Notiser och vetenskapsnyheter v 37

Nitrat, rödbetsjuice och L-arginin

För tre veckor sedan redovisade jag en rapport om rödbetsjuice och dess effekt på uthållighet. Rödbetsjuice innehåller mycket nitrat, vilket ombildas till kväveoxid i kroppen - det är alltså en gas som ger dessa effekter. Forskare har nu kommit fram till att man kan öka effekten rejält genom att äta ett tillskott av L-arginin som också ökar tillgången på kväveoxid. Ganska uppseendeväckande var att uthålligheten ökade med 20 %, enligt rapporten. Förutom det minskade det systoliska blodtrycket och syrebehovet gick ner. Tillsammans trodde forskarna att detta skulle ge mellan 1-2 procent förbättring i en tävling, vilket kan vara utslagsgivande bland eliten.

Aptitretaren Ghrelin och mätt och lagom Leptin
Viktuppgång efter diet kan förutsägas genom att studera aptithormonerna leptin och ghrelin, visas I en ny studie I The Endocrine Society's Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Leptin utsöndras från fettvävnad och när det når hjärnan hämmas hunger och aptit. Ghrelin är dess motsats och utsöndras från magsäcken och stimulerar hunger och aptit. Innan man äter är nivåerna av ghrelin höga, men de sjunker under måltidens inmundigande. I studien fann man ett samband mellan nivåerna på dessa hormoner och hur de undersökta personerna gick upp i vikt efter att ha följt en diet.

Inflammationer fördärvar oss
Svenska forskare vid KI, under ledning av Dr Håkan Larsson, har funnit att unga män med låggradig inflammation presterar sämre på IQ-test och risken att dö i förtid var också större. Forskningen publicerades nyligen i Brain, Behavior and Immunity och bygger på mätningar av nästan 50000 unga män i åldern 18-20 under en period av 35 år. Det är första gången som man ser att inflammationer kan påverka hälsa och kognitiva funktioner redan i unga år. Det viktiga är nu att hitta orsakerna till dessa inflammationer som drabbar unga människor.

Vad sätter man på kroken egentligen?
När uppstod hjärnbarken, den del av hjärnan som gör oss till människor? Man har länge vetat att vår hjärnbark delar ett historiskt öde med övriga ryggradsdjur, men nu har forskare funnit att det grundläggande konceptet bakom hjärnbarkens neutrala nätverk även finns hos en havsborstmask - Platynereis dumerilii, som är en avlägsen kusin till daggmasken. Våra vägar skildes år för ca 600 miljoner år sedan, vilket är mycket äldre än man tidigare trott och det betyder också att vår hjärnbark utvecklades som en anpassning till ett liv i vatten. Det är alltså 600 miljoner år som skiljer oss från daggmasken och fiskekroken.

Håll liv i nervcellerna
När vi åldras minskar muskelmassan. Det kallas för sarkopeni och är en naturlig del av åldrandet. Sarkopeni påskyndas av fysisk inaktivitet. I senaste numret av Medicine & Science in Sports & Exercise redovisas en studie som inger hopp. I studien jämförde man en grupp äldre löpare (65 år) med en yngre grupp (25 år). Man fann att de äldre löparna hade 140 motoriska enheter, jämfört med 91 hos en kontrollgrupp som inte sprang. De springande 25-åringarna hade 150 motoriska enheter. Det visar att man måste använda kroppen om man inte vill förlora den. En motorisk enhet är en typ av nervcell (alfa-motorneuron) som kontrollerar ett antal muskelceller. Det är alltså inte muskelcellerna som dör, utan de motoriska nervceller som styr dem. Men genom att använda dem håller man dem också vid liv.

Broccoli skyddar
Broccoli innehåller stora mängder sulforafan och i en ny studie har man har funnit att denna antioxidant blockerar enzymer som orsakar artros. Broccoli har tidigare kopplats till minskad cancerrisk, men det här var den första studien som visade effekter på lederna.

Multitasking
Våra hjärnor gillar inte att göra olika saker samtidigt. Då måste hjärnan ladda om program gång på gång. Men multitasking är nog här för att stanna och i den här artikeln redovisas en studie som kanske ger arbetsgivare hjälp när de ska plocka ut folk som lider mindre av det än andra.

Stress
När man hamnar i en stressig situation ökar produktionen av hormonet kortisol. Kortisol hjälper kroppen att återhämta sig från stressen men kroniskt förhöjda nivåer av kortisol har negativa kardiovaskulära effekter. I en studie följde man 861 personer över 65 år och efter sex år hade 183 av deltagarna dött. De som hade de högsta nivåerna av kortisol hade en femfaldigt ökad risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Kortisol är viktigt, men kroniskt förhöjda nivåer är mycket skadligt. Bäst att springa och ägna sig åt lite yoga emellanåt.

Selen minskar cancerrisk
Selen är ett viktigt spårämne som finns inbyggt i vissa proteiner som kallas selenproteiner. De flesta av dessa selenproteiner är enzymer med antioxidativa egenskaper som förhindrar cellskador orsakade av det faktum av vi behöver syre för energiomsättning.

I en ny studie har man funnit att selen skyddar mot cancer i urinblåsan. "Ju lägre nivåer av selen, desto större är risken att utveckla cancer i urinblåsan", säger forskningsledaren Núria Malats. Vi får i oss selen genom att äta vegetabilier odlade i selenrika jordar, eller via djur som betar på dessa jordar. Eftersom Nordens jordar är selenfattiga är det kanske så att många svenskar har brist på selen, ett ämne som alltså är essentiellt för kroppens funktion. Selen finns i fisk- och skaldjur, inälvsmat, ägg, para- och valnötter. Även Karljohan-svamp sägs innehålla selen. Äter man för mycket selen kan man dock drabbas av förgiftning, fast det är ganska liten risk. Men i en episod av Dr House inträffade det. Men hos Dr House kan ju vad som helst inträffa.