Knutar, elaka virus och videodebut

Det är inte mycket jag kan, men en sak trodde jag att jag kunde och det var att knyta skosnören. Jag har tränat på det i några decennier och trodde mig väl vara expert. Men så fel jag hade. Den här veckan har jag lärt mig två nya knutar som förändrat mitt liv ;).

Hur man knyter en orienteringsknut
Vill man slippa att skosnören går upp kan man antingen springa utan skor eller så knyter man fast skosnörena ordentligt. Numer springer jag oftast barfota eller i fivefingers, men när jag orienterar eller går skidgång och älglufs, då har jag mina icebugs och de har snören som hela tiden går upp. Jag erkänner att jag är lite slarvig med knytningen, men nu har jag lärt mig en knut som håller av en äkta orienterare och den var lätt att lära sig. Jag lärde mig den på andra försöket och jag är ganska trög när det gäller slipsar, knutar och knopar. Så majoriteten av svenska folket borde lära sig det på första försöket.

Först knyter man en vanlig knut tills man har två öglor och sedan sticker man in ena öglan i hålet i mitten och drar åt. När man öppnar knuten är det bara att dra som vanligt. That's it! Aldrig mer dubbelknutar. Jag försökte filma spektaklet och det blev så här. (Jag ber om ursäkt för den undermåliga kvaliteten med en tvättmaskin som går i bakgrunden. Jag hoppade över speakerrösten för den hade nog bara gjort det hela mer förvirrat. ;) )



Man är vuxen när man kan knyta sina skor så nu har jag väl äntligen blivit vuxen då :) Kanske jag kan lära mig orientera också när inte skogen hela tiden hugger fast i mina skosnören och försöker lägga krokben för mina ambitioner. Men då har jag å andra sidan inget att skylla på.

När jag var ute på min misslyckade orienteringsrunda förra veckan så öste regnet ner och snörena gick upp hela tiden och på handen satt en kompass som försvårade knytandet. Det var inte alls kul och jag var nog surare än mina genomblöta strumpor. Kanske lusten att orientera kommer tillbaka till våren när solen kvittrar och löven slår sig ut. Den som överlever vintern får se.

Förutom orienteringsknuten finns det en vardagsknut också som håller mycket bättre och dessutom ser snyggare ut om man bryr sig om sånt. Den knyter man så här (litet reklaminslag först). Fast alla kanske redan känner till att man knyter så här utom jag?



Rekordtajts och virus
Har sprungit i mina nya korta tights också och det kändes mycket bra. Inget som skavde och jag kände mig lätt som en impalagasell. Jag sprang min 8,5 kilometers terrängrunda på rekordtid utan att ge allt, vilket gav lite självförtroende inför Lidingöloppet. Jag kanske, kanske vågar tro på en tid ned mot 2,35.

Jag ser proffsigare ut och det kanske också gör mig lite bättre. Det finns ingen gräns för hur mycket jag kan inbilla mig. Men mest inbillar jag mig att jag är sjuk. Just nu tror jag att jag är på väg att bli förkyld. Det var länge sedan mitt antivirusprogram uppdaterades med en rejäl förkylning. Virus borde man ladda ner i kroppen under lågsäsong så att immunförsvaret förstärks till högsäsong. Det bästa sättet är att hälsa på en familj med barn i dagisåldern eftersom sådana familjer mest består av bakterier och virus. Just före ett lopp bör man dock inte göra det. Efter att man tryckt på ringklockan har man en biljon förhoppningsfulla virus på fingret som bara väntar på att man ska trycka in det där fingret någonstans. Man får försöka dricka kaffe med armbågarna och vara lite kreativ i samvaron med dessa bakteriehärdar.

Rhinovirus som orsakar förkylning.

Bloggandet
Bloggen växer och det är kul, men det är lite stressande också. Jag skulle först bara blogga lite om en träningsresa mot ett ultralopp, men nu inser jag att jag sitter fast i bloggandet och inte bara kan sluta tvärt. Dels gillar jag att skriva, det är nog det enda som jag känner att jag är någorlunda bra på. Dels är det kul med all återkoppling från alla möjliga håll. Sen blir det lite som en dagbok också. Jag får koll på mitt eget liv. Sist men inte minst tvingar bloggandet mig både att fortsätta kämpa med träning och att följa med i ny forskning, vilket håller såväl hjärna som kropp i trim. Bloggen är min coach, den håller en massa krävande ögon på mig. Dessutom lär jag mig nya saker som att lägga upp youtubeklipp :).

En sak är dock lite tråkig. Jag hittade en sida där man kunde testa om inlägg fanns kopierade utan tillåtelse och tyvärr så hittade jag några sådana sidor där hela inlägg var kopierade rakt av utan minsta hänvisning till källa. Det var inga bloggare jag kände till och jag vet inte om jag ska göra något åt det. Det är nog inte bara jag som är drabbad av bloggpirater.