Andra sidor

söndag 23 maj 2021

Att åldras som en fladdermus

Fladdermöss är intressanta på många sätt. De sover hängandes upp och ner. De ”ser” med ljud. Deras samhällen är känsliga för epidemier och de är därför noga med social distansering. De stannar hemma i grottan när de är sjuka för att inte smitta andra.

Men det kanske mest intressanta med fladdermöss är att de lever extremt länge. Det finns ett samband mellan en arts storlek och livslängd (för individer inom arten är relationen den omvända). Stora kroppar har lägre ämnesomsättning, bättre skydd mot cancer och mot åldrande.

Om man kompenserar för storleken lever fladdermöss mycket längre än andra däggdjur. En delförklaring kan vara att de går i vinterdvala. Men det kan inte vara hela förklaringen eftersom andra däggdjur också går i vinterdvala.

Fladdermöss lever längre än andra djur. Foto: Nenad Milosevic / Unsplash

En ny studie pekar istället på cellernas förmåga att återvinna sina egna komponenter, så kallad autofagi, fungerar bättre hos fladdermössens än andra däggdjur.

Sedan det första livsformerna uppstod har livet utvecklat olika former av autofagi för att öka chansen att överleva. I huvudsak handlar det om att ett membran omsluter en skadad cellkomponent som markerats för återvinning. Denna amöbaliknande avfallsklump smälter sedan samman med ett lysosom som innehåller nedbrytande enzymer. Avfallet bryts ner i sina beståndsdelar och det som kan återanvändas skickas ut till cellens proteinfabriker.

I takt med att du blir äldre minskar cellernas förmåga att använda detta maskineri. Cellerna blir fulla av avfall och skräp. Genom periodisk fasta eller träning kan du stimulera signalvägar för autofagi, men det verkar vara något som fungerar av sig själv hos fladdermöss.

I den nya studien upptäckte forskarna att den uppsättning mRNA som kan kopplas till autofagi ökade med stigande ålder hos fladdermöss, men inte hos möss och människor. Forskarna lyckades identifiera 10 gener hos fladdermössen kopplade till autofagi. Av någon anledning har fladdermössen förädlat denna livsförlängande egenskap mer än andra djur.

Ytterligare studier där man överför generna till andra djur kanske visar om autofagi är en av nycklarna till ett långt och friskt liv. Eller så visar det sig att det handlar om att sova hängandes upp och ner:)

7 kommentarer:

  1. Intressant med autofagi vid periodisk fasta, men jag lyckas inte få kläm på när det kickar in, vissa verkar säga att det krävs 72 timmars fasta, andra minst 24 timmars fasta, medan andra säger typ 18 timmar. Vad är det som stämmer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Autofagi startar ganska snabbt men det finns flera olika sorters autofagi vilket kanske förvirrar. Efter 10-12h har man förmodligen en hälsosam mängd makro-autofagi och den mer specifika autofagin (CMA) tros starta efter 10-12h. Men forskarna verkar inte veta exakt när senast jag kollade. 72h fasta sätter helst säkert igång en massa autofagi och verkar vara gränsen för hur länge CMA pågår men man vill ju inte ha för mycket av det heller. Man kan inte överleva på att äta sig själv. Bäst att kolla de som kan mest om detta som Dr Kroemer och Yoshinori Ohsumi. Jag tror de fastar 2-3 dagar 2-3 gånger om året. Mer än så verkar vanskligt. Själv nöjer jag mig med 12h varje dag. Kanske ska pröva någon längre tid nån gång.

      Radera
    2. Tack för svar! En nyfiken fråga: TROR du att det är möjligt att köra Vasaloppet fastande, i "fett som bränsle"-läge alltså? ...kan det vara fördelaktigt t.o.m??

      Radera
    3. Ja det är möjligt men inget jag skulle rekommendera. Blåbärssoppan gör nytta.

      Radera
    4. Tack! Värderar din åsikt och kunskaper!

      Radera
  2. Ska GENAST börja sovaupp och ner på en pinne! .............men intresant artikel:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack:) kanske fungerar med fötterna på huvudkudden

      Radera