Minnesteknik - Vad var det det hette nu igen?

Jag lovade att skriva lite om minnestekniker och nu har jag skrivit ihop lite hjärngympa som man kan ta itu med efter ett träningspass då hjärncellerna är ivriga att lära sig nya saker.

Lite om minnet
Minne är något man kan lagra, bevara och hämta information från. Det finns olika typer av minnen. Man kan säga att DNA är artens minne och att det specifika immunsystemet är kroppens minne. Sen har vi hjärnan och dess olika minnesfunktioner, där man först kan göra en grov uppdelning i kort- och långtidsminne.

Långtidsminnet är stort och det kan delas upp i en medveten och en omedveten del. Med informationssamhällets uppkomst: skrivkonsten, boktryckarkonsten och IT, så har långtidsminnet kompletterats med artificiellt minne, vilket har ersatt de gamlas kunskap som minnesbank. Förr mindes en del långa släktförhållanden och hjältesagor och detta stamminne fördes vidare av minneskonstnärer. Kanske hade folk därför bättre långtidsminne förr.

Korttidsminnet är väldigt litet. Det rymmer ungefär sju informationsbitar och kallas därför också telefonminne. Det minnet finns så länge ingen annan tanke ersatt det. Korttidsminnet består också av ett arbetsminne, alltså förmågor som simultankapacitet och huvudräkning.

Vi förnimmer ungefär 1-40 bitar per sekund medvetet av de 11 miljoner bitar som tar sig in i hjärnan varje sekund. Ögat har både flest receptorer och kan också förnimma flest bitar. Sedan kommer huden. Vi kan känna några myggor samtidigt. Öra, näsa och mun är dock väldigt ensidiga och tar bara en bit i taget.

Sinnesorgan____Antalet bitar_______Förnimmer

Öga__________10 000 000____________40
Hud____________1000 000____________5
Öra_____________100 000____________1
Näsa___________ 100 000____________1
Mun ______________1 000____________1

Var sitter minnet?
Minnet är plastiskt. Det är nervceller som är kopplade till varandra över hela hjärnan. Men ett område är viktigare än andra: hippocampus. Det är i hippocampus som vi bygger mentala kartor. När man tittade på taxichaufförer från London fann man att deras hippocampus var större än andras hippocampus och ju mer erfaren chaufför desto större var den.

Det finns en person vid namn Henry M som blev tvungen att operera bort sin hippocampus 1953. Sedan dess är han oförmögen att minnas någonting efter 40-talet. Hippocampus tycks hålla kvar minnen i ca 10 år sedan försvinner de ut någonstans och det är bara minnen från ungefär tio år innan operationen som han har kvar. Henry M tror att han är trettio år och att TV är något nytt. Henry har dock kvar sitt korttidsminne och kan därför hålla kvar nya fakta i någon minut, men sen är det borta. Han lever i nuet, men utan kontakt med sitt förflutna och sin framtid. Varje gång han ser sin spegelbild ser han någon han aldrig sett förut, eller en skräckbild av sig själv som en gammal man.

Varje gång vi minns någonting plockas minnet upp och bearbetas och modifieras en aning. Ett gammalt barndomsminne kan därför vara ordentligt förvanskat och inte alls stämma överens med vad som faktiskt hände. Till slut är det kanske så förvanskat att det är ett falskt minne. Lars Ohly var t ex övertygad om att han spelat med Nacka Skoglund i Hammarby. Kruxet var bara att Ohly var 13 år när Nacka spelade sin sista match. Jag tror inte Ohly ljög utan han har bearbetat det minnet så många gånger att han lämnat åskådarplatsen och till slut klev in på banan och spelade. Ett önsketänkande från barndomen blev en gammal mans sanning. Offentliga personer får inte leva med sina livslögner särskilt länge, men vi övriga berättar dem för våra barn och förskönar släkthistorien.

Vi lever i vårt arbetsminne
I genomsnitt sägs vi ha åtta fönster öppna på datorn. Handlingarna i tv-serier blir allt mer komplicerade. I Sopranos följer man t ex 9 tematiska handlingar samtidigt. På 70-talet var det en, vilket vi upplever som långsamt nu. Våra hjärnor har anpassat sig och blivit snabbare. Vi kan inte uppgradera våra minnen med nya minneskretsar, men våra hjärnor år så anpassningsbara (plastiska) att de blivit snabbare de senaste decennierna. Det går nästan outhärdligt långsamt när man ser en deckare som Kojak eller Columbus.

