Nitrat och nyttan med bakterier

På senare tid har nyttan med nitrat uppmärksammats i media. Några rödbetor eller en tallrik spenat per dag tycks leda till minskad syreförbrukning och det gynnar uthållighetsidrottare. Nästa vecka ska jag själv testa att äta nitrat i form av rödbetsjuice inför seedningsloppet Njurunda Runt. Det blir sista chansen att nå 4:e startled i Vasaloppet, vilket jag borde klara om skidorna är med mig. Nitrat kanske gör mig den där extraminuten snabbare.

I en färsk studie från Karolinska Institutet som publicerats i Cell metabolism ges en ny infallsvinkel på hur nitratintag och förbättringar i uthållighet hänger samman. Enligt denna nya studie beror förbättringarna i uthållighet delvis på förbättrad prestanda i cellernas kraftverk mitokondrierna. I studien fick ett antal försökspersoner äta 300 gram nitratrik spenat och grönsallad i tre dagar. Därefter satte de sig på motionscyklar och resultaten jämfördes med en placebogrupp. Forskarna såg en signifikant effektivisering i mitokondrierna - både minskad syreförbrukning och ökad produktion av kroppens energienhet ATP per förbrukad syremolekyl.

Mitokondrierna tillverkar ATP i något som mest av allt liknar en maskin och ingen maskin är 100-procentig. Det läcker och pyser när proteiner i mitokondrierna sätter samman ATP. Forskarna kunde se att nitrat och kväveoxid minskar detta energiläckage och gör maskinerna mer effektiva.

Det är inte nitrat i sig som ger bättre uthållighet, det är först när nitrat omvandlats till kväveoxid som de positiva effekterna blir märkbara. Det första steget i denna metamorfos sker med hjälp av den naturliga bakteriefloran i munnen som kan reducera nitrat till nitrit. När vi sedan sväljer saliven cirkulerar nitrit i kroppen och omvandlas efter hand till kväveoxid, som bl a utvidgar blodkärlen och ger positiva effekter som sänkt blodtryck, vilket man sett i tidigare studier.

Professorerna Eddie Weitzberg och Jon Lundberg, som ligger bakom den nya studien, tror att nitrat kan vara en av anledningarna till att frukt och grönsaker är så nyttiga.(Tyvärr medför nitratinnehållet också att många barn ogillar samma grönsaker.) Resultatet kan också ha betydelse för sjukdomar där mitokondrierna är ineffektiva, som vid diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Några långtidsstudier av ökat nitratintag finns inte ännu, så det är nog bäst att än så länge hålla sig till den vanliga rekommendationen om fem portioner grönt och frukt per dag och sedan kan man boosta nitratintaget till ett och annat tävlingstillfälle.

Mitokondrierna var en gång fritt levande bakterier som kunde utnyttja solljus och andas syre, den nya gas som börjat breda ut sig på jordklotet. Samtidigt fanns det celler som inte tålde syre. Genom att de anaeroba cellerna gick samman med dessa bakterier började ett fruktbart samarbete: bakterierna gav cellen energi i utbyte mot bl a skydd bakom ett kraftigt cellmembran. Det är lätt att glömma att i varje cell simmar urbakterier runt och ger oss energi, de är så integrerade med den övriga cellen att de bara avslöjas av att de fortfarande bär med sig rester av sin egen arvsmassa, mitokondrie-DNA. Vi håller igång tack vare en gammal bakterie, ändå är bakterier det värsta vi vet.

Rädslan för bakterier
Vi är rädda för bakterier, trots att vi inte kan se dem. Vi har bakteriedödande rengöringsmedel och vi vräker i oss antibiotika som inte bara dödar fienden utan också slår ut våra egna goda bakterier. Onda bakterier och svampar kan slå rot på slagfälten där antibiotikan härjat och slagit ut allt, både vän och fiende. Det kan ta tid innan de goda bakterierna återhämtar sig. 

Att hålla rent är en instinkt som kan gå över styr. Vi - eller de flesta av oss i alla fall - har en instinkt att hålla oss själva och miljön runt om så ren som möjligt. Det har ett starkt överlevnadsvärde. Men människan har alltid levt i naturen och det är svårt att hålla helt rent i naturen, den är per definition jordig och grusig och full av kryp. Det var först efter andra världskriget som smutsen försvann i takt med att vi distanserade oss från vårt ursprung. Sedan dess har antalet allergier ökat och det finns ganska starkt stöd för en hypotes som kallas hygienhypotesen - att en alltför ren livsstil ligger bakom ökningen av allergier i västvärlden. 

