Andra sidor

torsdag 27 januari 2011

Frys bort fettet

I takt med att vi ökat inomhustemperaturen har vi också ökat midjemåttet, enligt ny forskning. Rapporten publiceras i tidningen Obesity Reviews och där framförs att det finns ett orsakssamband mellan minskad exponering för säsongsmässiga kyla och övervikt. Att det finns ett samband betyder dock inte att det ena orsakar det andra. Det finns ett samband mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor också. Men det är ju inte så att glassarna orsakar drunkning, det är värmen som ökar glassförsäljningen och värmen ökar också antalet badare, vilket ökar sannolikheten för drunkningsolyckor.

Men det kanske finns en liten sanning i studien. Minskad exponering för kyla kan ha två effekter på kroppen: det minimerar behovet av energi för att hålla värmen och minskar förmågan att producera värme. Ju större temperaturskillnad mellan kropp och omgivning, desto mer energi kostar det att upprätthålla en konstant temperatur. Skillnaden mellan kroppstemperaturen 37 grader och 22 resp 20 grader är 15 resp 17 grader. Om rummet är 20 grader måste alltså kroppen värmas upp mer, vilket är en energikostnad.

Författarna diskuterar också vikten av brunt fett i människans värmeproduktion. Brunt fett skiljer sig från vitt fett genom att det har kapacitet att bränna energi för att skapa värme, och dess utveckling i kroppen tros vara kopplat till exponering för kyla. Färska studier tyder på att ökad tid i varma förhållanden kan leda till en förlust av brunt fett och försämrad förmåga att nybilda brunt fett, vilket reducerar förmågan att omvandla fett till värme.

Huvudförfattare Dr Fiona Johnson, UCL Epidemiology & Public Health, säger:

"Increased time spent indoors, widespread access to central heating and air conditioning, and increased expectations of thermal comfort all contribute to restricting the range of temperatures we experience in daily life and reduce the time our bodies spend under mild thermal stress - meaning we're burning less energy. This could have an impact on energy balance and ultimately have an impact on body weight and obesity"

Människan är ett varmblodigt däggdjur som utvecklats för att hålla en konstant temperatur i en omgivning med varierad temperatur, vilket sker till priset av hög fettförbränning. Nu har tekniken hjälpt oss att upprätthålla den jämna temperaturen och därmed är vi inte lika beroende av termostaten i hypotalamus. Hjärnan ser till att vi vrider om andra termostater först. Hjärnan är bekväm.



En natt på ishotellet i Jukkasjärvi kanske vore något? Foto Björn Johansson
Forskarna påpekar att kost och motion otvivelaktigt är de viktigaste orsaktsfaktorerna bakom fetmaepedemin, men andra faktorer, såsom inomhustemperaturen under vinterhalvåret, kanske också kan ha en bidragande effekt.

Lättklädd bantning
Om vi antar att man förbrukar 2200 kcal under en dag så ger det i genomsnitt 2200/24 = 91,7 kcal/h. En wattimme (wh) är 0,86 kcal, vilket ger 91,7/0,86 = 106,7 watt. En kropp genererar alltså 106,7 watt. På en dag blir det 2560 watt. En familj på fem personer genererar därmed ungefär 0,5 kW. Under julen brukar vi ha 15 personer i vårt hus och de ger ett betydande tillskott av värme, ca 1,5 kW. Vi eldar med fett.

Genom att sänka rumstemperaturen från 22 till 18 grader och klä sig lite lättare så ökar man energiförbrukningen rejält. Dessutom håller man sig kanske mer i rörelse om man småfryser. Man sitter inte så mycket. Det är dock inte ett särskilt trevligt sätt att banta på.

