Innan ICA-loppet

Om två dagar, d v s på lördag, är det dags för årets första löparinsats. Jag har tränat som vanligt inför loppet, d v s fortsatt att som vanligt öka träningsdosen i tre veckor och sedan ta en lugnare återhämtningsvecka med lite lättare träning. Det viktiga loppet - Stockholm marathon - är om tre veckor så det känns inte som att jag har tid med någon längre nedtrappning. Den här veckan är ändå en återhämtningsvecka i mitt träningschema så jag kör lite lugnare än vanligt. Jag siktar fortfarande på en tid under 1,50. Fast jag hoppas det kommer att gå lite fortare. Banan är kuperad, men inte lika kuperad som mina egna löparslingor. 1,50 är ok, men 1,48 vore toppen. Förra halvmaran gick på 1,55 och då var det både varmt och mycket kuperat. Det låg förvisso senare på säsongen när jag har mer fart i benen, men jag vill absolut inte vara sämre än senast. Om jag misslyckas får jag väl stoppa huvudet i sanden som en struts tills besvikelsen går över.

Banprofilen ser ut som på bilden nedan. En ganska tung backe (fast 40 meter låter inte farligt) i början och lite småkuperat mest hela tiden. Banan går runt Alnön och det är, sägs det, asfalt hela vägen. Det blir lite nytt. Så långt har jag aldrig sprungit på asfalt. Det blir en bra generalrepetition inför Stockholm marathon. 

Nu är det som sagt bara lite drygt 3 veckor kvar till maraton i Stockholm. Jag tränar hårt i 10 dagar till och sedan trappar jag ner och vässar formen. Jag ska springa en 30 km-sträcka nästa vecka så att jag prövat att springa långt. Jag har sprungit så långt en gång förut, men det var i höstas innan vinterlöparförlamningen. Jag skulle också gärna väga några kilo mindre till dess. Jag är ju ganska tung för att vara löpare, 76 kg utsmetat på 179 cm. Några kilo, typ 2 stycken, skulle jag vilja slippa bära under loppet.


Springa uppför åtta kaknästorn
Eftersom jag springer med en frekvens på 180 steg per minut ger det 180 steg x 110 minuter = 19 800 steg på ett halvmaraton. Det är många steg. Inget man vill tänka på när man tar det första steget, men varje resa börjar med ett steg som en kines sa. Om jag lyfter, säg sju cm, vid varje steg, så innebär det att jag lyfter min kroppstyngd 0,07 x 180 = 12,6 meter varje minut. Under icaloppet blir det 12,6 x 110 = 1 386 meter. Det är mer än 8 kaknästorn staplade på varandra eller ungefär som Storbritanniens högsta berg Ben Nevis. Inte konstigt att det är svårt att hålla vikten när man springer. Att förflytta 76 kilo uppför Ben Nevis ett par gånger i veckan kostar ganska många kalorier. 

Upp till BEn neVIS på lördag.  Bild: Dailymail

Om jag minskade mitt guppande upp och ner med någon centimeter skulle jag också spara krafter. Strutsar springer på tårna i 72 km/h och de rör sig knappast alls i höjdled. Strutsarna i filmen nedan bara flyter fram, som riktigt duktiga maratonlöpare. Strutsar behöver alltså inte stoppa huvudet i sanden som myten säger, de springer ifrån det mesta.