tisdag 13 augusti 2019

Hjärnvila

För icke-löpare låter det jag kanske som en motsägelse, men att springa är den bästa vilan. Åtminstone för mig. En löptur ger mig en paus. Jag lämnar problemen och springer min runda. Problemen finns kvar, men jag släpper dem ett tag. Efteråt känner jag mig starkare. Problemen krymper. Ibland löser jag till och med problem medan jag springer. Jag löser inte alla problem, för problem är bara ett annat ord för livet. Livet är inte utan problem. 

Foto Jakub Kriz på Unsplash
Medan jag springer är hjärnan sysselsatt med att koordinera min kropp. Min hjärna har inte kraft att tänka på något särskilt, så tankarna svävar runt. Jag tänker hundratals tankar, men inga tankar känns jobbiga. Jag springer. Jag är här och nu. Världen krymper till en väg som rullas ut som en matta framför mig. 

Löpning är hjärnvila

Jag är övertygad om att löpningen har gjort mig till en bättre människa. Jag har bättre fysik. Jag mår bättre. Problemen har inte blivit färre, men jag ser dem på ett annat sätt. 

Löpningen förenklar problemen. Det enda som finns är jag och vägen framför mig. Livet är en väg kantad av problem, men vi har en tendens att krångla till det. Vi förstorar problemen. Livet är precis om löpning ett steg i taget. Fokusera på nästa steg. Livet är inte ett mål utan en process. Det är ett samtal, ett ord eller en fråga. Det ena steget leder till andra.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar