Andra sidor

måndag 30 augusti 2010

Lättklädd löpning

Idag är det måndag och vilodag. Jag brukar nästan alltid komma på inlägg när jag springer så måndagar är en utmaning. Springer man en timme blandas tankar och idéer och alltid hittar man något intressant att skriva om efteråt. Men idag måste jag hitta inspiration någon annanstans så jag dök ner i min 1000 sidor djupa bok om löpning, Lore of Running. Alltid kommer man upp med någonting.

Jag hittade en liten undersökning på 58 sidors djup om hur klädernas vikt påverkar löpningen. Där redovisas en studie som visade att 90 gram extra kläder saktade ner en 3:40 löpare med 23 sekunder under ett maraton. Då borde nio kilo extra kläder sakta ned en löpare 38:20. Man kan även spara tid på att göra sig strömlinjeformad, enligt en annan studie på samma sida. Här är några exempel på hur mycket luftmotståndet ökar med olika faktorer:

Håriga ben 0,6 %
Långa strumpor 0,9 %
Kortklippt hår 4,0 %
Löst sittande kläder 4,2 %
Långt hår 6,3 %

Genom att klippa ett långt hår kort, vilket minskar luftmotståndet med 2,3 %, kan man tjäna 0,01 sekunder på 100 m och 5,7 sekunder på ett maraton. Rakar man håret minskar man luftmotståndet ytterligare och då tjänar man hela 15 sekunder på ett maraton. Under ett ultralopp hinner jag spara ännu fler sekunder med rakat huvud. Fast då bränner jag kanske skallen istället. Rakar man benen tjänar man bara 1,5 sekund på ett maraton, men det är ju enklare att springa med raka ben än sneda ben.

Forrest Gump kunde sprungit fortare

Hellre en tung kalaskula än två halvtunga vader
Det gäller att ha kilona på rätt ställen också. Det kostar mer energi att förflytta något som sitter långt från kroppens centrum. En undersökning för några år sedan spekulerade om just östafrikanernas och särskilt kenyanernas lättare och avsmalnande vadben gjorde dem till bättre löpare. Kenyanernas överlägsenhet skulle alltså handla om rent biomekaniska hävstångsförhållanden. Det kan nog ligga något i det, men det är knappast hela sanningen. Det finns många andra faktorer som motivation, förebilder och vilken typ av träning man underkastar sig.

Ett kilo mitt på magen eller på stussen är det mest effektiva rent biomekaniskt och just därför har vi utvecklat en förmåga att lagra enerigöverskottet just där. Att lagra fett i vaderna kostar alldeles för mycket. Kamelerna har extremt smala ben som sträcker sig som sega gummiband fyllda av elastiska senor ned till klövarna och lagrar energi mycket effektivt. Musklerna sitter högt upp och fettet har de lagt på ryggen, vilket dessutom ger dem lite skugga mitt på dagen. Människans hälsena skapar också lagrad energi när vi sätter i foten. Men eftersom den är relativt kort blir effekten inte alls på samma nivå som hos kamelen. Det ser man på hästar också som galopperar på sin stortå. De har smala ben med hälen där vi har knäet och musklerna högt upp nära kroppen.

Man kan alltså anta att man tjänar mer på att klippa bort ett gram tånaglar än att rensa bort ett gram navelludd och att man bör springa med så lite sko som man klarar av.

2 kommentarer:

  1. Om man har en lång spetsig näsa så borde väl luftmotståndet minska också, eller utsående framtänder kanske :).

    Vad det gäller hävstångsprincipen så vet jag att jag läste en artikel för ett tag sedan som pekade just på detta. Kortdistanslöpare är ju framfotslöpare och desto längre vadben i förhållande till en lång fot borde vara det ultimata. Jag vet att jag hittade en bild på Usain Bolt där han sitter utan skor på en löparbana. Hans stortår är lika långa som min arm ungefär. Detta förklarar varför han har en helt omänsklig acceleration.

    SvaraRadera
  2. Generna är viktiga, men tur man inte fick de generna ändå. Det är lite intressant att se när olika idrottare står bredvid varandra hur lika de ändå är. Sprinters, långdistanslöpare, höjdhoppare osv.

    SvaraRadera