Foto Sebastian Pena Lambarri / Unsplash |
Jämfört med det öppna havets stora tomhet finns det träd, buskar och stenblock på land. Byten kan gömma sig och rovdjur kan smyga bakom en sten. Livet på land kan därmed ha lett till nya planeringsstrategier, medan vattenlevande djur fortsatte som förut och baserade sina liv på vanor, enligt en ny studie från Northwestern University.
Vanor eller planering
Forskarna testade sin hypotes genom att simulera två olika beslutsstrategier: en strategi baserad på vanor och en på planering. Forskarna skapade först en öppen vattenvärld utan hinder, sedan lade man till föremål allt eftersom för att simulera en mer komplex miljö .
Foto: Cristian Palmer / Unsplash |
I de enkla miljöerna var överlevnadsnivån låg för båda strategierna. När ett byte mötte ett rovdjur flydde de i motsatt riktning och hoppades på det bästa. I täta miljöer, som korallrev och regnskogar, var sikten dålig och det var svårt att välja strategi.
Utmaningen på savannen
I blandade miljöer, som liknar en savann, visade simuleringarna däremot att planering och strategisk tänkande ger en enorm överlevnadsfördel. Det ska alltså inte vara för få och inte för många hinder. Både helt öppna landskap och tät djungel, minskar fördelen med att planera för framtiden.
Foto: maxime niyomwungeri / Unsplash |
När fiskarna kravlade upp på land för ca 400 miljoner år sedan blev världen plötsligt mycket större. Du ser 100 gånger längre på land än i vatten. I havet finns också berg och dalar, men du ser dem inte. Vi som lever på land älskar utsikt. Det ger bättre förmåga att förutsäga framtiden. Människor betalar extra för ett hus med bra utsikt.
Hjärnor har utvecklats för att förutsäga framtiden och den ökade långsiktigheten krävde mycket mer hjärnkraft. Det är därför det finns landdjur som lever på skaldjur, men inga skaldjur som lever på landdjur. Smarta vattendjur som delfiner och valar utvecklade sin förmåga att planera på land innan de återvände till havet. De är egentligen landdjur. Ett stim vita hajar är ingen match för smarta späckhuggare.
Savannen är som ett schackbräde. Jägare och byten gör olika val, vilket tvingar motståndaren att uppdatera sin strategi. När människans förfäder lämnade det relativt trygga livet i träden fyrdubblades i hjärnan. Vi sprang för livet som jägare, samlare och byte på savannen. Vi konkurrerade med sabeltandade tigrar och hyenor. Det krävde extremt mycket strategiskt tänkande, jämfört med att sträcka sig efter en gren med saftiga blad.
Presentation av studien på youtube:
PS: tyvärr har det kommit extremt mycket spam på sistone så jag prövar att stänga av kommentarerna. Maila om det är något så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar