Andra sidor

tisdag 20 maj 2014

Är barfotaskor farliga?

På sistone har jag fått en del frågor om Vibrams barfotasko Fivefingers - vågar man springa i dem? Jag svarar som jag alltid har gjort, att det kan ta nästan ett år - ibland ännu längre - innan man anpassar sig till en så pass annorlunda sko. Problemet med löpare är att många vill se resultat snabbt och det är bakgrunden till att Vibram stämdes av en kund. Men det betyder inte att det är fel på barfotaskor, utan det betyder att löpare har för bråttom och att Vibram - som surfade på en barfotavåg efter boken Born to Run - lovade alldeles för mycket. Ingen skoförsäljare kan lova att en sorts sko minskar skador, särskilt inte om man är verksam i USA. De finns ingen forskning som ger stöd för ett sådant påstående, lika lite stöd som för påståenden om att man plötsligt blir väldigt attraktiv av att använda en speciell rakhyvel eller återhämtar sig bättre med sportdryck x. Det finns heller ingen forskning som stöder påståendet att Fivefingers är skadliga. De kan vara bra och de kan ge upphov till skador. Allt beror på kunden. Alltfler kunder köper minimalistiska skor, men alla förstår inte hur man tränar och hur man springer i dem. Men man kan ju inte stämma kunder för att de inte begriper. Däremot kan man - i USA - stämma företag som inte är tillräckligt tydliga med hur man ska uppnå det de lovar.

Även Tim Noakes överbelastade sin vad
Timothy Noakes, som skrivit löparbibeln Lore of Running, är världens i särklass mest intressanta forskare inom idrottslära. Han läser mycket och hämtar inspiration från framstående vetenskapsmän inom helt andra fält. Det tror jag nästan man måste om man ska kunna ifrågasätta paradigm. Numer skriver han även om kost och mest om stenålderskost. Jag vet inte om han har rätt om sin stenålderskost, och jag har dessutom inte läst hans bok om kost än.

I en mycket intressant podcast som jag lyssnade på under en lång löptur (länk till podcast), beskriver Noakes sin övergång till minimalistiska skor. Efter att ha läst Liebermans forskning om att människan utvecklats för att springa långt barfota, övergick han till minimalistiska skor för några år sedan. Han tyckte det var roligt att springa, det var som om att bli ung på nytt, säger han. Denna löparlust ledde dock till att han sprang för mycket och överbelastade vaden. Inte ens en så rutinerad löpare och vetenskapsman, kunde alltså hålla tillbaka. Nu tränar han vaden för att kunna springa framfota med minimalistiska skor igen. Han tror dock att det tar tid. För personer som lärt sig att springa med rejält dämpade skor och att landa på hälen kan det ta 4-5 år, tror han. Det är en sorts kunskap, som måste återupptäckas och förvärvas. Om man däremot aldrig sprungit tidigare, bör man börja barfota eller i minimalistiska skor. För övriga kan det ta tid, kanske t o m för lång tid. Men det är den mest naturliga löpningen och alla kan - om de vill - sträva efter att springa naturligt. Jag håller med Noakes på den punkten.
Den sanna skon finns inte. Låt var och en bli salig på sin sko.
Vibrams löften
Alla som har barn vet att man inte ska lova så mycket. Vibram lovade för mycket. Man lovade fem saker, men det var minst tre för många. Sålunda lovade Vibram att Fivefingers:

(1) Strengthen muscles in the feet and lower legs
(2) Improve range of motion in the ankles, feet, and toes
(3) Stimulate neural function important to balance and agility
(4) Eliminate heel lift to align the spine and improve posture
(5) Allow the foot and body to move naturally


För vana barfotalöpare är dessa påståenden sanna. Men för en nybörjare är kanske bara punkt 1 och 5 sanna. Alla som springer barfota, får starkare muskler i fötterna. Men några kan bli skadade. Huruvida påståendena är sanna, beror alltså på vem de är riktade till. De är inte objektivt sanna i sig.

Efter Born to Run, exploderade marknaden för minimalistiska skor och Vibram var nästan de enda säljarna. Proselyter påstod att dämpade skor var skadliga och att alla borde kasta sina skor och springa barfota. Vibram och andra tjänade pengar på denna romantiska vurm. Sedan dess har marknaden mognat. Det finns flera skoföretag som säljer minimalistiska skor. Det börjar även dyka upp riktigt tjocka skor. Det finns något för alla, just nu. Pendeln slår fram och tillbaka och förespråkare, d v s folk som på något sätt har sitt levebröd i någon av ytterligheterna, försöker föra fram sitt budskap. Var och en blir salig på sin sko. Det blev tydligt i veckan, då företrädare för fotinlägg och dämpade skor påstod att barfotatrenden var ohälsosam.

