Sms och bilkörning

Enligt ett nytt lagförslag ska det bli förbjudet att sms:a vid bilkörning. Det var på tiden. Jag brukar inte ens svara i mobilen om jag kör på en trafikerad gata. Det är bättre att ringa upp sen än att utsätta sig själv och andra för en förhöjd risk.

Människan är dålig på att multitaska, d v s att göra flera saker på en gång. Vi har bara ett medvetande och vi måste skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter. Konsekvensen är att vi blir lite sämre, lite ineffektivare, varje gång vi byter uppgift. När vi skiftar uppmärksamhet måste hjärnan startas om och fokusera på nytt.

Det händer att jag sitter framför teven och försöker följa med i någon intressant dokumentär samtidigt som jag sitter och surfar på datorn. När dokumentären är slut kan jag inte säga att jag uppfattade vad den handlade om och jag har knappast en klar bild över vad jag surfat runt på heller. Det är nästan bortkastad tid.

Enligt olika undersökningar använder vi omkring 5-10 timmar om dagen till olika medier. För att få tiden att räcka till använder vi olika medier samtidigt: vi skickar sms eller kollar mejlen medan vi ser på tv eller sitter på möten, vi facebookar samtidigt som vi pratar i telefon. Ju fler typer av medier, desto mer multitaskar vi. Tiden är dock en naturkonstant, den är alltid 24 timmar per dygn. Själv använder jag appen Sleep Cycle så att jag ska vakna i så bra tid som möjligt i förhållande till min sovrytm. Inte ens när jag sover är jag således fri. 

Sleep Cycle

Myten säger att vi blir dubbelt så effektiva om vi gör två saker samtidigt. Sanningen är att vi bara gör flera saker dåligt. I en studie fann man att eleverna tog 40 % längre tid på sig att lösa ett matteproblem när de försökte lösa flera samtidigt. Många andra studier bekräftar detta resultat. Det blir längre svarstider och multitasking leder till att man blir mindre fokuserad på uppgiften.

Säg att du ska sätta dig för att köra bil. Då laddas först hjärnan med instruktioner om att köra bil. Det sker i två steg: Först en kallstart där blod strömmar in i hjärnan med en uppmaning om att skifta fokus från det du nyss sysslade med till bilkörning. Sedan skickas en söksignal ut efter en uppsättning bilkörningsregler som sedan kan laddas in för exekvering. Sen, när man sitter och kör enligt dessa regler, då ringer telefonen. Uppmärksamheten skiftar då från bilkörande till telefonprat. En söksignal går ut och sedan laddas telefonpratreglerna in i hjärnan. Uppmärksamheten lämnar bilkörningen och vägen och fokuserar på telefonpratandet. För ett ögonblick är vi bortkopplade och ouppmärksamma på bilarna omkring oss.

Uppmärksamhet är ungefär som en ficklampa som bara kan riktas mot en sak i taget. Att multitaska blir då att flacka fram och tillbaka med ljuskäglan och man ser mycket sämre. Amerikanska studier har visat att studenter som gör läxor medan de tittar på TV genomgående får lägre betyg.

Vi kan dock bli bättre på vissa sorters multitasking: vi kan faktiskt gå och prata samtidigt. En del av detta beror på träning. När du lär dig köra bil är allt fokus på växelspak och koppling. När man har kört i några år kan man köra och växla samtidigt. Men förmodligen kan vi bara bli duktiga på multitasking om uppgifterna är tillräckligt olika. Hjärnan har specialiserade moduler för olika uppgifter, som språkbehandling och rumslig förmåga. Det är uppenbart att två liknande uppgifter är mycket svårare att göra samtidigt, eftersom de använder liknande delar av hjärnan. 

Damen som sms:ar och ramlar i fontänen

I en studie som publicerades nyligen såg man att personer mellan 59 och 81 år som talar i mobil samtidigt som de går över gatan är livsfarliga. Deras uppmärksamhet sjunker dramatiskt. Det tar längre tid för dem att gå över vägen och risken är större att de träffas av fordon. De yngre deltagarna i studien hade inga problem, men förmodligen var inte trafiken tillräckligt intensiv. Vid mer intensiv trafik har även yngre personer problem.

Aktiva bättre än inaktiva
En mer uppmuntrande studie visar att idrottare är överlägsna ickeidrottare när det gäller förmågan att gå över en gata utan att kollidera med rörliga objekt. Studien gick ut på att 18 idrottare och 18 icke-idrottare korsade en trafikerad gata i en virtuell 3-D miljö. Idrottarna klarade det 72,05% av tiden, medan icke-idrottare bara klarade det 55,04% av tiden. Forskarna tror att sport förbättrar reaktionstiden och att man har nytta av snabb reaktionstid vid multitasking. Jag gissar att även vissa typer av datorspel leder till förbättrad reaktionstid.


Relaterade inlägg
Jag gör helst en sak i taget