Tänder, demens och hjärtdöd

Idag är första dagen utan onödigt socker. Jag har infört ett 30 dagar långt sockermoratorium från och med dagens eftermiddagsfika. Det blev ett ganska jobbigt fika eftersom många kände till mitt beslut. Du har fem minuter kvar nu. Passa på, hetsade de. Ta mer! Var det inte gott? Jag tackade artigt, men bestämt, nej. Men jag förstår ju att kollegorna kommer att ha koll på mig. Jag får smyga med min mörka choklad som en alkoholist.

Det svåra blir att avstå från hembakat och glass, men godis, läsk och chips brukar jag ändå inte äta. Jag ska vara försiktig med snabba kolhydrater också och tänka på GI-värdet. Sen skriver jag ett inlägg om en månad och förhoppningsvis kommer jag att fortsätta undvika socker i de flesta sammanhang. Men jag blir aldrig en sån som predikar. Jag är inte sån. Jag hoppas jag påverkar folk i alla fall. I en del fall vet jag att jag gjort det, men i många fall tycks jag hoppas förgäves.

Mina tänder kommer att gilla mitt beslut. I en vanlig mun lever mer än 600 olika arter av bakterier. De trivs i värmen och fukten. Munnen är som en regnskog. En del bakterier är nyttiga, som de bakterier som omvandlar nitrat i maten till nitrit. Nitrit förvandlas sedan till den livsviktiga gasen kväveoxid, som spelar en nyckelroll i flera av kroppens processer. Andra är onyttiga, som bakterierna Streptococcus mutans och Lactobacilli som frigör frätande syror som restprodukt när de äter socker. Bakterierna kravlar runt i den sörja som kallas plack och överlever i djupa, syrefria hålor. Efter söta fikapauser gör de sina syreattacker. Försvaret består av stenhård emalj och saliv som sköljer över tänderna. Men det klarar inte hur mycket som helst. Till slut bränner syran hål i tänderna.

Hjärtsjukdomar och Alzheimer
Kroppen är väl skyddad bakom ett pansar av hud, men munnen är vidöppen och dessutom stoppar vi i oss främmande ämnen via munnen. Det finns dock ett starkt försvar i munnen. Om det däremot finns inflammationer och blödningar i munhålan kan bakterier tränga sig igenom detta försvar. Jag har en kollega som nästan fick sina hjärtklaffar uppätna av bakterier. Dålig munhygien förkortar livet och ökar risken för flera sjukdomar.

I en ny studie såg man att de bakterier som lever i tändernas plack också kan vara en faktor bakom uppkomsten av Alzheimer och andra demenssjukdomar. Enligt forskarna fanns det en stark koppling till tandhälsan. De som uppgav att de borstade sina tänder mindre än en gång om dagen löpte 65 procents högre risk att utveckla demens än de som borstade tänderna dagligen.

Livet hänger på en tandtråd
Samma bakterier som orsakar inflammationer i tandköttet kan orsaka hjärtproblem, stroke och diabetes. Troligen kan de alltså även orsaka demenssjukdomar om de ansamlas i hjärnan.

Det är viktigt att borsta tänderna och att använda tandtråd. Livet hänger ibland på en skör tandtråd. Jag är däremot tveksam till antibakteriella munsköljmedel. Det finns flera miljarder bakterier i munnen och den typen av produkter skiljer inte vän från fiende. En del bakterier har t o m tagit tjänst som försvarare och dödar fientliga patogener och vad händer om man dödar dem? Eller bakterierna som är ansvariga för omvandlingen av nitrat till nitrit? Bättre att hålla rent, än att kasta in en för bakterierna motsvarande atombomb i käften.

Munskölj. Som en explosion. Allt dör. Kvar står rader av rena, sterila, vita tänder.

Borsta tänderna med mjuk tandborste, använd tandtråd och besök tandläkare minst en gång per år. Sätt inte tänderna mot varandra, såvida du inte äter. Ät inte så mycket socker. Det borde räcka för att hålla hyfsad munhygien.

Det är tråkigt att borsta tänderna i två minuter. Man kan alltid stå på ett ben (blunda om det är för lätt), samt hålla tandborsten i fel hand, då tränar man både balans och viljestyrka.

Stenålderskost
På stenåldern borstade man knappast tänderna. Men de åt inte så mycket socker och de tycks ha haft bra tänder. Tänder har trots allt funnits i över 400 miljoner år och fungerat ganska bra. Syftet med tänder var att göra stora djur mindre. Tack vare tänder kan djur skära sönder och mala ner andra djur i lämpliga munsbitar och äta djur som är större än deras munnar. Tänder säger mycket om oss. Kattdjur har tänder för att skära med, medan växtätare har platta tänder för att mala ner växtdelar. Vi människor har vassa framtänder, platta tänder längs sidorna och tänderna däremellan är något mittemellan. Uppenbarligen är vi allätare.

Däggdjurens unika tanduppsättning dök upp för ungefär 150 miljoner år sedan, i ett däggdjur som mest av allt liknade en liten råtta. Den hade framtänder som kunde skära av mat, huggtänder som kunde sticka hål på maten och platta tänder som kunde mala sönder maten innan den trycktes ner i magsäcken. Vi skulle ha det väldigt svårt utan denna uppsättning tänder. Tänk att äta ett köttstycke utan kindtänder eller ett äpple utan framtänder. Vi klarar att äta allt tack vare vår diversifierade käft. Men socker klarar vi oss utan.

Tänderna är viktiga för vår överlevnad. Det kanske är därför det är en vanlig mardröm att man tappar sina tänder? Jag drömmer att munnen blir full av tänder och jag måste spotta ut dem för att inte kvävas. Jag vet inte vad det betyder. Det kanske inte betyder någonting alls, eller är det någon slags varning?

Historien bakom svenskarnas fina tänder
Det dröjde länge innan man riktigt visste vad karies berodde på, men på 1940-talet - då 99,9 % av alla värnpliktiga svenskar var drabbade av karies - startade svenska myndigheter ett minst sagt oetiskt experiment. Syftet var gott, men metoden för tankarna till annat tankegods från den tiden. I de sk Vipeholmsexperimenten matade man ”sinnesslöa” patienter på ett mentalsjukhus med socker utan patienternas eller anhörigas vetskap. Alla patienter utvecklade allvarlig karies och tandlossning. Studien gav upphov till nya rekommendationer om tandhygien, barnen skrämdes med tecknade tandtroll som hette Karies och Baktus och begreppet lördagsgodis lanserades för att få svenska barn att äta sött vid endast ett tillfälle per vecka. Nu har detta enda tillfälle fått sällskap av fredagsmys. Vilken blir nästa dag som sötsuget återerövrar?