Fysisk aktivitet är bästa mekanomedicinen

Många tror att löpare är mer drabbade av artros än icke-löpare. Det stämmer inte. Löpare har lägre risk än icke-löpare att drabbas av artros. Löpning sätter nämligen fart på brosket. Det bekräftas återigen av en ny studie från Queen Mary University of London som visar att fysisk träning delvis förhindrar nedbrytning av brosk som orsakats av artros.

Mekanomedicin

I studien visar forskarna för första gången hur fysisk aktivitet ger upphov till mekaniska krafter som påverkar celler i lederna. Under träning mosas och pressas brosk i leder som höft och knä. Celler i brosket avläser denna mekaniska påverkan och blockerar inflammatoriska molekyler som har kopplats till artros. Denna antiinflammatoriska effekt av fysisk aktivitet orsakas av aktivering av ett protein som bildar flimmerhår. 

Foto: Dr. Manuel González Reyes från Pixabay

Läkemedel som blockerade detta protein motverkade de antiinflammatoriska effekterna av fysisk aktivitet, medan andra läkemedelsbehandlingar imiterade fördelarna med motion. Förändringar i flimmerhåren gav forskarna en biomarkör på nivån av inflammation. Inflammationer förlänger flimmerhåren, men behandlingar som förhindrar denna förlängning lyckades motverka inflammation. Forskarna hoppas att deras upptäckt ska leda till nya former av läkemedel (mekanomedicin) som simulerar de mekaniska effekter som uppstår vid fysisk aktivitet.
  

Löpare är mer skyddade en andra

I en studie på fotbollsspelare fann man att den viktigaste förklaringen till artros är tidigare skador, inte förslitning. I en annan studie såg man att 32 % av ickelöparna drabbades, medan bara 20 % av löparna utvecklade artros. Myten att löpare skulle drabbas beror förmodligen på att löpare - som ju använder sina leder mer än icke-löpare - märker av problemen tidigare och på att löpare som springer väldigt mycket (mer än 5 timmar/veckan) och inte återhämtar sig har en liten förhöjd risk. I det stora hela är fysisk aktivitet den bästa mekanomedicinen.