Andra sidor

tisdag 12 april 2011

Varför vi har ont i ryggen

I inlägget från mask till människa utlovade jag en fortsättning om vår känsliga ryggrad. Som så mycket annat beror det på vår utvecklingshistoria. Människan ingår i stammen ryggsträngsdjur som också innefattar ryggradsdjuren (vertebrata). Vår vertikala ryggrad är en ganska stor avvikelse från våra förfäders horisontella ryggrad.

Vår ryggrad formades i havet. Fiskar har en ryggrad som sträcker sig som en rak central axel genom hela kroppen. Vi härstammar från dessa fiskar som evolutionen böjt till och knådat och sedan ställt upp på två ben. Nästan alla får ont i ryggen någon gång och orsaken är dels hur vi använder kroppen, men vi har också utrustats med en benägenhet att få ont i ryggen. Det finns det fossila bevis på. 


Den böjda ryggraden
När fiskarna kravlade upp på land och fick ben utvecklades ryggraden  till en båge att fästa fast inälvorna på. De första däggdjuren rörde sig horisontellt i ryggradens riktning och den böjdes som en välvd bro för att bära upp kroppen. När däggdjuret människan för kanske sex eller sju miljoner år sedan reste sig på två ben och började gå och springa - vilket var som att resa bron på sitt ena fäste - ändrades ryggraden i grunden. För att bära upp huvudet och balansera kroppsvikten jämt över höftlederna och benen, knycklades ryggraden till på två ställen: en djup krökning i länden och en krökning bakåt i överkroppen - ryggraden fick en form som liknade ett S. Det var en energieffektiv lösning som hjälpte oss att gå på två ben. Men det hade ett pris. En S-formad pelare är inte lika stabil som en bro och därför är människan dömd till att vara benägen att få ont i ryggen, särskilt när vi inte använder kroppen och låter den bli för tung för den ensamma böjda pelaren som håller oss uppe.



Vi blev kanske den första arten på jorden som fick ont i ryggen. Ryggont är åtminstone inte känt bland andra primater. Men det existerade redan hos våra tvåbenta förfäder som Homo erectus. Ett känt skelettfynd - Turkanapojken - led av skolios, d v s av en sned rygg. Det tycks alltså som om skolios och andra ryggproblem beror på vår upprätta gång och att det har varit så sedan vi klev ner från träden och släppte taget om grenarna och marken. Människan reste sig upp och såg horisonten och började springa mot den till priset av en ömmande rygg. 


En ryggrad som en välvd bro
En annan konsekvens av upprätt gång var att inälvorna, som ju hängt fast på ryggraden och hållits fast av musklerna i buken, nu istället hängde neråt utan stöd. Våra inälvor ligger därför i en enda röra ovanpå varandra. Det är särskilt besvärligt för män som har små hålrum längst ner och då och då letar sig inälvorna ner i dessa som spagetti letar sig genom ett såll och bildar ett ljumskbråck.

En koloss på två fötter
För 6-7 miljoner år sedan ledde klimatförändringar till att det blev glesare mellan träden i Östafrika och det blev lönsamt att röra sig över långa sträckor. Anatomin förändrades så att vi blev löpare som kunde förflytta oss långa sträckor. Kraniet och ryggraden hamnade i linje med varandra, så att huvud och kropp kom att stå lodrätt över höft och fötter. Hela detta rangliga bygge står på två fötter, två små plattformar. Den mänskliga foten är unik bland primater. Den har ingen motstående tumme och saknar handens finmotorik. Foten har egentligen bara två funktioner: att driva kroppen framåt och fånga upp stötarna i denna rörelse. De små benbitarna i foten är oerhört specialiserad för denna uppgift och små avvikelser kan därför ge stora problem som hälsporre, liktornar och marschfrakturer, vilket ger jobb åt en hel kår av fotvårdsspecialister.

Hjärna och löpning gav fördelar till priset av smärta
Den snabba omställningen till tvåbent varelse hade ett högt pris. Vi får lätt ont i rygg, knän och fötter. Vårt porösa stötdämpande, spongiösa skelett drabbas lättare av benskörhet. Det finns nog ingen annan art som föder med så mycket smärta. För att klämma ut en stor hjärna krävs ett stort bäcken, men när vi ställde oss upp blev bäckenet mindre. En del av lösningen var att den växte efter födseln, den är bara en fjärdedel vid födseln och dessutom kläms hjärnan samman och huvudskålen trycks ihop. Både vår hjärna och vår förmåga att springa var dock värt priset. Hjärna och löpning gav människan en fördel som ingen annan art på savannen. 