Innan vi kommer ut i livet är våra magar och tarmar helt sterila. I samband med förlossningen tar vi en stor kallsup av bakterier och börjar bygga upp vår egen bakterieflora. När vi växer upp slickar vi på allt och vi får i oss massor av bakterier. Slickandet har en funktion. Det bygger upp ett immunförsvar. Immunförsvaret inom oss behöver lära sig världen utanför oss och det gör det genom att smaka på världen. Vi har magen och tarmarna inom oss, men de står i direktkontakt med omvärlden via munnen och det är viktigt att de har byggt upp ett eget skydd.

Munvatten ger sämre uthållighet
I forskarrapporten ovan tog professor Weitzberg upp den mekanism som omvandlar nitrat till kväveoxid. Denna mekanism är beroende av bakteriefloran i munhålan. När vi använder antibakteriellt munvatten slår man också ut dessa nyttiga bakterier och därmed går man miste om nitrateffekten. Även mycket spottande försämrar omvandlingsprocessen. Saliven behövs, den är viktig och full av betydelsefulla molekyler som nitrit.

Dessutom är det en hopplös kamp. Vi är egentligen mestadels bakterier. En människa är uppbyggd av ungefär tio biljoner celler, men vi har tio gånger fler bakterier, alltså omkring 100 biljoner bakterier i vår kropp. Vi har omkring 20 000 gener, men de olika bakterierna har sammanlagt 2 miljoner olika gener. Vi är alltså ungefär en procent människa om vi ser till vårt informationsinnehåll. Bakterierna är inga passiva passagerare, de är tvärtom aktiva och har levt så nära oss att de är lika intresserade av vår överlevnad som vi själva. De smälter vår mat, upprätthåller immunsystemet, bekämpar inkräktare och gifter, håller ordning på tarmar och producerar vitamin K, bara för att nämna en liten del. 

Magbakterier påverkar hjärnan
Vi är nog bara i början på att nysta i vad bakterierna betyder fös oss. Häromdagen kom en svensk rapport om att bakterier i magen är avgörande för att vår hjärna ska utvecklas normalt. Genom att jämföra en grupp möss med normal bakterieflora med en grupp utan bakterier i magen kunde forskarna visa att de som saknade bakterier uppvisade ett mer riskfyllt beteende. Gav man mössen bakterier i ett tidigt stadium försvann detta riskfyllda beteende.

Dr House
Jag ser inte så mycket TV, men jag gillar Dr House. I förra veckans avsnitt av Dr House - som ofta bygger på riktiga fall - handlade det om en patient som blev överbeskyddad som barn och därför hade blivit extremt känslig för infektioner. 

Först tror läkartemat att det är en infektion som är problemet och de sätter in antibiotika, med det hjälper inte. De för in en sond och upptäcker att levern är fylld av mask och då tror teamet att det är maskarna som orsakar symtomen och de sätter in medicin mot mask. Då blir patienten akut mycket sämre. När House snokat rätt på att patienten vuxit upp i en extremt ren miljö förstår han till slut att patienten har Crohns sjukdom, en autoimmun sjukdom, och att han  fått den p g a sin hygieniska uppväxt. Patientens immunsystem hade aldrig fått någon träning och var därför oförmöget att försvara honom. Maskarna i levern höll Crohns sjukdom i schack genom att de aktiverade immunsystemet. När de dödade maskarna, började Crohns sjukdom döda honom. Botemedlet blev ett glas vatten med ny fräsch inälvsmask . Här är en studie som visar att hakmaskar använts för att behandla Crohns sjukdom.

Var snäll mot dina bakterier
Eftersom vi inte kan döda dem och eftersom vi till större delen är bakterier så bör vi hjälpa dem att göra sitt jobb så bra de kan. Ett sätt är att äta probiotika som yougurt.


I en genomgång av ett flertal försök där man gett probiotika och vätska i samband med utbrott av diarrésjukdomar, fann man att tiden med diarré minskade med en dag och att risken att man var sjuk mer än fyra dagar minskade med 59 %. Eftersom det inte finns några bieffekter är det en ofarlig form av behandling, avslutar författarna till rapporten.


Uppdaterat
DN om bakterier i magen