USA har problem
I USA ska skadestånd inte bara ersätta utan också vara avskräckande. Det är mycket som är bra i USA och vi européer kan lära oss mycket av dem, men systemet med stämningar fungerar inte bra. Det är för avskräckande, vilket leder till rädsla och en massa onödigt pappersarbete. Där har USA något att lära av oss. Samtidig tycker jag inte USA och Europa ska vara för lika, för då lär vi oss inte lika mycket av varandra och svenska skadestånd är ibland löjligt låga.

Den största faran
För några år sedan skrev jag om att den största faran med fivefingers var att en stor andel löpare fortsatte springa på hälen sedan de övergått till Fivefingers. De utsätter sina kropp för 7 gånger så stark belastning, jämfört med en framfotalöpare (se bild). Det är många som fortsätter springa på hälen. Vanor sitter djupt.

Den andra faran är att man ökar träningen för fort. Kroppens vävnader klarar inte av mer än en ökning på ungefär 10 % i veckan. Kör man hårdare än så, blir man sannolikt skadad. Det finns flera studier som visar att övergången till barfotalöpning är kopplad till skador i vaden, hälsenan och fötterna. Det finns också studier som visar att andra typer av skador - från vaden och uppåt - minskar. I slutändan kanske det visar sig att man bara byter skador och att den egentliga risken är överbelastning och brist på återhämtning, d v s löpares tendens till dumdristighet.

Barfotalöpning är ingen garanti mot att inte bli skadad. Sådana garantier finns inte. Det finns inga bevis för det. Det finns anekdoter och preliminära studier, men inga bevis. Det krävs mycket mer forskning för det. Själv tror jag att vetenskapen kommer att visa på ungefär det jag skriver i det här inlägget: att barfotalöpning är det naturliga sättet att springa på, men att det inte skyddar mot skador. Allt beror i sista hand på löparen själv. Man blir inte heller särskilt mycket attraktivare av en viss deodorant. Den största faran är inte skor, rakhyvlar och deodoranter, utan att man inte tänker själv.


Andra inlägg om skor och sånt
Recension av Fivefingers (mitt andra inlägg... törs nästan inte länka så gamla inlägg ...)
Var och en blir salig på sin sko (också ett tidigt skoinlägg;) ... )





7 kommentarer:

  1. Juridikhörnan: tanken med USA:s skadeståndspraxis är ju delvis god; konsumenterna ska skyddas från skrupelfria bolag som jagar vinster och chansar. Genom kännbara skadestånd ska bolagen tvingas att göra sitt bästa. Resultatet varierar: asbest, till exempel, ger upphov till stora skadeståndsprocesser, men är fortfarande inte förbjudet.

    Att du håller med Noakes om [[WHATEVER]] är kanske inte så överraskande. Du håller väl med Noakes om allt? ;)
    lh
    (som tänker själv, är emot överdrifter, och springer med lätt dämpade skor med låg dropp, nike free eller 400 meter barfota i gräset)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den är delvis god. Tanken är god,men jag tror inte grundlagsfäderna hade tänkt sig detta. Det känns ibland som den försörjer många pappersvändare. Men jag är inte jurist:)
      Jo jag håller med Noakes om det mesta. Han är en bra vetenskapsman, som ser till att det finns fakta och han har själv falsifierat flera av sina tidigare hypoteser. Men jag vet inte om jag kommer att vara helt överens om dieten han förespråkar. Men som sagt, jag måste nog läsa hans bok.
      Bra, du är som mig. Inga överdrifter, även om ultralopp i sig är en liten överdrift;)

      Radera
    2. Lite galenskap är helt normalt...
      lh

      Radera
  2. Luis Esobar kommenterar frågan i sin podcast något i stil med "om jag köper alkohol och gör illa mig medans jag dricker så går jag ju inte och stämmer tillverkaren, alla vet att man bör vara försiktig när man dricker alkohol".

    http://ultrarunnerpodcast.com/luis-escobar-interview/

    Plus en OT, du gillar ju optiska illusioner, här är en ny:

    http://ultrarunnerpodcast.com/luis-escobar-interview/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant... Hm, hittade ingen optisk illusion?

      Radera
  3. Intressant och välformulerat som vanligt. Det man kan fråga sig är vad det är för "fel" på att springa i vanliga, dämpade skor. Fungerar de för dig finns det ju ingen anlednig att byta till barfotaskor. Så resonerar jag och jag kommer därför inte att pröva rena barfotaskor. Har frågat "min" sjukgymnast och "min" läkare om de sett någon ökning av skador efter barfotaskor. Nej, har svaret blivit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, finns inget rätt och fel egentligen såvida man t ex springer i barfotaskor och landar på hälen, vilket ger en hård stöt. Nu anser de flesta att framfotalöpning är rätt för alla typer av löpare, men landar man på hälen i låg hastighet, så är det knappast fel och att byta löpsteg är en risk i sig. Klarar man dessutom att springa över en hel kontinent efter 60 gör man förmodligen något som är rätt:)

      Radera