Människan blir bara äldre

För 300.000 år sedan vandrade jägare i det som nu kallas för Marocko. De bodde i grottor, tillverkade redskap, jagade stora byten och samlades kring eldar i skymningen. I likhet med andra homininer och tidigare arter av homininer, påverkade de inte världen mer än piggsvin eller zebror. De bara existerade tillsammans med alla andra djur. Ett ganska obetydligt djur på två ben.

Men det skulle snart ändras när en paleontolog grävde upp skelettresterna av dem. De visade sig vara av samma art som forskaren, Homo sapiens. Tidigare fynd gjorde gällande att de äldsta Homo sapiens var omkring 150-200.000 år gamla och att de levde söder om Sahara i Östafrika. Men de här fossilen hittades norr om Sahara i Nordafrika och var minst 100.000 år äldre. Det kunde man konstatera genom att tidsbestämma brända redskap av flinta i närheten av fynden.

Den tidigare berättelsen om att människan uppstod och levde i Östafrika och sedan vandrade ut i världen för omkring 50-100.000 år sedan kanske inte stämmer? Fynden tyder på att Homo sapiens redan var spridd i Afrika och är mycket äldre än man tidigare trott.

I en intervju på svt.se säger paleontologen Lars Werdelin:

”De liknar inget annat jag sett. Men analysen antyder att de ligger närmare Homo sapiens än andra samtida människoarter, exempelvis neandertalarna och Homo heidelbergensis. Jag gissar att mycket äldre fynd än de här inte skulle kännas igen som Homo sapiens, och skulle jag gissa går gränsen någonstans för 350.000 år sedan. Det här är det tidigaste fyndet av en människa som sedan kom att utvecklas till de människor som lever idag”.

Artgränser är svåra att fastställa. För 300.000 år sedan fanns dessutom flera arter av släktet homo. Våra föreställningar om det förflutna påverkas av hur vi ser på världen idag. Sahara var t ex inte alltid en öken utan tidvis en frodig savann. Homo sapiens kunde vandra kors och tvärs. Med de nya fynden har man nu funnit rester från Syd-, Öst- och Nordafrika. (Dessutom fanns det inget Afrika. Det begreppet uppfanns för några tusen år sedan. Nya fynd ifrågasätter nu också om de första människoarterna ens uppstod i det som nu kallas Afrika.)

De nya fynden av Homo sapiens i Marocko. Rekonstruktionen av skallen visar att deras ansikten hade ett ganska modernt utseende. Hjärnskålen hade däremot en arkaisk form. Jean-Jacques Hublin pekar på platsen där skallen hittades. Foto: Philipp Gunz / Shannon McPherron

De liknar oss, men det finns vissa skillnader i t ex hjärnans form. Hjärnan är av samma storlek, men lite mer avlång. De nya människorna gjorde bättre verktyg och jaktvapen. Tack vare ny teknik kunde de jaga med spjut på avstånd. Det gav de tidiga Homo sapiens en stor fördel. De behövde inte längre springa ikapp sina byten, utan bara komma tillräckligt nära. Det förändrade på sikt det ekologiska avtrycket. På alla nya platser utanför Afrika där människan dök upp, försvann stora bytesdjur som inte anpassat sig till den nya människan som sedan dess dödar på allt större avstånd och utvecklat spjut till drönare.

Moderna Homo sapiens dyker upp först för omkring 70 000 år sedan. Några små förändringar i hjärnan skapade en uppdaterad version av Homo sapiens som samlades och enades om gemensamma påhitt som nationer, fotbollslag, pengar och religion. Det är det som skiljer människan från djuren. "Du kan aldrig övertyga en apa att ge dig en banan genom att lova honom en oändlig mängd bananer efter döden i aphimlen.”, som Yuval Harari skriver i sin bok Sapiens. En miljon apor kan inte enas om någonting. De skulle slita varandra i stycken. Vi kan enas i partier och länder och sedan slita andra partier och länder i stycken.

Läs mer om evolution, hjärna och löpning på Hjärnfysikbloggen.