Vi lever i vårt korttidsminne/arbetsminne, men för att minnas måste bitarna hamna i långtidsminnet, i vårt bibliotek. Annars skulle vi bli som Henry M. Och minnesteknik handlar helt enkelt om att lära sig skyffla data från flyktigt arbetsminne till beständigt långtidsminne.

Att lägga något på minnet
När man lägger något på minnet lägger man det i långtidsminnet. Oftast räcker det med att titta, skapa en bild och förknippa. Lägesbestämning används bara när man ska lagra stora mängder i långtidsminnet.

Iakttagesleförmåga (titta)
Association (förknippa)
Visualisering (skapa en bild)
Lägesbestämning (lägga)

Iakttagelseförmågan kan tränas upp. Oftast tittar de som anses glömska inte aktivt. Vad hade din respektive för kläder i morse? När man försöker minnas t ex vad sambon hade på sig så visualiserar man, man tar fram ett mentalt foto. Ju mer levande bild desto lättare att komma ihåg. Att skapa bilder är kopplat till kreativitet och fantasi, vilket vi blir sämre och sämre på eftersom vi inte använder den förmågan. Ju mer man tränar de här fyra förmågorna desto bättre blir man på dem.

Hur man kommer ihåg ett namn
Exempelvis är namn något som lätt ramlar ur korttidsminnet eftersom det kommer någon annan tanke och puttar bort namnet innan det fastnat. Korttidsminnet har ju bara plats för en sak i taget. I första satsen presenterar sig personen och i den andra satsen säger han något som knuffar bort namnet ur din hjärna. Eller så är man fullt upptagen på att tänka på vad man ska säga själv och släpper inte in något namn i korttidsminnet.

Ett tips är att iaktta – se personen i ögonen och sedan tyst upprepa namnet inom sig. Sedan förknippar man detta namn med något. Säg att personen heter Oskar. Jag förknippar honom med åska. Man tar den första associationen som dyker upp, den är ofta bäst. Sen visualiserar jag Oskar och åska. Jag gör en så överdriven bild som möjligt där Oskar befinner sig i ett våldsamt oväder och åskan slår ner i huvudet på honom så att han lyser upp som ett fyrbål. Nästa gång jag träffar Oskar så ser jag honom med blixtar runt om sig och kommer på att han heter Oskar som i åska, men allteftersom tiden går försvinner åskan och namnet Oskar står för sig självt. Det är lagrat i långtidsminnet.

Hur man kommer ihåg siffror
Telefonnummer, pinkoder och gatunummer, kan vara svåra att lagra enligt visualiseringsmetoden. För korta nummerserier kan man använda animerade siffror istället.

En etta ser ut som en skidstav och en tvåa som en svan, osv. Man väljer det som känns närmast.

Vi är inte gjorda för att minnas siffror. Därför måste vi associera siffrorna med något konkret, som stavar och svanar. Plugga in 10 ord som är konkreta så kan man använda dem i alla möjliga sammanhang. Min lista ser ut så här:

1 = skidstav
2 = svan
3 = mås
4 = segel
5 = krok
6 = golfklubba
7 = trampolin
8 = snögubbe
9 = elefant
0 = ägg

Om jag vill minnas pinkoden 7842 visualiserar jag en trampolin som en snögubbe börjar hoppa på och sedan ramlar snögubben ner på ett segel, vilket skrämmer en mås.

Metoden med animerade siffror funkar dock bara för kortare sifferserier. Längre sifferserier kräver andra system som dubbelsystemet där varje tal mellan 0 och 100 motsvaras av något konkret, t ex en person. Dubbelsystemet tar ett tag att plugga in men sedan behöver du aldrig mer skriva upp en siffra eller ett kontonummer.

Dubbelsystemet
Dubbelsystemet fungerar utmärkt för längre talserier. Det är kanske lite svårt men värt att lära sig. Det består av alla siffror mellan 0 och 100 och varje tal motsvaras av en person som utför en handling. Det tar någon vecka att koppla varje tal med en person och en handling. Det kan man nöta medan man springer eller när man kör bil. Jag brukade kolla nummerplåtarna och ta de två sista siffrorna för att förhöra mig själv. Stod det ABC 128 så svarade jag ”28 står för Bert Karlsson som petar sig i näsan”. Jag vet inte var den associationen kom ifrån.

