Notiser och vetenskapsnyheter v 41

Körsbärsjuice efter maratonlopp

Dr Glyn Howatson, träningsfysiolog och laboratoriechef vid Institutionen för psykologi och idrottsvetenskap vid Northumbria University undersökte hur Montmorency körsbärsjuice påverkade en grupp maratonlöpare. Howatson fann att de som drack körsbärsjuice återhämtade sig snabbare efter maratonlöpning än en placebokontrollerad grupp.

Resultaten visade att de som drack körsbärsjuice fick tillbaka sina krafter snabbare än kontrollgruppen. Inflammationer och oxidativ stress (fria radikaler), var också lägre i juicegruppen. Forskarna tror att det är antioxidanterna i form av fytokemikalier, särskilt antocyaniner, i körsbären som minskar inflammationerna och den oxidativa stressen, vilket snabbar på återhämtningen av musklerna.

Dr Howatson: "Participating in long-distance endurance events, such as the London Marathon, causes a degree of muscle damage and inflammation for the runners. It takes several days to recover and during that period the runner's ability to conduct physical activity can be vastly inhibited. The phytochemicals, in particular, anthocyanins found in Montmorency cherries have anti-inflammatory and antioxidating properties, which the research has shown to be effective in helping exercisers to recover from strenuous physical activity."

I antioxidantsammanhang pratar man om ORAC, Oxygen Radical Absorbance Capacity. I ett glas Montmorency körsbärsjuice finns lika mycket antioxidanter som i 23 portioner frukt och grönsaker (ORAC-värde:8260). Så i princip räcker det med ett kvartsfyllt glas juice för att komma upp i det rekommenderade intaget av frukt och grönt när det gäller ORAC-enheter. Men så enkelt är det naturligtvis inte.

Svett

Män svettas mer än kvinnor har några forskare kommit fram till i en studie. Kvinnor måste också jobba hårdare för att få igång sin svettning, de måste bli varmare. Både män och kvinnor svettades bättre ju mer vältränade de var, men männen förbättrade sin svettning mer.

"Both men and women can acclimate themselves better to heat if they exercise regularly before a heat wave comes." 

Ultralöpning och hjärtat

I ett forskningsprojekt som syftar till att förstå hur hjärtat påverkas av långvarig träning, studerade Karolinska Institutet och Svenska handelshögskolan samt Idrottshögskolan en grupp tävlande som har deltagit i Adventure Racing World Championship.

Resultaten, som presenterades vid European Society of Cardiology's Congress 2010 i Stockholm, visar inga tecken på uttröttade hjärtmuskler hos de tävlande, trots att tävlingen pågick kontinuerligt under fem till sju dagar.

Adventure Racing World Championship är ett riktigt prov på uthållighet. Den sträcker sig över 800 mil i utmanande terräng och innefattar mountainbike, vandring, paddling och inlines. Evenemanget erbjöd därför ett perfekt tillfälle att studera effekter på hjärtat under långvarig träning vid förhållanden som medförde stress, sömnbrist och energibrist. 15 idrottare valdes ut för studien (12 män och 3 kvinnor). De tävlade nästan oavbrutet i cirka 150 timmar, med en genomsnittlig arbetsintensitet på 40 %.

I en kommentar till studien, säger C. Mikael Mattsson vid Karolinska Institutet:

"Significant interest is emerging in investigating whether extreme workload damages the heart, or if any measured changes are signs of fatigue, similar to that in skeletal muscle. During ultra-endurance competitions, participants have a constantly elevated heart rate for extreme durations, and a possible risk is that heart muscle cells are catabolised, which could lead to severe pathological conditions."

Om hjärtmuskeln skulle reagera på samma sätt som skelettmuskulatur, skulle kontraktionshastigheten vara lägre efter tävlingen. Men resultaten av studien visar att så inte var fallet. Det är värt att notera att dessa resultat inte överensstämmer med andra studier av uthållighet när det gäller t e x maratonlopp eller triathlon. Forskarna tror att detta kan bero på att den genomsnittliga intensiteten i ett ultralopp är relativt låg. Därför kan en möjlig slutsats vara att det är träningens intensitet snarare än träningstiden som är viktig.

Forskningsresultat har gett nya insikter om effekterna av långa perioder av motion, vanligtvis över sex timmar. C. Mikael Mattsson konstaterar:

"Some athletes experience increased levels of blood markers, which can indicate cardiac damage, yet these levels decrease rapidly and are back to normal within approximately 24 hours. This temporary elevation may not be a result of cardiac damage, but rather as a means of protecting and regulating growth. It also appears that athletes who performed best and felt the strongest during the latter part of the exercise had less-affected hearts."

Det låter bra, med tanke på att jag snart ska springa mitt första ultralopp.

Träning och musik

Ett flertal studier har sett ett samband mellan musikaliskt tempo, humör och prestationsförmåga. I en ny studie har forskare nu funnit att en frekvens på ca 3 Hz verkar vara dominerande i olika fysiologiska system och därför rekommenderas musik som följer den frekvensen

Den franska paradoxen

En stor fransk studie som omfattade 150 000 personer kom fram till att lagom mycket rött vin var bra för hälsan. Ett till tre glas om dagen tyckte fransmännen var lagom. 

Dåligt minne - ta ett piller

Jag klagade på mitt minne häromdagen, men snart kanske jag kan ta ett piller. Forskare vid Edinburgs universitet har nämligen upptäckt ett ämne som kanske kan förbättra minne och kognitiva funktioner.

Att glömma namn och bilnycklar kan vara ett första steg mot demens, men för de flesta är det bara ett tecken på vanligt åldrande. Den typen av glömska är kopplat till höga nivåer av en typ av hormoner som kallas glukokortikoider och som påverkar de delar av hjärnan som hjälper oss att minnas namn och var nycklarna låg. Ett enzym som kallas 11beta-HSD1 är med och tillverkar dessa "stresshormoner" och de är mer aktiva när man åldras. Nu har forskarna lyckats ta fram ett ämne som blockerar detta enzym på möss och efter det kunde mössen hitta rätt i en labyrint. Snart ska det testas på människor också.

Professor Jonathan Seckl, som upptäckte 11beta-HSD1 inverkan i hjärnan, beskrev det så här: "Normal old mice often have marked deficits in learning and memory just like some elderly people. We found that life-long partial deficiency of 11beta-HSD1 prevented memory decline with aging. But we were very surprised to find that the blocking compound works quickly over a few days to improve memory in old mice suggesting it might be a good treatment for the already elderly."

Denna effekt visade sig redan efter tio dagar.

Blommor som twittrar

När dina krukväxter känner sig uttorkade får du ett sms eller ett litet twitter med hjälp av den här prylen.