Andra sidor

lördag 25 oktober 2014

Blir man långsammare med åren?

En oundviklig följd av att man åldras är att fysiken försämras. Det kan tyckas självklart och inget som behöver utredas, men nya studier visar att sambandet ålder och fysik inte är så självklart. En stor del av nedgången i fysisk prestanda beror på att många 40-åringar ändrar sina prioriteringar och livsmönster. Men även när man tar hänsyn till livsfaktorer är det ett faktum att äldre idrottare - löpare, cyklister, triatleter - i snitt är långsammare än yngre, även om de tränar lika mycket. Orsaken är minskad uthållighet och kraftutveckling, samt försämrad effektivitet.

Styrketräning förbättrar effektiviteten
I somras kom dock en studie som visar att äldre kan komma ikapp de yngre i vissa avseenden. En forskargrupp med den franska professorn Jeanick Brisswalter i spetsen analyserade en grupp på 60 triatleter i åldrarna 20 till 70 år. Alla triatleter tränade 2 timmar om dagen och de cyklade dessutom ca 250 km i veckan.

Både syreupptagningsförmåga (VO2Max) - som är ett grovt mått på uthållighet - och explosivitet, börjar försämras runt 30-40 årsåldern. De 70-åriga triatleterna var förvisso mer vältränade än en genomsnittlig 35-åring, men de hade lägre VO2Max och kraftutveckling jämfört med 20-åringarna. Även effektiviteten var sämre. En triatlet i 60-årsåldern som cyklar förbrukar 17,6 % mer energi för att uppnå samma effekt som en 20-åring. Det beror knappast på dålig teknik - den torde ju vara fulländad när man tränat länge - utan förmodligen på försämringar i de neuromuskulära signalerna mellan nervsystem och muskler.

I en tidigare studie från 2012 undersökte man två grupper som tränade styrka tre gånger i veckan. Den ena gruppen bestod av män som i snitt var 52 år och den andra gruppen av ett gäng med en medelålder på 26 år. Det visade sig att 52-åringarna ökade sin benstyrka med 17,9 % och sin effektivitet med 16,3 %. 26-åringarna blev dock inte starkare eller effektivare av samma typ av styrketräning. De var redan tillräckligt starka, vilket alltså utjämnar skillnaden i effektivitet som man fann i den andra studien

Dessa resultat visar att sjunkande effektivitet förmodligen är en följd av minskad muskelmassa och av förändringar i de neuromuskulära kopplingarna mellan nervsystem och muskler. Det är inte åldern som är orsaken till sämre effektivitet, utan svagare muskler. Det är något man kan åtgärda genom att träna styrka och det verkar bli viktigare, ju äldre man är. Genom att träna styrka förbättras de neuromuskelära signalerna redan i det första passet och man blir snabbt mycket starkare. Trots detta är medelåldern på gymmen ganska låg. Det behövs dock inte ett helt gym. En enda hantel räcker riktigt långt.

Fyra stärkande övningar för löpare
Förmodligen är det också så att en timme styrketräning ger mer än ytterligare en timmes löpning efter 40. Här är några bra övningar som jag skrivit om tidigare och som jag lånat av Matt Fitzgerald. Det räcker med 20 minuters styrketräning med en hantel, 2-3 gånger i veckan, för att bli en mycket bättre löpare.

1. Marklyft med utfällda ben
Denna övning stärker lårmusklerna, rumpan och höften. Övningen ökar styrkan i det enskilda benet och stabiliserar höften, två viktiga delar i löpningen eftersom vi springer på ett ben i taget och det kräver en höft. Repetera 10 gånger. Byt sedan till den andra foten. Se video nedan:

2. Ryggpromenad
Starka magmuskler förbättrar kraftöverföringen mellan ben och överkropp, vilket är bra för löpningen. Övningen minskar också på skaderisken genom att öka stabiliteten i ryggslutet, bäckenet och höfterna under löpning och ger de djupa magmusklerna kraft att driva löpsteget framåt. Tänk på att pressa ryggen mot golvet hela tiden. Gör 12-20 rep, om det känns lätt så pressar du inte nedre delen av ryggen tillräckligt hårt mot golvet.



3. Enarmsryck med hantel
Denna övning involverar och koordinerar ben och överkropp, vilket självklart är viktigt när man springer. Övningen stärker musklerna på baklåret, rumpan, ryggen och axlarna.



4. Hopp på ett ben
Hoppövningar, eller plyometri, har bevisligen stor effekt på löpekonomin. Poängen med plyometri är att den intensifierar hoppelementet i löpningen. Att hoppa på ett ben är kanske den enklaste, men samtidigt den viktigaste, övningen för en löpare. Att springa är ju inget annat än att hoppa från det ena benet till det andra.

Stå på höger fot med vänster ben lite lätt böjt. Böj dig ner lite och hoppa sedan så högt det går med avstamp på höger fot och landa sedan också på höger fot. Hoppa 20 ggr, vila sedan 30 sekunder och byt sedan till vänster fot om du har en sån.

Mer om nyttig plyometrisk träning här:
Hoppa dig stark med plyometri

Älglufs i lerklafs
Jag brukar vanligtvis träna styrka två gånger i veckan. Den här veckan blev det måndag, onsdag och fredag, alltså tre pass. Mest för att det var så dåligt väder och jag vek ner mig när det gällde löpningen. Men idag sprang jag i blåst och regn. Jag tycker faktiskt det är härligt att kämpa mot naturens element. I morgon blir det älglufs i lerklafs. Säsongens första ”skidpass”.

Ibland får jag frågan varför jag lyfter hantlar. Vad ska du med biceps till med när du springer? Det kanske stämmer till viss del, men jag tror att man ska träna alla muskler för människan är en komplex helhet, inte en massa delar som rör sig oberoende av varandra.

7 kommentarer:

  1. Hoppingivande läsning att gym och styrketräning är bra också rent tävlingsmässigt för oss äldre maratonlöpare (jag är 66 år). Men det krävdes 30 års löpning och diagnosen artros i ett knä för att tvinga in mig på ett gym. Maskinerna benpress och benlyft har stärkt lårmusklerna, ökat volymen och artrosen är bortblåst. Återstår att se om jag nu också blir snabbare och tar in på icke gymtränade gubbar.
    Sven Gärderud, Carl Erik Särndal och Ivar Söderlind visade i en rapport från 2010 att resultatförsämringen för manliga maratonlöpare i klasserna M40-M60 är fem procent per femårsklass (statistiskt säkerställt) och sju procent (mer osäkert) för kvinnor. Eftersom jag under många år fört veteranstatistik på maraton och halvmaraton uppdelad i åldersklasser har jag en bra bas att använda om jag gör en motsvarande rapport. En snabbkoll ikväll visade att deras resultat stämde väl överens med mina siffror. Efter 40 blir du som maratonlöpare ungefär två minuter långsammare per år.

    Tidsförsämringen är ju lite sorglig, å andra sidan tävlar vi veteraner (alla 35 och äldre) mot personer i samma åldersklass. Men du Johan för in ett nytt moment- styrketräning på gym. Så länge mina konkurrenter inte hajat att gym är bra, ja då har vi gymgubbar en fördel. Nästan som dopning, fast tillåtet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en imponerade återhämtning du gjort. Många hade gett upp med en sådan diagnos. Och ingen har väl kutat över en kontinent efteråt, vad jag vet:)

      En procent per år eller 2 minuter på maraton verkar som en rimlig försämring om man tränat länge. Kanske det går att ta tillbaka en del av det med gym. Styrketräning som ger 17 % i ökad styrka och effektivitet tyder på det.

      Hoppas du får lite fördelar mot dina motståndare. Fast de kanske också läser det här och börjar träna sina muskler:)

      Radera
  2. Tröttsamt med fok som tycker en massa om hur man tränar fel och så. Ge dem det de vill höra och säg att du tycker muskler är snyggt eller nåt? Varför köra rycket enhänt förresten? Blir det inte naturligare med en hantel i varje hand? PS: stöt är i mina ögon en övning som är ännu mer lämpad för hantelteknik,
    lh

    SvaraRadera
  3. Har tränat och tävlat länge. Springer och cyklar. Tränar inte styrketräning, men inser att det vore bra. Därför ska jag smyga in det under hösten. Målet är pers på Stockholm Marathon nästa år. Inte omöjligt...
    Tack för en bra blogg. /Thomas

    SvaraRadera
  4. Tackar för en bra blogg!
    Om du inte redan har kollat in functionalpatterns.com så gör det.

    //Kenny

    SvaraRadera