Iskall bantning
En fd NASA-forskare vid namn Ray Cronise påstår att han frös bort 15 kg på sex veckor. Det började med att han läste att simmaren Michael Phelps åt 12 000 kalorier per dag. Det låter som väldigt mycket kalorier. Cronise trodde att det berodde på att Phelps simmar i vatten som är mycket kallare än kroppen, vilket leder till stora värmeförluster som kroppen kompenserar genom att bränna stora mängder energi. Cronise forskade lite och fann att NASA studerade detta ingående under rymdprogrammet eftersom astronauterna skulle hålla vikten i en kall omgivning. Det bästa med metoden är att det går lättare och fortare att förlora fett i takt med att man blir allt mindre välisolerad. Det värsta med metoden är att den inte är speciellt mysig och att knappast alla kan tillämpa den.



Uppdaterat: Artikel i Aftonbladet.

7 kommentarer:

  1. Sedan vi gick över till högertrafik har antalet trafikolyckor ökat med 60%! Vilket uselt beslut, vi byter tillbaka ;-)

    SvaraRadera
  2. Karin: Ja, det var ett bra exempel på falsk koppling :)

    SvaraRadera
  3. Johan; har du i värmesammanhanget kollat in kosttillskott som sägs öka energiförbränningen. Tänker på http://www.celsiussverige.se/; som verkar ha åtminstone visst vetenskaplig stöd. Nyttan kan diskuteras och koffeinmängden är definitivt inget för mig. Dessutom vet jag inte hur vederhäftiga de vetenskapliga publikationerna är (har inte hunnit kolla själv).

    BTW: Phelps ligger väl i kategorin "Idrottsmän som tränar så länge och hårt att de kan äta precis vad som helst i precis hur stora mängder som helst"?
    lh

    SvaraRadera
  4. Och när jag ändå är igång inom ämnet: Oavsett fetma, misstänker jag att höjd inomhustemperatur är av hälsomässig stor nytta sammantaget. Visst måste väl en massa ledproblem, infektioner etc förbättras med höjd innetemp?
    lh

    SvaraRadera
  5. Nej, jag kände inte till det. Det kanske är något att skriva om. Det finns ju termiska effekter som det är lätt att bortse från, inte minst när det gäller alkohol. Eller ett glas is kanske:)

    Jag vet inte hur många kalorier olika idrottare förbrukar. Magnus Samuelsson förbrukade kring 8500 kalorier minns jag. 12000 är extremt men simmar man mycket så tillbringar man en stor del bokstavligen badande i svett och enorma mängder värme leds ut. Vid tillfälle ska jag kolla det med någon simmare. Alla borde ligga ganska högt om de ligger ett par timmar i 25-gradigt vatten.

    Det är en intressant hypotes att det ligger bakom viktuppgång. Men det kräver fler studier innan man kann dra några slutsatser. Själv tror jag väl inte riktigt att det har påverkat, annat än på marginalen.

    Jag tror inte hälsan påverkas speciellt mycket, men däremot är det ju inte särskilt mysigt att småfrysa om man är lite småfrusen. Själv föredrar jag dock att det är lite svalt, särskilt när jag ska sova.

    SvaraRadera
  6. Sportdryck (vad man dricker medan man sportar alltså) är öht intressant. Som med det mesta inom fysiologin förändras bilden, ny kunskap kommer som ersätter det mesta av den gamla. Senast jag kollade (kanske 5 år sedan) var det mycket resultat som tydde på att kolhydratshalten var det viktigaste för snabbt upptag, förbättrad prestation etc. Låg kolhydratshalt gällde då, 4-5% vill jag minnas (typ gatorade, isostar mfl), viktigare än typen av kolhydrater (en unik kolydratsmolekyl lämpar sig dock mycket väl för patentering, profilering och marknadsföring). Vore ju sjukt kul om du hinner/pallar/vill kolla. Dyker nog ned själv snart.

    Samuelsson är ju stark och så, men kalorimässigt måste han vara en pygme jämfört med cyklister och simmare (de tränar väl i timtal varje dag har jag för mig?) Ultratyper också troligen.

    Jag hatar att frysa. Särskilt inomhus.
    lh

    SvaraRadera
  7. Mm, kanske värt att kolla det där framöver.

    SvaraRadera