Cancer, socker och mjölksyra

Nu har det gått tre veckor sedan jag slutade äta socker och minskade på intaget av snabba kolhydrater. Bortsett från tre sociala tillfällen, har jag lyckats. Jag känner inget sockersug. För min del handlar det snarare om vanor än beroende och nu när jag är medveten om vad jag väljer, då avstyr jag kakor och godis innan de kommer för nära. Jag blir lite retad och frestad, men det härdar bara karaktären. Jag tror att jag kommer att fortsätta med det här. Dumt nog vägde jag mig inte innan, men jag tycker att jag ser lite smalare ut och jag tycker att jag känner mig ganska pigg, bortsett från den årliga ”höstdepressionen”. Bristen på motivation har inget med socker att göra. Det beror på andra saker. Jag har tagit till mig råd och jag tvingar mig ut och träna. Efteråt känns det bra, men nästa gång känns det lika jobbigt igen. Fast det går över. Det gör det varje höst. Synd att den här hösten började så tidigt bara.

Mjölksyra
Jag fick ett tips om en kommande bok som ska gå på djupet med mjölksyran. Det lät intressant eftersom det nästan inte finns något inom träningslära som är så missförstått som mjölksyra. Det heter inte ens mjölksyra, utan laktat. Laktat är bara mjölksyra när det bundit sig med en proton. Men jag skriver mjölksyra lite här och där för det känner de flesta till. Fast jag menar laktat :).

Laktat. Källa Wikipedia

Boken, som ännu inte är utgiven, heter The Exercise and Medicine Bible och är skriven av Dr Matthew L. Goodwin som har studerat laktat under flera år, bl a tillsammans med George A. Brooks. I en artikel i letsrun.com delar Dr Goodwin med sig av en del av det som han kommer att ta upp i boken, bl a några myter som rör mjölksyra.

Sportjournalister och tidningar upprepar gamla myter, som att mjölksyra orsakar träningsvärk, ger en brännande känsla i musklerna och att det är en giftig restprodukt som skapas i frånvaro av syre. Men otaliga studier visar tvärtom att laktat är ett utmärkt bränsle för muskler och hjärna och laktat får oss att orka mer och tänka bättre. Dessutom kanske laktat kan motverka cancer.

Laktatskyttel och intervaller
Jag har skrivit om myterna som omger mjölksyra tidigare så jag ska inte upprepa det. Men en sak som Dr Goodwin tar upp som jag inte skrivit om förut är George A. Brooks hypotes om lactate shuttle, som numer är så pass verifierad att man kan kalla den en teori med hög evidens. Enligt gamla skolböcker fraktas allt laktat som bildas i musklerna till levern där det omvandlas till glukos för att sedan skickas tillbaka för att bli ny energi. I själva verket flödar laktat i alla möjliga riktningar i något som kallas laktatskytteln eller mjölksyreskytteln.

Laktatskytteln fungerar så här: När vi springer skapas energi genom glykolys, där en glukosmolekyl (socker) bryts ned till två stycken pyruvatmolekyler. I denna reaktion - som inte kräver något syre (anaerob) - bildas ATP som kan användas till att spänna muskler och NADH som skickas vidare till elektrontransportkedjan och skapar lejonparten av kroppens energi. De båda pyruvatmolekylerna tar sig in i mitokondrierna där de i mötet med syre (aerob) bildar energi. När vi kör riktigt hårt - typ intervaller - hinner inte cellerna använda allt pyruvat och det uppstår ett överskott av både pyruvat och sura vätejoner. Pyruvatet kan då binda till en vätejon och bilda laktat. Laktat motverkar således försurning av muskeln. Laktat flödar sedan via ett nätverk av kanaler över till andra muskelceller, som kan använda laktat för att bilda energi i form av ATP i sina mitokondrier, eller bygga upp ett lager av glykogen för kommande arbete. En del laktat flödar också till levern (cori-cykeln) där det blir glukos igen. 

På detta sätt kan laktat transporteras till andra vävnader i kroppen och användas som bränsle både lokalt och i avlägsna vävnader, som hjärtat och hjärnan. Enligt en dansk studie är det framför allt laktat som ger hjärnan energi under hårt arbete. Även hjärtat ökar upptaget av laktat under hård fysisk ansträngning. Ju oftare man tränar hårt, desto bättre blir dessa transportvägar. Det är därför som intervaller, som t ex 10-20-30-, tabata- och backintervaller, är så bra träning. Intervaller skapar en bättre infrastruktur - ett starkare nätverk - för transport av och förbränning av laktat. Faktum är att under träning så använder kroppen mer laktat än glukos genom att de celler som skapar ett överskott exporterar detta till celler med ett underskott av laktat. Kroppen är ett ekonomiskt system som utvecklats under miljontals år. Utan mjölksyra skulle vi inte orka så mycket som vi faktiskt gör.

Socker och cancer
Goodwin är läkare och har intresserat sig för laktat och cancer. Cancerceller älskar socker. 1931 fick Otto Warburg nobelpriset för att han visade att cancerceller har en annan metabolism än normala celler och att de utnyttjar socker för sin tillväxt. Genom att minimera intaget av socker minskar man alltså näringstillförseln till cancercellerna. Men det är inte bara cancerceller som gillar socker. Det gör alla celler.

                                          Feed me!                       Varsågod!

Det fanns många anledningar till att jag slutade äta onödigt socker för snart en månad sedan, men en orsak var att jag inte vill göda eventuella cancerceller. Socker orsakar förmodligen inte cancer, men sockret kanske håller liv i cancercellerna sedan de uppkommit i en mutation. Det finns en del studier som pekar på det. Man kan påverka risken att drabbas av vissa cancerformer, men mutationer är till sin natur en slump. Vem som helst kan drabbas när som helst och sannolikheten ökar med tiden.

I ett experiment från 1988, som Goodwin tar upp, prövade man att ta bort tillförseln av glukos (socker) till hjärnvävnad, vilket ledde till att synapserna upphörde. Sedan delade man in vävnaden i två olika grupper och gav en av dessa laktat, vilket ledde till fullständig återhämtning. Detta experiment visade att laktat kan ersätta glukos som hjärnbränsle. Med utgångspunkt från detta experiment har Goodwin och hans kollegor testat att stänga av tillförseln av glukos till cancerceller medan de ger laktat till friska celler, något de kallar lactate-protected hypoglycemia (LPH). Forskarna hoppas att man ska kunna svälta ihjäl cancer på detta sätt.

En ny svensk bok om träning och fysisk hälsa 
Synen på mjölksyra håller sakta men säkert på att svänga. Jag läste nyligen en bok av Dan Andersson som heter Fysisk aktivitet: vägen till bättre hälsa och ett rikare liv. Jag tror att det var första gången jag läste i en svensk bok att synen på mjölksyra kanske måste omvärderas. Boken är för övrigt mycket pedagogisk med bilder och illustrationer på nästan varje sida och jag tycker den ger en utmärkt introduktion till den som vill lära sig mer om träning och motion.

Ultralöparen, vetenskapsmannen och författaren Bernd Heinrich medverkar i boken. I en intervju med författaren säger den 71-årige löparen:  "I do actually feel more vigorous now than ever..." Foto: Jaime Jacobsen (bilden lånad från Dan Anderssons bok Fysisk aktivitet: Vägen till bättre hälsa och ett rikare liv).