunder. Att bara umgås med likasinnade är inte bra för din utveckling. Du behöver en knuff från ett annat håll ibland.

Foto: Anthony Tori på Unsplash

Det är bara med mig som jag med 100 procents sannolikhet kommer att leva resten av mitt liv med. Det går inte att fly från sig själv. Jag har lärt mig leva med det. Jag accepterar 20 procent av mig och gillar 80 procent av mig. Ibland känns det tvärtom, men det brukar gå över efter en löptur.

Hur du än försöker kan du aldrig låtsas älska dig själv Det kommer inte att hjälpa dig att faktiskt älska dig själv. Att söka bekräftelse från andra och att lura sig själv med positivt tänkande är en återvändsgränd.

Du har säkert upplevt ögonblick av lycka. Du kanske fick tillfälle att visa din skicklighet. Det gav energi. Du skapade en anledning att gilla dig själv.

Framgång föder mer framgång. Dessa vågor av förtroende visar att du kan ändra på hur du ser dig själv, men du kan inte bara vänta på att vågorna ska svepa med dig till en annan strand långt borta. Det är du som skapar vågorna genom att sätta dig och världen omkring dig i rörelse. Det är du som kastar första stenen.