Många fördelar med kalorirestriktion

Om du vill minska mängden inflammationer i kroppen, leva längre och senarelägga åldersrelaterade sjukdomar ska du äta mindre mat. Åtminstone om du är en råtta. Det är slutsatsen i en ny studie av forskare från USA och Kina. Det är den mest detaljerade studien hittills om celleffekterna av kaloribegränsning.

"We already knew that calorie restriction increases life span, but now we've shown all the changes that occur at a single-cell level to cause that," säger Juan Carlos Izpisua Belmonte, professor vid Salk's Gene Expression Laboratory, i ett pressmeddelande om den nya studien.

Bilden visar de sätt på vilka kalorirestriktion påverkar olika aspekter av cellen, som minskad inflammation och aktivitet i flera gener kopplade till åldrande. Källa: Salk Institute

Åldrande är den viktigaste riskfaktorn för en rad sjukdomar, som cancer, demens, diabetes typ 2 och metaboliskt syndrom. Studier på möss visar att kaloribegränsning är det mest effektiva sättet att motverka dessa sjukdomar. Men vad händer i cellerna?

I studien jämfördes 56 råttor som åt 30 procent färre kalorier med råttor som åt som vanligt. Mössen följdes från 18 till 27 månaders ålder. (motsvarar 50 till 70 år för en människa)

Mindre åldrande

I början och slutet av perioden isolerade och analyserades nästan 170000 celler från 40 olika celltyper, som fettvävnader, lever, njure, aorta, hud, benmärg, hjärna och muskler. Forskarna använde genetisk sekvenseringsteknik för att mäta aktivitetsnivåerna i gener. De tittade också på den totala sammansättningen av celltyper inom en given vävnad. Sedan jämförde de gamla och unga individer i de båda råttgrupperna.

Råttorna med begränsad diet hade inte samma åldersförändringar som råttor med normal diet. De hade celler som liknade dem hos unga råttor.

De celler och gener som påverkades mest av matintaget var relaterade till immunitet, inflammation och fettförbränning. Antalet immunceller i nästan all vävnad ökade dramatiskt för råttorna som åt normalt men inte hos råttor med kaloribegränsning. I den bruna fettvävnaden - en typ av nyttig fettvävnad - ökade den kaloribegränsade dieten uttrycksnivåerna för många antiinflammatoriska gener till samma nivåer som hos unga råttor. Det tycks alltså som kalorirestriktion kan begränsa mängden inflammationer i kroppen som vanligtvis ökar med åldern.

Det var särskilt transkriptionsfaktorn Ybx1- en huvudomkopplare som förändrar aktiviteten hos många andra gener - som påverkades av kaloribegränsning. Den påverkades i 23 av 40 celltyper.

Periodisk kalorirestriktion

Själv kör jag en variant av kalorirestriktion som kallas periodisk fasta. Det betyder inte nödvändigtvis att jag äter färre kalorier. Jag äter under en kortare tid vilket aktiverar samma cellulära signalvägar. Jag följde 12/12-fasta i flera år innan jag tog steget ut och började med 16-18 timmar fasta. Jag fastar från middag till lunch/brunch. 

Gravida, ammande, ungdomar och personer med en historia av ätstörningar bör dock äta som vanligt.