Vinterdvala

Många djur använder sig av fysiologiska strategier som vinter- eller sommardvala. Syftet är att sänka metabolism när det är varmt, torrt eller kallt.

Det finns flera olika strategier. I Arktis finns en slags ekorre som kallas arktisk sisel som kan sänka sin kroppstemperatur till tre minusgrader och hålla sig där i tre veckor, medan brunbjörnar bara sänker sin kroppstemperatur till 30-36 grader. 

Brunt fett

Innan djur går i dvala bygger bygger de upp stora fettlager och går punktvis ner i temperatur vid enstaka tillfällen innan de stänger av 95-99 procent av sin metabolism. Sedan håller de värmen genom att elda lagrat fett med brunt fett. 

Allt som lever måste skydda sig mot brist på näring. Utan näring, inget liv. På Madagaskar finns det lemurer som kallas tjocksvansmaki. De går i dvala i åtta månader under torrperioden. De andas tre gånger i timmen och lever på fettet från sin tjocka svans. De är primater som oss. De har i stort sett samma gener, men de slår på och av dem på andra sätt.

Tänk om vi människor på samma sätt kunde aktivera gener och gå i dvala under vintern eller sova oss genom nästa pandemi. Kruxet är att slå på och av gener i rätt ögonblick. För några år sedan upptäckte forskare att vuxna människor har brunt fett, så vi kan teoretiskt hålla värmen utan att skaka. 

Av en olycklig slump vet man att människor faktiskt kan försätta sig i dvala. En japansk man ramlade och slog sig medvetslös 2006. Han hittades efter 24 dagar. Det var kallt och han hade överlevt utan mat och vatten, vilket ju borde vara omöjligt. När han hittades medvetslös hade han nästan ingen puls, organen hade stängts av och kroppstemperaturen var 22 grader. Läkarna var förbryllade över att han överlevt eftersom hans ämnesomsättning i stort sett upphört. Mannen överlevde tack vare dvalan. Det finns fler inte fullt lika extrema exempel, som Anna Bågenholm som låg under isen i 80 min 1999. Hon överlevde utan hjärnskador.

En fladdermus lever 10 gånger längre än jämnstora möss som inte går i vinterdvala. Foto: seagul / Pixabay

Under dvala minskar andning och hjärtfrekvens, vilket gör organismen sårbar både för syrebrist och extrem oxidativ stress under uppvaknandet när metabolism och syreförbrukning sätter igång igen. Djur som går i dvala måste alltså ha ett bra försvar mot den typen av skador. Det liknar den typ av skador man får av åldrande.

Metabolism, kroppsstorlek och livslängd brukar hänga ihop, men djur som går i dvala avviker från detta mönster. Fladdermöss, ekorrar och lemurer lever mycket längre än de borde. En fladdermus lever 10 gånger längre än jämnstora möss som inte går i vinterdvala.

Om denna teknik varit tillgänglig för människor hade du kanske somnat in för 8 månader sedan när pandemin slog till. Sedan väcktes du nu när det finns vaccin. Ditt åldrande och ditt liv pausades. Kanske du blivit rikare också om du satsat på kryptovalutor och Tesla-aktier innan du somnade in.