måndag 6 januari 2020

Under ytan

En människa klarar sig utan mat i veckor, utan vatten i dagar men vi klarar oss inte utan syre. Syre handlar om minuter. Men hur fast och bestämd är denna gräns? Jag kan hålla andan under vatten i en minut. Med lite träning skulle jag kanske lära mig att vara under vattnet i tre minuter. I sin bok Uthållighet - om människans gränser skriver Alex Hutchinson att rekordet är 24,03 och hålls av spanjoren Aleix Segura.

Jag och Segura tillhör båda arten Homo sapiens. Vi är utrustade med ett par lungor, ett hjärta som pumpar blod genom artärerna och en mjälte som producerar blod, men han har - till skillnad från mig - lärt sig att motstå de första impulserna att andas.


Foto: pixabay.
Det är snarare en mental färdighet än en medfödd fysiologisk förmåga. Segura föddes inte som säl, han har fokuserat och tränat upp både sina organ och sin vilja. Efter drygt 20 minuter under vattnet har Seguras organ samlat på sig så mycket koldioxid att han upplever att han måste upp och andas. Att ge upp och simma upp till ytan är alltid en medveten handling.

Till viss del handlar dykning också om det omedvetna. När du dyker och nerverna i ditt ansikte får kontakt med vatten aktiveras dykreflexen, en urgammal reflex som optimerar andning. Delfiner, valar och några fåglar, använder denna reflex när de söker mat under vattnet. Hjärtslagen går ner (10-30 procent hos amatörer, upp till 50 procent hos erfarna dykare). En långsammare hjärtfrekvens kräver mindre syre, vilket ger mer kvar för andra organ. 


Hjärnan är steget före

För erfarna dykare saktar pulsen ner innan de dyker ner i vattnet. Hjärnan gör en prognos baserad på dykarens mentala modeller och förutser det som kommer att hända. Det sker omedvetet, ungefär som blodtrycket stiger innan du reser dig från en stol.

När du befinner dig i vattnet går pulsen ner med ytterligare 10-20 slag i minuten. När du dyker djupare lämnar blodet extremiteterna och samlas runt livsviktiga organ som hjärta och lungor. Blodet lämnar extremiteterna - först fingrar och tår, sedan händer och fötter, därefter armar och ben. Blodet samlas runt hjärtat. För att förhindra att bröstkorgen kollapsar under trycket tillåter organ och cirkulationsväggar blodplasma och vatten att passera genom dem, så att de kan stå emot den massiva tryckökningen.

Fridykare kan dyka hundratals meter och stanna under vattenytan i flera minuter. Deras hjärnor har lärt sig vad det innebär och skyddar dem. Men i djupen kan du inte som under ett ultralopp plötsligt ge upp. Det tar tid att ta sig till ytan. Det kräver en hjärna som ser långt in i framtiden. Det är svårt, kanske för att människans förfäder lämnade vattnet för hundratals miljoner år sedan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar