Snö, kaos och fjärilsvingar

Snön vräker ner dag efter dag och jag läser att vi har mest snö i landet just nu. Jag skottar och skyfflar och bygger upp ett berg av snö. Sedan går jag in, gör lite av varje, tittar ut på snön som fortsätter yra. Snön driver in, den ligger decimeterdjup och jag måste skotta igen. Jag håller snön stången, men det krävs hårt arbete. Snöskottare håller bara ställningarna. Vi kommer ingen vart.

Myten om Sisyfos
Att skotta snö är ett sisyfosarbete. Sisyfos är den gestalt i den grekiska mytologin som gudarna bestraffade genom att tvinga honom att rulla ett stort stenblock uppför en backe i dödsriket Hades. Skulle han lyckas knuffa stenblocket uppför berget blir han befriad ur dödsriket, men varje gång han närmar sig toppen snubblar han till och stenblocket rullar ner igen. Sisyfos måste börja om. Igen och igen. I all oändlighet. Det är så det känns att skotta snö. Man börjar om igen och igen. Det är i alla fall en tröst att vintern inte varar en oändlighet.

En metafor för livet och för snöskottning

Och det är åtminstone inte lika jobbigt att skotta snö som förr. Jag kan köra på för fullt, medan grannarna tar ganska långa återhämtningspauser och betrakter snön som faller, tittar på det som återstår och suckar djupt. Jag har skottat upp ett ordentligt snöberg och måste ta sats och springa upp med snösläden. Pulsen är ganska hög, musklerna jobbar och jag blir svettig. Svett är ett kvitto på att jag förbrukar energi, på att musklerna arbetar. Det blev ingen löpning och ingen skidåkning, det blev en snöskottardag. Jag förde in snöskottningen i träningsdagboken. Jag körde så hårt att jag kommer att känna av det imorgon.

Kaos, fjärilar och väder
Den här vintern är den snörikaste på länge. SMHIs prognoser har gång på gång utlovat sol och 5 grader kallt, men när den utlovade tidpunkten infaller så både snöar det och är 15 grader kallt. Prognoserna går inte att lita på. De stämmer aldrig. En prognos är alltid felaktig och det gäller särskilt väderprognoser. Endagsprognoser är någorlunda korrekta, men sedan sjunker sannolikheten dramatiskt att prognosen slår in. Femdygnsprognoser är i stort sett värdelösa, även om de blivit bättre och bättre. Meteorologerna har det inte lätt. De måste behärska kaos.

Det var lättare förr - före kaos

Väder är i princip omöjligt att förutsäga på grund av att små förändringar i luftströmmarna påverkar hela vädret. Det kan räcka med en fjärils vingslag, vilket ger upphov till små luftströmmar som i förlängningen, genom konvektionsströmmarnas rekursiva egenskaper, ger stora skillnader i vädret någon helt annanstans. Det är det som Edward Norton Lorenz benämnde fjärilseffekten. Ingen meteorolog kan ha koll på alla luftmolekylers postion och rörelse på samma gång och därför kommar vi aldrig att få sanna väderprognoser. Tyvärr. Men de kan bli bättre. Just nu står det att det är klart och fint här på favoritsajten yr.no, men det snöar faktiskt. Den bästa prognosen kanske är att titta ut och anta att det kommer att se likadant ut ett tag till.

Lorenz attraktor Källa: Wikipedia

Bilden ovan som liknar just en fjäril är den grafiska representationen av de matematiska ekvationssysten som fick meteorologerna att förstå att de aldrig skulle kunna förutsäga vädret exakt. Den kallas Lorenz attraktor efter upptäckaren Edward Norton Lorenz. Lorenz var tveksam till linjära statistiska modeller för att beskriva väderfenomen och sökte efter ickelinjära modeller för dessa, något han upptäckte av misstag 1961. Därmed lade han grunden för kaosforskningen.

Vad väger ett kilo snö?
Vad väger snö? En liter vatten väger (och definierade ursprungligen) ett kg. Men en liter snö? Enligt beräkningar utförda av SMHI, som inte alltid är utlämnade till kaos, så väger ett kg blöt nysnö mellan 1-2 hg per liter, vilket gör 100-200 kg per kubikmeter. Det blir ganska många kg som jag fraktat runt idag. Tidigare i år har det varit mest fluffig nysnö och den väger högst 30 gram per liter, alltså ynka 30 kg per kubikmeter.

Snö är olika, vilket samerna vet. Därför kan man inte säga vad snö väger. Det beror på om det är njáhtso eller habllek, blöt eller torr snö.

SMHI:s beräkningar:
Snötyp                                              kg/m3
Mycket fluffig nysnö                             < 30
Nyfallen torr nysnö                              30-100
Våt nysnö                                          100-200
Vindpackad snö                                   200
Packad senvintersnö                            200-300
Vårsnö under avsmältningens slutskede  400


Källor:
James Gleick, Kaos
SMHI