tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post5557391800665318686..comments2024-03-13T11:16:33.004+01:00Comments on Hjärnfysik - en blogg om hjärnan och löpning: Sponsrad video: SkrällenJohan Renströmhttp://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-75693989967044664972012-05-09T20:38:27.435+02:002012-05-09T20:38:27.435+02:00Nä jag ska inte testa nätpoker. Kan vara kul att s...Nä jag ska inte testa nätpoker. Kan vara kul att spela med några runt ett fysiskt bord dock med lite mindre insatser. Backgammon har jag bara spelat en gån när jag var i Grekland och tågluffade tror jag. Det var kul men nu har jag glömt alla reglerna:)Johan Renströmhttps://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-9795598527121324262012-05-09T12:04:17.710+02:002012-05-09T12:04:17.710+02:00Nätpoker tar för mycket tid i anspråk för min smak...Nätpoker tar för mycket tid i anspråk för min smak. Att kunna huvudräkna är bra, att kunna ta ett par snytingar utan att tappa humöret och "steama" iväg pengarna är minst lika viktigt. Och att fatta det spelteoretiska momentet (bluffa & syna korrekt och sånt) är också centralt. Testa gärna. Själv föredrar jag backgammon när jag är på det humöret, lite elegantare spel och våldsamma kast mellan tur & otur. Annars kanske vi borde starta ett blackjacklag? :)Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-19198482953775460652012-05-08T18:16:36.786+02:002012-05-08T18:16:36.786+02:00Ingmarie: Jättekul:)
lh: Oj, det var en kommentar...Ingmarie: Jättekul:)<br /><br />lh: Oj, det var en kommentar:) Verkligen din kopp te det här. Jag lärde mig en hel del genom att läsa igenom din fråga. Jag skulle kunna tänka mig att spela poker. jag är snabb i huvuräkning och kanske jag kan göra lite bättre sannolikhetskalkyler än de övriga.<br /><br />Jag har sett 21 för något år sedan. Minns inte det där med monty hall:) Måste kanske se om den då:) SNygg avslutning minsann:DJohan Renströmhttps://www.blogger.com/profile/04293968504864977928noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-74143934762477494592012-05-07T15:31:16.549+02:002012-05-07T15:31:16.549+02:00Sjukt kul post, lite min kopp te det här, kan bli ...Sjukt kul post, lite min kopp te det här, kan bli precis hur långrandig som helst. Ska verkligen försöka begränsa mig, inte menat som kritik av din utmärkta post (fjäskigt värre) utan bara ett par kommentarer:<br />Du skriver ”och till skillnad från t ex algebra har man stor nytta av det i vardagen.” Det beror på vardagen skulle jag säga… ;)<br />Oxymoroner är kul, klassiker är ”fresh frozen” & ”military intelligence” (gissa låten!). Jag noterar dina bidrag: ”tråkigt matematisk ämne”, ”skapa ordning i kaos”, ”rationella ekonomiska beslut”, ”det högst uppmätta IQ-värdet” (vem skrev frågorna?)… ;)<br /> <br />Att väntevärdet alltid, som många tror, ligger under 1 för spel gäller bara ärliga och slumpbaserade spel. När ett icke slumpbaserat moment (”skicklighetsmoment” med feta citationstecken!) tillkommer kompliceras situationen. Att bedöma väntevärdet för poker, backgammon, blackjack, vadslagning på hästar & sport etc är vanskligt, och det kan mycket väl hamna över 1. Fällan är naturligtvis att de som kan lite överskattar sin egen förmåga…<br />Jag hoppas & tror att folk är smartare än många tror, de spelar inte för att de är suckers, utan för att de gör ett hyfsat rationellt val:<br />1. Att lira lotto för ett par tior i veckan känns förmodligen inte så mycket, men man har chansen till en livsförändrande vinst. Istället för att räkna kronor ser man det som en risk/belönings-kvot; att förlora ett struntbelopp är en försumbar motgång, men att pricka in ett miljonbelopp är ett enormt lyft för hela tillvaron. Sett ur det perspektivet är spel åtminstone värt att överväga (om man inte redan är rik förstås). För en sådan spelare är återbetalningsprocenten (kickbacken) och vinsternas storlek naturligtvis kritiska, men där är det nog många som missar. <br />2. Många tycker att det är kul och spännande att spela, och även om man förlorar så har man fått action. Typ: Vad ska vi göra ikväll, gå på bio eller på jägersgaloppen? ”Det bästa i livet är att gambla och vinna. Det näst bästa är att gambla och förlora” som en gammal gambler (Nik Darandolous?) sa. <br /><br />Om Monty Halls dilemma kan man säga nästan hur mycket som helst, det är ett av de allra ballaste matematikproblemen. Och visst lurade Marilyn många när det begav sig. Grejen är ju att man ska låta bli att underskatta problemet, och verkligen göra jobbet och analysera det ordentligt (tar 10 minuter eller så). Då är det ganska klart hur det hänger ihop. Men det är kontraintutivt så det förslår, verkligen. Problemet var fö känt sedan tidigare, en hel del vetenskapliga artiklar har skrivits om det, Martin Gardner körde ett motsvarande problem på 50-talet. Kul att veta: i tv-programmet var inte reglerna fastställda, utan programledaren (Monty Hall) gjorde lite som han kände för, ibland fick deltagaren inte valet, ibland fick spelaren bara valet när denna valt rätt etc. Det fanns alltså ett psykologiskt moment av misstänksamhet hos spelaren. Tidningen Allt om Vetenskap har en artikel om Monty Hall i #8 2005 (skriven av någon jag känner…). <br /><br />Kolla gärna in filmen ”21” svår att söka på kanske, men Kevin Spacey är med. Det handlar om ett gäng, MIT:s blackjackteam, som definitivt har positivt väntevärde i blackjack. Och inträdesprovet i teamet är (trumvirvel!): Monty Halls dilemma! Snyggt ihopknutet, va? <br />lhAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8493779558981298409.post-73895953225009443782012-05-06T22:28:27.752+02:002012-05-06T22:28:27.752+02:00Spännande! För en velmaja som mig är det där egent...Spännande! För en velmaja som mig är det där egentligen väldigt bra! ;-)<br />Min (matematiska) sambo kommer att älska detta inlägg!Ingmariehttp://blog.nemonisimors.comnoreply@blogger.com