Illusioner, rationalitet och aktier

I en ny studie i British Journal of Psychology visas hur lätt vi människor låter oss luras om orsakssamband. I studien fick 108 studenter uppdelade i två grupper höra om en påhittad sjukdom kallad "Lindsay Syndrome" och om en möjlig behandling kallad "batarim", också den påhittad. Sedan fick studenterna ta del av fakta om 100 patienter med detta syndrom som antingen tog medicinen eller inte. Varje individuellt patienfall redovisades för sig.

Den första studentgruppen fick höra om 80 patienter som fick läkemedlet och 20 patienter som inte fick det. Den andra gruppen fick höra om det omvända förhållandet: 20 patienter som fick läkemedlet och 80 patienter som inte fick det. Det var den enda skillnaden i de fakta som delgavs de två grupperna. I båda fallen uppgavs 80 % av patienterna ha blivit bättre, både sådana som tagit medicinen och sådana som inte gjort det. Resultatet blev att studenterna i den första gruppen bedömde medicinen som mer effektivt, medan man i den andra gruppen förhöll sig mer skeptisk till medicinens verkan.

Varför? En möjlighet är att eleverna i den andra gruppen såg att så många patienter blev bättre trots att endast 20 - okänt vilka - hade fått behandling. De fick därför en större tilltro till ett förlopp där patienterna kunde tillfriskna lika bra på naturlig väg. Studenterna som fick höra om 80 patienter som tog medicinen gjorde en motsatt tolkning: många har blivit bra, många har fått batarim.

Genom att information presenteras på ett visst sätt, kan vi lätt förledas att tro att vi har kontroll över något som i själva verket är helt slumpmässigt. Särskilt tydligt blir det om det antyds att vår kompetens spelar roll för utfallet. Det är inte så konstigt att det finns en stor marknad för spel och dobbel.

Spelar man på lotto är den förväntade avkastningen på en krona ungefär 50 öre. Ska man spela är det i så fall bättra att "spela" på aktier, det är också ett spel och chans till viss del, men de speglar behovet av riskkapital till produktionen av varor, idéer och tjänster som finns i verkligheten och därmed borde den förväntade avkastningen vara större än krona. Men det kräver sparande och att man byggt upp ett kapital och att man är rationell och tänker långsiktigt.

Människan är inte rationell
Jag har visat många optiska illusioner på den här bloggen och förklarat hur våra ögon, eller snarare vår hjärna, blir lurad. Det är inte lika lätt att visa hur kognitiva illusioner lurar vår rationalitet. Det gäller inte minst ekonomisk rationalitet. Man behöver inte platsa i lyxfällan för att fatta felaktiga ekonomiska beslut. Det beror på att vi har känslor och ogillar förluster mer än vi gillar vinster upp till en viss summa och att vi har bråttom. I valet mellan 100 kr nu eller 110 kr om en vecka väljer de flesta 100 kr nu. Om man däremot frågar samma människor om de vill ha 100 kr om 7 veckor eller 110 kr om 8 veckor, då väljer de flesta 110 kr om 8 veckor. Det handlar om en vecka i båda fallen, men i det andra fallet infaller utfallet långt senare.

Hur man bygger en aktieportfölj
“In the short term the market is a popularity contest; in he long term it is a weighing machine”   Warren Buffet (1930 - )

De flesta av oss har gener som "anser" att det är bättre att undvika faror än att chansa på en fördel. Det har säkert en evolutionär förklaring, men fungerar sämre i en modern rationell ekonomi. Det är t ex ett vanligt beteende att en investerare väntar för länge med att sälja en dålig aktie. Man hoppas att aktien ska gå upp. Det finns ingen rationell kalkyl, bara känslor. Samma sak om en aktie går upp. Då tar man hem vinsten för tidigt, så kallad vinsthemtagning. Man fruktar att aktien ska förlora i värde. Känslor och rädslor, men det har ingenting med rationalitet att göra. Det är ingen kalkyl.

Snarare är det så att en aktie som går dåligt sannolikt fortsätter att gå dåligt, medan en aktie som går bra fortsätter att gå bra. Det är sannolikt på lång sikt. En rationell strategi är då att sälja aktier som går dåligt och behålla dem som går bra och köpa nya aktier för de dåliga. Jag tror inte att Warren Buffet sålt några av sina bästa aktier. Han behåller dem så länge de går bra. 


Köper man del i en fond så får man riskspridning till priset av en avgift som är ganska hög med tanke på den tjänst man köper kan man tycka. Om man har tid och pengar (över) är det förnuftigare att köpa ett spektrum av olika aktier och köpa och sälja enligt principen ovan, snarare än att följa känslorna som vi utvecklade för jakt, flykt, bråk och sex. Det är lite tråkigt och inte så mycket risktagande, men avkastningen blir sannolikt bättre på sikt och risken för en brakförlust är mycket mindre.

Vi är ett flockdjur som följer andra människors känslor, även om vi är klädda i slips. Det är svårt att studera siffror när alla skriker sälj:)

From The Economist, 1987

Hur snabb är du?
Efter allt detta om kognitiva och ekonomiska illusioner så tar vi en optisk illusion. Vi är olika snabba på att hitta ansikten. En del är bättre än andra på att se ansikten, själv var jag ganska medioker i ett tidigare test. Hur lång tid tar det för dig att hitta ansiktet bland löven?

http://www.moillusions.com/