För säkerhets skull tog jag fjolårsskidorna. Jag visste ju inte vilket skick spåret var i. Jag sicklade bort paraffinet som jag lade på innan sommaren så det var bara att kleta på några lager fästvalla.
Det var tre grader kallt, men i morgon hotar SMHI med regn så det kändes som det kanske var sista chansen på ett tag. Jag hade på pulsband för jag tänkte jämföra premiären med tidigare premiärturer. Jag känner mig mycket mer tränad i år än i fjol. Tidsmässigt ligger träningsdosen 20 % högre och kvalitetsmässigt säkert ännu mer. Att träna är att lära sig och ju mer man tränar desto bättre blir man på att träna. Träna och lära är nästan synonymer.
Jag åkte tre varv, vilket blev lite drygt 10 km. Mellanvarvet körde jag nästan så hårt jag kunde, medan stora delar av det första och sista varvet blev lite lugnare upp- och nedvarvning. Det var inte optimalt före så det är svårt att jämföra tiderna. Det är en stor skillnad mot löpning. När man springer är tiderna mer objektiva mätdata av prestationen.
Snö är vackert
Nu har jag längtat efter snö så länge att jag måste njuta lite av vackra bilder av snö också. Jag hittade några fina bilder på SnowCrystals.com.
Här är ett diagram som visar hur snöflingan förändras beroende på fuktighet och temperatur.
Jag förstår inte hur man kan hata snö efter att ha sett dessa bilder. Så länge snöflingorna faller fritt bygger den upp ett (nästan helt) unikt kristallmönster beroende på små skillnader i bl. a. luftfuktighet och temperatur. Sen packas kristallerna samman under tyngden av alla andra flingor, förlorar sina unika egenskaper i friktionen och skyfflas sedan runt och slutar som smutsvatten i någon avloppsbrunn.
Flera nyanser av snö
Samiskan har ungefär 300 ord för snö (Källa: ne.se). Det är ett språk som utvecklats i ett snölandskap och därför beskriver orden varje nyans av snö. Några ord ur lulesamiskan:
gálav - före där skidorna sjunker djupt i lös vintersnö
habllek - lätt luftig dammsnö
muohta - snö
njáhtso - blöt snö
ridne- snö i träden
siebla - genomblöt snö om våren
sjålkkå - trampad, hård och slät snö
säásj - gammal grov lös snö, rinner som grovsalt
tjarvva - skare
vahtsa - litegrann nysnö
åppås - orörd mjuk snö
Svenskan har som synes inte många synonymer för snö. Varje samiskt ord i denna lista motsvaras av ett adjektiv och ordet snö på svenska, förutom ordet skare. Det vanligaste är nog att man sätter en svordom före eller efter ordet snö, särskilt när den första snön kommer eller när den är i vägen eller på vägen.
Jag åkte tre varv, vilket blev lite drygt 10 km. Mellanvarvet körde jag nästan så hårt jag kunde, medan stora delar av det första och sista varvet blev lite lugnare upp- och nedvarvning. Det var inte optimalt före så det är svårt att jämföra tiderna. Det är en stor skillnad mot löpning. När man springer är tiderna mer objektiva mätdata av prestationen.
Snö är vackert
Nu har jag längtat efter snö så länge att jag måste njuta lite av vackra bilder av snö också. Jag hittade några fina bilder på SnowCrystals.com.
Tittar man på en snöflinga genom ett elektronmikroskop kan den se ut så här:
 |
| Källa: Wikipedia |
Det finns olika typer av snökristaller. På SnowCrystal.com finns olika klassificeringssystem. Ett av dem ser ut som nedan, men det finns mycket mer komplicerade system.
