Notiser och vetenskapsnyheter v 35

Fet fisk till små barn
Små barn behöver omega 3 som finns i fet fisk av två skäl: dels för att växa och utvecklas, dels för att smakpreferenserna i stort sett är färdigutvecklade när de är fem år och då är det bra om barnet fått smak för fisk eftersom få vuxna äter tillräckligt med fet fisk. Omega-3 i fisk skiljer sig från omega-3 i växter genom att de innehåller omega-3 fettsyrorna EPA och DHA och det är framför allt dessa fettsyror som kopplats till hälsoeffekter.

Mer att läsa här.

Maratonlöpning är förmodligen ofarligt för hjärtat
En studie som presenterades i Stockholm visar att riskerna med maratonlöpning förmodligen har överdrivits. Det känns ju också märkligt om något som vi människor alltid gjort skulle vara farligt för oss. I studien följde man 167 löpare med en medelålder på 50 år. Forskarna tog prov på löparna just innan ett maratonlopp och sedan två veckor efteråt. Resultatet var att det man såg vissa förändringar just efter loppet, men löparna var tillbaka till normalläge redan efter två veckor.

Forskningsledaren Doktor Fabian Knebel: “The concerns people have about marathon running causing sustained damage to the heart appear to be unfounded. Our study looked at amateur runners with an average age of 50 – not elite athletes – and it showed that two weeks after a marathon, the key parameters were all back to normal levels.”

Studiens slutsats är att äldre amatörlöpare kan fortsätta tävla i maratonlopp utan risk för hjärtat ska ta skada.

Det mesta sitter i pannbenet
När man sänker farten är det ett beslut som fattas av hjärnan, medvetet eller omedvetet. Vi "väljer" att ge upp. Det visas nu i ännu en studie.

I denna studie skulle tio vältränade män cykla så länge som möjligt med 80% av maximalt syreupptag. I snitt höll de 242 watt och de orkade trampa i ca 10 minuter. Innan de gjorde testet hade man mätt deras maxeffekt och den var i genomsnitt 1075 watt. När försökspersonerna kände sig utmattade lättade belastningen och de fick öka kadensen och man gjorde sedan direkt ett nytt maxeffekttest. Trots att försökspersonerna nu var utmattade lyckades de komma upp i hela 731 watt. Därmed kan man dra slutsatsen att det finns gott om krafter kvar när man upplever sig vara utmattad. Utmattningen sitter i hjärnan, inte i muskler och cirkulationssystem.

Det tidigare träningsparadigmet som mer eller mindre bortsåg från att vi hade en hjärna ledde till utveckling av pulsmätare, kolhydratladdning och bloddopning och dessa tekniker har trots allt varit effektiva, säger forskarrapportens upphovsman Sam Marcora, "but we now have a new theoretical model of endurance performance and this in turn will lead to further techniques and coaching strategies to help endurance athletes to improve their performance."

Länk till The limit to exercise tolerance in humans: mind over muscle?

Motion skapar mättnadskänsla
En intressant brasiliansk studie visar att träning skapar mättnadskänsla. Motion både bränner kalorier och gör oss känsligare för mättnad. Det är en mycket viktig upptäckt eftersom det är aptiten i högre grad än förbränning som leder till övervikt. Det är hypothalamus som man ska rikta in sig på och det här är kanske första gången man kan visa på en sådan koppling.

Aptiten styrs av flera system med syfte att behålla en jämvikt med lite felmarginal så att man inte svälter ihjäl, vilket jag skrev om här. I studien fann man att träning ökade IL-6 och IL-10-nivåerna i hypotalamus och dessa molekyler är avgörande för att öka känsligheten hos de kanske viktigaste aptithormonerna leptin och insulin. Tack vare denna studie går det lättare att begripa varför man går ner i vikt när man tränar. Det tycks som om hypothalamus korrigerande födointag inte motsvarar den ökade förbränningen.

Nya hjärnceller viktiga för minnet
Bildandet av nya hjärnceller är kopplat till lärande och minne, enligt en ny studie. Upptäckten är den första som ser denna koppling hos människan. Jag skrev ett långt inlägg om bildandet av nya hjärnceller när man springer och dess koppling till lärande och minne och det här är en viktig upptäckt. Snart kanske man kan ta ett piller mot dåligt minne, men jag tror det är bättre att springa. Det ska bli spännande att följa den här forskningen.

Gå hjärnan större
Det finns hopp även för "professionella soffpotatisar", som en forskare kallar dem. En studie har visat att man inte nödvändigtvis måste springa för att förbättra hjärnan, även måttlig motion - i detta fall gå i egen takt i 40 minuter tre gånger i veckan - kan förbättra kopplingarna i hjärnan och fördröja försämringar p g a åldrande och leda till att man presterar bättre på kognitiva uppgifter.

Grönsaker och frukt mot cancer
I en stor studie omfattande nästan en halv miljon människor har man funnit att grönsaker och frukt minskar risken för lungcancer. Att sluta röka är mest effektivt, men särskilt för rökare är det viktigt att äta grönsaker. Ju större variation i intaget desto bättre effekt. Olika grönsaker har olika bioaktiva ingredienser och blandar man dem får man en bättre effekt.