Skidåkning, telomerer och mitokondrier

I fredags sprang jag på löpbandet igen. Det är såååå tråkigt och jag måste hitta en lösning och motivation för att göra det mindre tråkigt. På kvällen var det after work på Oscars och sedan buss hem. Men bussen var försenad i snökaoset och vi fick vänta en timme i kylan mitt i natten. Burr, men sånt är livet när det snöar.

Skidträning utan stavar
Lördagen började med snöskottning. Sen åkte jag skidor, med mycket fokus på teknik. När jag började åka skidor för fyra år sedan fick jag höra av min mycket ärliga "personliga tränare" att min teknik var kass. I torsdags hade vi ännu ett teknikpass och nu var jag inte riktigt så usel längre. Stakningen går mycket bra - styrketräningen under året har gjort mig starkare i överkroppen, men diagonalåkning är inte lika lätt, det måste nötas in och myeliniseras i hjärnan. Jag måste jobba på att släppa staven senare och glida mer på skidan när jag diagonalåker. Vi filmade passet och på filmen ser man tydligt att jag stressar alldeles för mycket, medan erfarna skidåkare som kollegerna Anna och Jocke åker lugnt och avslappnat. Jag kanske lägger ut filmen, androm till lärdom och varnagel, efter en gemensam teknikgenomgång som vi ska ha till veckan. Men först måste jag få ett godkännande från några personer.

Jag åkte mycket utan stavar igår och det är en utmärkt träning för balans och för att lära sig att verkligen glida på skidan och utnyttja den kraft som finns i benen när man inte får hjälp av stavarna Det var vingligt, men hjärnan jobbade hårt och lindade myelin runt nervtrådarna, så det kommer att gå bättre och bättre. Särskilt när det går lite uppför märker man hur viktigt det är att flytta massmittpunkten rätt så att skidan får fäste i spåret.

Igår fick jag en award av Ingmarie också. Tack för det:) Nu ska jag själv välja ut fem bra bloggar och svara på de personliga frågorna. Det finns så många bra bloggar, så jag får nog fundera lite till, till lite närmare jul gissar jag.

Mitokondrierna är nyckeln till hälsa
Långlevnadsforskarna, som strävar efter att förlänga våra liv, har nu lyckats förlänga livet på rundmasken Caenorhabditis elegans (C. elegans) genom att störa elektrontransportkedjan i mitokondrierna där huvuddelen av ATP tillverkas i såväl rundmaskar som människor. När forskarna avbröt kedjan upptäckte de att mitokondriernas cellulära maskiner förändrades så att de utvann energi på ett annorlunda sätt och skapade nya former av slaggprodukter, vilket gav dem ett längre liv. C. elegans är en slags modell för människan och forskarna tror att nyckeln till långt liv är hur vi utvinner energi ur födan och att låset till denna nyckel finns gömt någonstans djupt inne i mitokondriernas vindlingar och vrår:

"This research on worms shows that the secret to a long life comes from how we extract energy from our food" kommentarer Weissmann i tidningen The FASEB Journal. "With any luck, we'll be able to change human life in the same direction: onward and upward!"

C. Elegans Källa: Wikipedia

Ger längre telomerer längre liv?
Ett andra genombrott som nådde ända till Aftonbladet handlade om enzymet telomeras, som jag skrivit om tidigare. Nu har man visat att ombyggda möss utan detta enzym blev trötta och orkeslösa. Men de återfick vitaliteten när de åter fick tillgång till enzymet. Fyndet, som publicerades online 28 november i Nature, antyder att vissa sjukdomar som kännetecknas av tidigt åldrande skulle kunna behandlas genom att öka telomerasaktiviteten.

I slutet på kromosomerna finns strängar av repetativt DNA, med sekvensen TTAGGG, som kallas telomerer. När cellerna delar sig rivs en bit av telomererna av, men de är som tomma sidor i slutet av en bok. De har ingen betydelse för boken. När telomererna efter många celldelningar är helt bortrivna dör cellen, ungefär som en bok blir oläslig när de sista sidorna med upplösningen rivs bort. Personer med sällsynta sjukdomar som kännetecknas av kortare telomerer verkar åldras i förtid. Enzymet telomeras motverkar detta förfall i vissa typer av celler, inklusive stamceller, genom att lägga in nya tomma sidor i slutet av boken, nya sekvenser av TTAGGG, och därmed förlänga telomererna.

För att undersöka denna hypotes närmare konstruerade forskarna möss med förkortade telomerer. Mössen åldrades snabbt och led av åldersrelaterade sjukdomar som benskörhet, diabetes och demens. De dog unga. För att ta reda på om effekterna var reversibla så justerade man mössen så att telomeras aktiverades av en kemikalie. Sedan lät de mössen växa och åldras, men efter ett tag aktiverade de telomerasenzymet och studerade effekten. Det blev en dramatisk förändring. Mössen återfick sin fertilitet, stamceller började produceras, organ föryngrades och hjärnan återfick sin vitalitet. Det finns dock risker, telomererna förkortas av en anledning, förmodligen för att förhindra cancer.

Odödliga celler
En del cancerceller är på sätt och vis odödliga. De kan dela sig ett oändligt antal gånger, eftersom de har aktivt telomeras. Ett litet prov av celler (HeLa celler) från en kvinna med livmodercancer används i laboratorier runt om i världen. Kvinnan hette Henrietta Lacks och fallet beskrivs i en av årets bästa vetenskapsböcker, The Immortal Life of Henrietta Lacks. Hennes celler väger nu åtskilliga ton, enligt boken kring 50 miljoner ton, vilket med en (mycket) grov uppskattning motsvarar vikten av alla stockholmare.

Spring och du får fler sidor i boken
Livsstilsfaktorer som stress och motion kan påverka aktiviteten av telomeras. Man har funnit att människor som länge levt under stress har förkortade telomerer. Även rökning minskar på enzymaktiviteten. Däremot tycks motion öka aktiviteten och i en studie fann man att löpare hade längre telomerer.

Även bakterier och virus kan dela sig i det oändliga. Men de utbyter DNA/RNA och muterar så snabbt att de ganska snart har förlorat alla likheter med sig själva, vilket knappast uppskattas av vårt immunsystem.

Snillen spekulerar
Frågan är bara om vi vill och klarar av att leva så länge? Svenskarna har fördubblat sin medellivslängd på två sekel, men den maximala gränsen har inte flyttats. Den är fortfarande kring 120 och världsrekordet innehas av den rökande franska damen Jeanne Calmert som blev 122 år.

Om forskarna verkligen lyckas knäcka åldrandet gåta finns det idag ingen som kan säga hur länge människan skulle kunna leva. Säg att medellivslängden vore tre tusen år långt in i framtiden. Om man då skulle ha en hobby eller ett yrke med en risk på 0,1 % per år att omkomma, då skulle man knappast överleva den nya tidens medelålder. Men hjärnan gör samma kalkyler som den alltid gjort och förmodligen skulle då försiktiga gener ha en större chans än de som uppmuntrar risktagande. Om det finns liv på jorden om 10 miljoner år och detta liv har konfigurerats för ett väldigt långt liv, så är det ett väldigt försiktigt liv, gissar jag. Såvida man inte har en backup på en hårddisk någonstans. Nä, nu får jag sluta spekulera;)