Här är ett diagram som visar hur snöflingan förändras beroende på fuktighet och temperatur.
 |
| SnowCrystal.com |
Jag förstår inte hur man kan hata snö efter att ha sett dessa bilder. Så länge snöflingorna faller fritt bygger den upp ett (nästan helt) unikt kristallmönster beroende på små skillnader i bl. a. luftfuktighet och temperatur. Sen packas kristallerna samman under tyngden av alla andra flingor, förlorar sina unika egenskaper i friktionen och skyfflas sedan runt och slutar som smutsvatten i någon avloppsbrunn.
Flera nyanser av snö
Samiskan har ungefär 300 ord för snö (Källa: ne.se). Det är ett språk som utvecklats i ett snölandskap och därför beskriver orden varje nyans av snö. Några ord ur lulesamiskan:
gálav - före där skidorna sjunker djupt i lös vintersnö
habllek - lätt luftig dammsnö
muohta - snö
njáhtso - blöt snö
ridne- snö i träden
siebla - genomblöt snö om våren
sjålkkå - trampad, hård och slät snö
säásj - gammal grov lös snö, rinner som grovsalt
tjarvva - skare
vahtsa - litegrann nysnö
åppås - orörd mjuk snö
Svenskan har som synes inte många synonymer för snö. Varje samiskt ord i denna lista motsvaras av ett adjektiv och ordet snö på svenska, förutom ordet skare. Det vanligaste är nog att man sätter en svordom före eller efter ordet snö, särskilt när den första snön kommer eller när den är i vägen eller på vägen.
Varför måste man valla?
De flesta skidor måste vallas därför att snön gör motstånd och den har olika konsistens och snön suger. Man behöver inte valla om man köper vallningsfria skidor, men de är än så länge i minoritet i spåren.
Ny snö består av spetsiga instabila kristaller och de omvandlas gradvis enligt termodynamikens lagar till allt rundare former. Ju varmare det är desto fortare går det. Det är stor skillnad i friktion på en vass och en rund form och glidvallans viktigaste uppgift är att minimera friktionen. Kliver man på en spetsig kristall knakar det därför att luft pressas ut och små isnålar krossas. Att en skida överhuvudtaget glider beror på att det bildas vatten av friktionsvärmen och detta vatten fungerar som smörjning. Det bästa glidet har man vid 4 plusgrader och det sämsta när temperaturen sjunker ner mot -80 grader. Då glider skidorna lika bra på en sandstrand.
De flesta skidor måste vallas därför att snön gör motstånd och den har olika konsistens och snön suger. Man behöver inte valla om man köper vallningsfria skidor, men de är än så länge i minoritet i spåren.
Ny snö består av spetsiga instabila kristaller och de omvandlas gradvis enligt termodynamikens lagar till allt rundare former. Ju varmare det är desto fortare går det. Det är stor skillnad i friktion på en vass och en rund form och glidvallans viktigaste uppgift är att minimera friktionen. Kliver man på en spetsig kristall knakar det därför att luft pressas ut och små isnålar krossas. Att en skida överhuvudtaget glider beror på att det bildas vatten av friktionsvärmen och detta vatten fungerar som smörjning. Det bästa glidet har man vid 4 plusgrader och det sämsta när temperaturen sjunker ner mot -80 grader. Då glider skidorna lika bra på en sandstrand.
Lite vatten är bra, men finns det för mycket vatten sugs skidan fast och vallan ska därför stöta undan vatten. Om man skejtar glidvallar man hela skidan. När man åker klassiskt sätter man dock fästvalla i mitten under skidans spann. Detta område ska bara vara i kontakt med snön under den korta tid då man trycker ned skidan. Bilder visar dock mer än tusen ord så jag letade fram en video med bra vallningstips.
Vallaexperten Christer Skog visar hur enkelt det är att valla proffsigt:
Vallaexperten Christer Skog visar hur enkelt det är att valla proffsigt:
jag tycker snö är fantastiskt vackert (det är is, slask och modd jag inte gillar) men nu kommer jag att titta EXTRA noga på flingorna. :-)
SvaraRadera(Du kan läsa vad jag tycker om Newton nu om du vill. :-) )