Mycket löpning håller hjärtat ungt och friskt

På senare tid har man kunnat läsa om att löpning i vissa fall medför ökad risk för hjärtproblem, såsom förmaksflimmer och onormal hjärtrytm. Några forskare påstod t o m att löpning var ohälsosamt, men efter att deras studie granskats ändrades slutsatserna  till att löpning var bra för hälsan och att hälsovinsterna uppstår redan efter fem minuter; ytterligare löpning gjorde varken till eller från. De flesta experter är numer överens om att löpning är bra för hälsan. På kort sikt skadas hjärtat liksom alla muskler av träning, men hjärtfunktionen återställs på några timmar eller dagar beroende på intensitet. Kurvan går ner men när man sprungit klart går den upp igen. Det betyder att det är viktigt att låta kurvan gå hela vägen upp, d v s att man ser till att återhämta sig.

Hjärtats vänstra kammare
Den vänstra kammaren har mycket kraftigare muskulatur än den högra, eftersom den ska pumpa blod ut genom aorta vidare genom kroppens alla organ. Om dessa muskler försvagas, orkar man inte så mycket. Det är alltså en livsviktig del av hjärtat och kroppen.

Vänster kammare till höger. Den har som synes kraftigare muskler. 

Med åren minskar elasticiteten i hjärtats vänstra kammare, vilket medför att det krävs högre tryck för att volymen ska expandera. Enligt en studie kan det åldrande hjärtat upprätthålla blodets hjärtminutvolym genom att öka slagvolymen, men om vänster kammare blir stelare, vilket den tycks bli med stigande ålder, finns det risk att anpassningen bara fungerar en stund.

Beror denna styvhet på ålder eller på brist på fysisk träning? I en studie från 2004 hävdar Dr Armin Arbab-Zadeh och hans medarbetare att styvheten är en följd av den stillasittande livsstilen som många vaggas in i när de blir äldre. Deras slutsats var att en stillasittande livsstil kan kopplas till ökad styvhet, vilket leder till högre tryck och lägre slagvolym för en given fyllnadsvolym jämfört med jämnåriga som idrottade och jämfört med unga individer. För att undvika detta bör man träna mycket:

”Prolonged, sustained endurance training preserves ventricular compliance with aging and may be an important approach to reduce the probability of heart failure with aging.”

Mer är bättre
För några veckor sedan publicerades en ny viktig studie som kastar en nytt ljus på denna frågeställning, åtminstone med avseende på hjärtats vänstra kammare. I den nya studien undersöktes 102 äldre personer (medelålder 70 år). De delades in i fyra grupper med avseende på hur många träningspass på 30 min eller mer per vecka som de genomfört i snitt under 25 år.

1. Sendentary (1 pass)
2. Causal (2-3 pass)
3. Committed (4-5 pass)
4. Competitive (6-7 pass)

Forskarna gjorde flera olika tester, bl a av elasticiteten i hjärtats vänstra kammare. Som jag skrev tidigare har studier visat att de kraftfulla musklerna kring den vänstra kammaren blir styvare med åren, vilket försämrar dess funktion och antas vara kopplad med kardiovaskulära problem, såsom högt blodtryck, förmaksflimmer och hjärtsvikt. Syftet med studien var att räkna ut är hur mycket motion som krävs för att vidmakthålla denna del av hjärtfunktionen.

Diagrammet visar hur vänstra kammarens volym (horisontell axel) ändras som en funktion av kapillärt inkilningstryck i lungkretsloppet (vertikal axel) - d v s hur elastisk den är. Diagrammet visar att tävlingsidrottare har en långt mer flexibel vänster kammare, vilket gör att den kan expandera till större volym med mindre tryck. F d elitidrottare i 85-årsåldern har i snitt värden som mer än hälften så gamla stillasittare. Fitnessålder är inte samma som faktisk ålder.

En intressant upptäckt är att även gruppen committed (de som tränar 4-5 gånger per vecka) har bra följsamhet i vänster kammare, medan det inte är någon större skillnad mellan de som tränar 2-3 pass i veckan och de som inte tränar. Det är snarare så, fastän spridningen är stor, att de som är stillasittande har mer elastisk vänster kammare än de som tränar litegrann. Det finns alltså vissa kardiovaskulära fördelar med löpning som man inte får genom att träna fem minuter om dagen, eller ens en halvtimme två gånger i veckan. De fördelaktiga effekterna uppstår när man tränar mer än tre pass i veckan. Dessutom finns det en signifikant skillnad mellan de två grupper som tränar mest. För hjärtats vänstra kammare är mer bättre, vilket är viktigt med tanke på att det är den som pumpar ut blodet i kroppen och brukar vara en av de kroppsdelar som åldras först. Att träna 2-3 gånger i veckan har många andra fördelar, men det tycks inte hindra hjärtat från att stelna i bröstet.

Slutsatser
Studiens slutsats är att låga doser av vardaglig motion inte kan motverka minskad elasticitet i hjärtats vänstra kammare. Däremot kan 4-5 träningspass per vecka hindra de flesta av dessa åldersrelaterade förändringar. Eftersom styvhet i vänster kammare har varit inblandad i patofysiologin för många kardiovaskulära tillstånd som påverkar de äldre, kan höga träningsdoser ha viktiga konsekvenser för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Studien säger inget om vilken effekt träning har på den förväntande livslängden, men den stärker hypotesen att mycket motion är bra för hjärtat. Det stämmer med sunda förnuftet att hjärtmusklerna blir starkare och bättre om man använder dem i likhet med alla andra muskler så länge man ger dem tid att återhämta sig och inte överanstränger dem.