Säg att du har en portkod som är 9837. Du gifte dig 1998 och din mamma är född 1937. I dubbelsystemet kan vi säga att 37 är din mamma som utför en handling, säg bakar bullar. Talet 98 kan vara prästen som vigde dig och du förknippar honom med handlingen att göra korstecknet. För att komma ihåg talet 9837 visualiserar man att den första personen utför den andra personens handling, i detta fall bilden av en präst som bakar bullar och du placerar den bilden vid porten. Då kan man inte kasta om siffrorna. Bilden är väldigt olik en mamma som gör korstecknet, vilket skulle betyda 3798.

Men först måste man alltså skapa en lista med en person som utför en handling. Jag lånade ganska mycket av min lista från den utmärkta boken Memo : den enklaste vägen till bättre minne av Oddbjörn By.

De första fyra siffrorna är:

0 = n (n som i noll)
1 = l (l ser ut som en etta)
2 = b (b kommer tvåa i alfabetet)
3 = t (t låter som tre)

osv.

Men man kan som sagt var välja själv. Sen gör man en lista där varje tal motsvarar initialerna på någon person man känner till och man kopplar personen till en handling, några exempel ur min lista:

00 = nn = nick nolte dricker sprit och slåss
01 = nl = nicklas lidström dribblar med puck
02 = nb = napoleon bonaparte håller handen på magen
.
10 = ln = lenny norman skrattar
11 = ll = lars lejonborg läspar
.
21 = bl = bruce lee sparkar av ett huvud
22 = bb = björn borg spelar tennis
.
32 = tb = tony blair håller tal
33 = tt = tina turner mediterar

Om det är en lång sifferserie placerar du dessa på en färdkarta. Säg att jag ska minnas 011122332132. Jag delar upp serien i bitar om fyra siffror: 0111, 2233 och 2132. Då blir den första biten nl och ll. Den första delen är en person som utför den andra personens handling. Så nl och ll, blir Nicklas Lidström utför Lars Leijonborgs handling och läspar. Sedan Björn Borg mediterar och Bruce Lee håller tal. Jag placerar en läspande Nicklas Lidström vid min dörr, sedan en mediterande Björn Borg vid postlådan och Bruce Lee håller tal vid vägen och gör en tydlig inre bild av detta och repeterar det några gånger. Sen är den sifferserien lagrad i långtidsminnet som en liten färdkarta och jag behöver aldrig kolla sådant som mitt kontonummer eller siffrorna på mitt visakort. Det är ingen risk att man kastar om siffrorna för bilderna är tydliga. Det är Bruce Lee som håller tal och inte Tony Blair som sparkar av ett huvud. Genom att använda personer och handlingar kan man minnas nästan hur långa sifferserier som helst och vara med i talang på TV. Men det är ingen talang, bara teknik.

Färdkartor
Hjärnan gillar färdkartor. Människan har gjort färdkartor ända sedan vi vandrade på savannen. Vi kan lägga in hur många som helst i vårt hippocampus. Tack vare färdkartor kan man lagra fakta direkt i långtidsminnet med lägesbestämning. En färdkarta kan vara vägen till skolan, till arbetet, träningsslingan, barndomshemmet, vägen till affären. Lika lite som man går vilse till affären glömmer man en färdkarta eller springer fel på sin löparrunda. Däremot glömmer man ofta vad man ska köpa på affären, men lägger man varorna på en färdkarta kan man inte glömma.

Exempel: Skapa en färdkarta för att minnas grundämnen (exemplet lånat från Memo). Jag gör en färdkarta som baseras på mitt hus. Från ytterdörren följer jag huset i en bestämd ordning. Jag lägger sedan någon konkret som jag kan koppla till grundämnena längs färdkartan. Väte blir ett vetebröd, ballong helium osv.

1.Ytterdörren = vetebröd = väte
2.Hallen = ballong = helium
3.Badrummet = litermått = Litium
4.Arbetsrummet = bär = beryllium
5.Köket = borr = Bor
6.Vardagsrum = Grillkol = Kol
7.Trappan = kvällstidning = kväve
8.Gillestuga = Syrgasmask = syre
9.Tvättstugan = Tandborste = fluor
10.Hobbyrummet = Neonskylt = neon

Sen skapar jag en tydlig och gärna livlig bild av färdkartan. Jag öppnar ytterdörren men där står ett stort färskt vetebröd som jag måste flytta på. Sen när jag kommer in är hallen full av ballonger. Jag går in i badrummet och när jag stänger dörren ramlar ett litermått ner i badkaret och skramlar. Jag går till nästa rum och ser att datorn är nersölad med bär. Sen går jag till köket och där står en hantverkare och borrar rakt genom taket. I vardagsrummet ligger kol utspritt på golvet. Sen går jag nerför trappan och där ligger en massa kvällstidningar. I gillestugan sitter en massa människor med syrgasmask och sedan går jag in i tvättstugan och där borstar någon tänderna så att det skummar. Längst in blinkar neonljusen i hobbyrummet.