Homo sapiens - en prototyp
Homo sapiens kanske bara är en prototyp? Några miljoner år till på savannen hade nog lett till ytterligare förändringar, men nu springer vi inte längre för livet och det är svårt att veta vilken väg utvecklingen tar. Vi varken springer eller utmanar hjärnan särskilt mycket. Det är snarare så att hjärnans uppgifter tas över av AI och att evolutionen fortsätter genom teknologin, samtidigt som vi blir fetare och slöare för varje generation, vilket också understöds av den teknologiska evolutionen som ger oss fjärrkontroller, hissar och nya organ när de gamla inte längre orkar med. Det är på gott och ont. Men ryggar är svåra att byta ut. De får vi ha ont i ett tag till.





7 kommentarer:

  1. Grymt intressant! Är inte helt säker på det där med AI, dock. Hjärnans funktioner är ju inte statisk utan påverkas kraftigt efter födseln, under uppväxten. Din kreativitet, förmåga till holistiska perspektiv, språkförmåga mm tränas upp och hjärnan utvecklas tillsammans med oss. Det gör att vi skulle kunna utföra än mer avancerade operationer och tankeövningar med hjärnan vi har idag som vi ännu inte sett exempel på. Däremot lär vi knappast vara bäst i klassen på snabbräkning och rationella val ;)

    peterA

    SvaraRadera
  2. Jag vet att både hundar och hästar kan ha ont i ryggen. katter tveksamt...
    Det är, för mig, en skrämmande tanke på vad som händer med våra förslöade kroppar. Svårt att tro att det är "bra". Var ska det själsliga och spirituella bo om den inte har en frisk boning?

    SvaraRadera
  3. Mycket intressant artikel som vanligt :)

    Jag får i princip bara ont i ryggen vid två tillfällen. Det ena är när jag har hög feber. Det andra är vad jag kallar för "klädprovningsontiryggen". Det blir en smärta i nedre delen av ryggen/svanken som uppstår när jag går med tjejen på stan och hon testar en massa kläder i olika affärer. Fort kommer det också, 15 minuter räcker. Förmodligen beror det på att man strosar runt lite, står lite och vankar fram och tillbaka mm.

    Lite märkligt att jag får ont av så lite belastning på ryggen när jag är van vid styrketräning, snabba promenader varje dag på runt 60 minuter (till/från jobbet) och en hel del löpning. Ingen av dessa aktiviteter får jag ont i ryggen av.

    Förmodligen får jag träna mer på att gå på stan och utsätta mig för denna aktivitet som ger smärtan. Det skulle säkert tjejen inte ha något emot heller :D

    Angående AI så är jag tveksam till att vi skulle få någon form av maskinintelligens inopererad i hjärnan inom överskådlig framtid. Däremot tror jag starkt på implantat som lagar eller förbättrar specifika funktioner. Exempelvis vore det trevligt med ett extraminne för att lagra sån data som är svår att komma ihåg som telefonnummer, adresser mm.

    Jag tror starkt på att det kommer bli en stor marknad för implantat som återställer syn och hörsel till de som förlorat eller skadat den. Sen är steget inte långt till implantat som förbättrar synen och hörseln även för de som inte har några skador. Det skulle inte vara fel att ha lite mörkerseende när man sticker ut på sina sena kvällsrundor :)

    SvaraRadera
  4. PeterA: Ja, det finns olika sorters AI. Att spela schack är datorerna kanske bättre på. Vår evolution har ingen chans jämfört med teknologin. Våra ögon förändras inte, däremot kan vi "se" solens kärna och elektroner. Sinnena utvecklas med teknologi. Men det unikt mänskliga har vi nog för oss själva, åtminstone för överskådlig tid. Tror jag.

    SvaraRadera
  5. Ingmarie: Tama grisar kan också få ont i ryggen, men de ser ju väldigt onaturliga ut. Själv har jag klarat mig hittills. Hade lite ont när jag växte som en galning i tonåren dock.

    SvaraRadera
  6. Fredrik: Att stå och vänta i klädaffärer är trist. In fort och ut fort. Man ska veta vad man ska ha.

    Ja, framtiden är lite spännande och skrämmande. Mest spännande. Snart kanske man kan springa i natten och allt vad man kan i 4 timmar m h a konstgjort blod som bär syre effektivt. Vem vet. Tänkade robotar ligger långt bort.

    SvaraRadera
  7. Rent generellt är AI en besvikelse tycker jag. Spel är väl ett bra mått: i schack är det en slantsingling om människan eller maskinen avgår med segern. Och datorn fuskar naturligtvis riktigt rejält genom att lägga in enorma bibliotek med gamlar partier, ffa spelöppningar. Hade man verkligen testat AI:n, förmågan att bedöma ställningen och tänka framåt alltså, hade nog maskinerna stått sig slätt. I mer avancerade spel med fler möjliga drag och/eller mer svårbedömda ställningar är fortfarande människan vinnaren.

    Äntligen hittat min paradgren kanske: jag har sjukt vältränade shoppingmuskler. 8-9 timmar är en baggis och närmast en helt vanlig lördag för min del. Vasalopp på Lafayette/Harrods/Sachs någon?
    lh

    SvaraRadera