Berättelsen om dig

Livet är en hinderbana. En del hinder är enkla, andra är svårare. Ett av de svåraste hindret är de egna tankarna. Jag kan inte, jag är värdelös, säger du till dig själv. Du måste ändra de där tankarna om du ska ta dig vidare. Tankar är ditt vardagliga samtal med dig själv. De bubblar upp till ytan som reaktioner på händelser. Men vilken källa bubblar de upp ifrån? De är ju så lika från den ena dagen till den andra.

Denna källa är din berättelse om dig själv. Innan tankarna når dig formas de av din berättelse. På så sätt skapas din framtid av din egen berättelse. Det tycks som om allt är förutbestämt, för du har ju redan bestämt hur de ska gå utan att vara medveten om det.

En dag känner du dig kanske tillräckligt stark för att ändra ditt tänkesätt, men efter några dagar är du tillbaka i de gamla vanorna. Ditt förflutna kom ikapp. Du känner dig svag och värdelös eftersom du inte kan frigöra dig från dina gamla tankar. Men det handlar inte om svaghet eller viljestyrka.

Berättelser är inte lika snabba som tankar, men de jobbar dag och natt och de kommer ikapp dina nya tänkesätt. Det tar tid och kraft innan tankar, tänkesätt, beteende och berättelse är synkroniserade. Du måste veta vad du vill. Du måste ha vara ihärdig. Det kräver hårt arbete. 

Image by Mike Foster from Pixabay

Din berättelse ligger djupt. Det gör det svårt att förhålla sig till den. Tankar reflekterar det som händer i vardagen. Men berättelsen bakom allt detta är mycket större. Berättelser ger mening till livet, vägledning och riktning.

Varje berättelse är unik, men det finns några gemensamma teman. Du kan spela hjälte eller offer. Du kan ha huvudrollen eller en biroll. Det är inget du tänker på, men din roll och hur du spelar ditt spel påverkar ditt liv.

Du kanske tycker att du är värdelös. Du kanske lever i någons skugga. Du kanske tror att ingen kan älska dig. Det finns oftast någon som kan hjälpa dig bort från dessa tankar, men det är du som måste skapa din nya berättelse om ditt liv. Tänk inte så mycket på vad som finns i slutet av vägen, utan fokusera på det hinder som står närmast. Bryt ner det. Bygg en ny berättelse av bråtet.

Hjärnfysikbloggen - Sittsjukan värre än man tidigare trott

Ditt jobb kan göra dig immun mot fördelarna med motion. Det gäller jobb som innebär mycket sittande. Om du sitter större delen av dagen reagerar kroppen som om du inte tränat när du har tränat.

Om du sitter kan du inte träna. Det är självklart. Men problemet är djupare än så. I en ny studie visar forskare vid University of Texas att fyra dagar av långvarigt sittande framkallar ”träningsresistens". I studien satt 10 personer mer än 13 timmar per dag och de tog högst 4000 steg varje dag. Efter de fyra dagarna sprang de en timme på löpband.

I normalfallet ger ...

Fortsättning på runners world.

Hjärnfysikbloggen - Bäst när det gäller

Varför är det så svårt att vara bäst när det gäller? Är det för att du är så fokuserade på dig själv, att du tappar fokus på din uppgift? Du kanske ska glömma dig själv ibland.

I en studie såg man att löpare som fokuserade på omgivningarna medan de sprang orkade mer än löpare som tänkte på hur de sprang. Andra studier visar att du presterar bättre om du pratar med dig själv eller springer meditativt. Kruxet är att du inte tänker på hur du gör det. En annan studie har visat att golfare som distraherar sig med att nynna en sång för sig själva förbättrar sina puttar. En av orsakerna till att du presterar bättre om du tävlar mot andra jämfört med om du springer själv, är att en motståndare tar bort en del av självfokuseringen och ...

Läs mer på Runners World

Hjärnfysikbloggen - Löpning i naturen

Igår sprang jag i skogen. Jag hoppade över vattenpölar. Jag trampade lite snett, snubblade till och återfick balansen. Jag lutade kroppen framåt uppför en höjd, kortade ner steget och höll utkik efter hala fläckar. Jag ökade farten och saktade ner.

Medan jag sprang registrerades allt som hände av nervsystemet som gav återkoppling till kroppen, justerade rörelserna och lagrade tusentals mönster i det täta myller av hjärnceller som ansvarar för koordination, kroppshållning och balans. Jag glömmer, men min kropp bär med sig minnen av det jag gjort så att jag ska bli bättre på det jag gör.

Kroppen ser

Testa att blunda och gå genom ett rum. Du trevar längs väggarna med händerna och känner dig försiktigt för med fötterna. Du rör dig som nån slags gigantisk insekt och använder händer och fötter som antenner för att skapa en mental modell av rummet. Hjärnan hämtar in information från ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.

Hjärnfysikbloggen - Trygghet och utmaningar

Om du vill bli bättre måste du våga utmana dig själv. Det kräver i sin tur en viss trygghet. Du måste tro att du klarar av det. För att bli bättre behöver du alltså både trygghet och utmaningar.

 

Hur kommer det sig att du blir bättre genom att utmana dig själv? Jo, det beror på att kroppen vill att saker ska vara som de är. Det har ju bevisligen hjälpt dig att överleva hittills. En utmaning är en risk. Kroppen trivs bra i komfortzonen. Den sträcker ut sig i vilstolen. Ditt hjärta slår i lagom takt, pH-värdet ligger fast, temperaturen håller sig kring 37 grader och kroppsvikten är relativt stabil.

 

Mot Kebnekaise 2014

Det är denna stabila jämvikt som är grunden till förändring. De enskilda cellerna eftersträvar stabilitet. De håller till exempel en viss vattenbalans och är beroende av ett stabil ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.

Hjärnfysikbloggen - Träna hjärnan med löpning

Hjärnan älskar löpning. Det är en kärlekshistoria som sträcker sig miljontals år tillbaka i tiden. När du springer växer hjärnan. Den blir bättre. Du blir bättre.

Det kan tyckas enkelt att springa. Det är ju bara att sätta en fot framför den andra. Men det är inte enkelt. Det verkar bara enkelt. En löpare springer som en pianist spelar piano. Det ser enkelt ut när fingrarna löper över tangenterna och när benen löper över ängarna. Men det ligger massor av träning bakom. Hjärnan ser definitivt inte löpningen som något enkelt. Löpning involverar kognitiva förmågor som beslutsfattande och planering. En hjärna ...

Läs fortsättningen på Hjärnfysikbloggen.