Jag tänker igenom färdkartan några gånger och sedan kan jag de tio första grundämnena och spikar provet. Om man vill kan man lägga in atomnummer så att vetebrödet har en skidstav stucken genom sig och att en svan simmar bland ballongerna, osv. En etta var ju en skidstav och en tvåa en svan i det animerade siffersystemet.

För att komma igång med minnesteknik och färdkartor kan man börja med enkla inköpslistor. Först gör man en färdkarta. I sammanhanget passar ju en färdkarta som motsvarar promenaden till affären. Säg att vi ska köpa bröd, mjölk, korv, flingor och kaffefilter. Jag lägger in dem på de sista fem platserna längs min färdkarta.

Dörren
Hallen
Hatthyllan
Köket
Matbordet

Jag skapar en bild i huvudet där jag nästan inte kommer in genom dörren får någon har klämt in ett bröd bakom handtaget. Sen knastrar det på golvet i hallen av alla utspillda flingor som ligger där. När jag ska hänga av mig jackan så ser jag att det rinner mjölk längs hyllan. Sen går jag in i köket men då måste jag springa rakt genom ett kaffefilter som någon spänt över dörren. I köket springer en massa korvar runt och leker. Det är lätt att minnas absurda bilder och det är bra att överdriva. Jag tänker igenom listan och sedan handlar jag varorna i den ordning som jag lagt dem längs färdkartan.

Varorna har ingen djupare koppling till vararandra och listan är inte särkilt intressant så nästa gång jag gör en lista med samma färdkarta är den gamla borta. För att minnas färdkartan en längre tid måste man repetera den och den måste vara intressant och det är ju knappast en inköpslista. Därför kan man göra hur många som helst. Du tvingas att använda din fantasi och träna ditt minne och du blir bättre och bättre med övning.

Ett partytrick
I boken Memo fanns det några exempel som jag tyckte var onödigt krångliga, bl. a. på hur man med hjälp av minnesteknik kan säga vilken dag en person är född. Det märks att författaren inte är en matematiker för det finns ett mycket smartare sätt genom att använda matematik. Åtminstone tycker jag det. Men man behöver inte vara superduktig i huvudräkning utan det räcker att ha koll på multiplar av sju och man behöver bara memorera olika värden för olika månader:

januari = 1
februari = 4
mars = 4
april = 0
maj = 2
juni = 5
juli = 0
augusti = 3
september = 6
oktober = 1
november = 4
december = 6

Jag memorerade dem i grupper på tre: 144, 025, 036 och 146. Jag tyckte det var lätt för det motsvarar kvadraterna av 12, 5 och 6 och sedan kvadraten av 12 + 2.

Säg att en person är född 1980-07-01. Eftersom det går sju dagar på en vecka delar man födelseåret i sju, fast man måste lägga till vart fjärde år som är skottår. Så det blir (80 + 20 skottår + 0 + 1)/7 . Juli är noll och dagen är ett och det är 80 år plus 20 skottår. Sen tar man resten av 101/7 som är 3, vilket är en tisdag.

Man börjar räkna på söndag = 1, sen måndag = 2 och slutar på lördag = 0. Om det inte finns någon rest är det alltså en lördag. Ett till exempel: 1971-05-22. Det blir 71 + (71/4) + 2 + 22 = 71+17+2+22 = resten av 112/7 = 0, alltså en lördag.

Divisionen med sju kan verka svår men efter ett tag så lär man sig alla multiplar av sju och drar snabbt ifrån den siffran: 7,14 … 63,70,77,84,91,98,105,112,119 och126.

Om personen är född på 2000-talet måste man dra bort 1 från året, så att: 2010-07-20 = (10+2-1) + 0 + 20 = resten av 31/7 = 3, som motsvaras av tisdag. Och det är ju tisdag idag. Det stämde!

Minnesteknik är bra, men matematik är bättre.

Länkar
Memo : den enklaste vägen till bättre minne