tisdag 24 februari 2015

Sängliggande

Jag har varit sängliggande några dagar. En luftburen och välbeväpnad grupp influensavirus invaderade min kropp. Jag hade fått vissa förvarningar, men det är svårt att helt undvika människor och man kan ju inte köpa coldzyme varje gång man anar en ökad risk. En tröst är att jag blir immun mot just detta virus några år innan det muterat till oigenkännlighet, men det finns tyvärr andra stammar av influensavirus som också vill åt min kropp.

Igår kändes det som det rann sirap i synapserna. Tankarna rann sakta som smält kola i hjärnan. Jag försökte läsa en bok, men bokstäverna gled iväg. Idag känns det bättre. Jag orkade ju skriva det här. Men det rinner fortfarande kolasås i hjärnan.


Jag brukar inte äta något feberdämpande så länge jag inte är i livsfara. Jag litar på hjärnans termostat och jag vill att febern gör sitt jobb. Det var dessutom ganska intressant (i eländet måste man hitta något …) att studera kroppens värmereglering i realtid. Först började jag huttra och jag letade fram ett tjockt täcke. Hjärnans syfte med det var att höja temperaturen. Virus gillar inte värme. Det var jobbigt att huttra, men kanske det ledde till lite extra brunt fett, försökte jag tänka med kolasåsen. Sen, när hjärnan bestämde sig för att det var dags att återgå till normal temperatur under natten, började jag svettas. Lakan och täcken blev genomblöta. Jag tog av mig det tjocka täcket, d v s jag och kroppen gjorde precis tvärtom vad den och jag gjorde när febern steg. Det finns inte många grader av fri vilja när man är sjuk. Förhoppningsvis tog febern död på alla virus. Just nu känns det ganska bra, men influensa kräver längre återhämtning än en vanlig förkylning.

Nytt inlägg om puls och pulsträning på Runners World
Pulsen är en bra indikator på hälsotillstånd. Om vilopulsen är förhöjd med 5-10 slag, då bör man överväga om det krävs vila. Det kan bero på infektion eller överträning, alltså någon typ av stress som aktiverar det sympatiska systemet.

Jag känner jag lite oro över att starten i Stafettvasan är i fara. Jag har respekt för influensa. Det kan ta tid att återhämta sig.

Om jag känner mig piggare senare idag eller imorrn så skriver jag färdigt ett inlägg om puls och träning på Hjärnfysikbloggen. Jag hoppas de flesta hittat till den vid det här laget.


söndag 22 februari 2015

Nordenskiöldloppet

Som jag skrivit flera gånger skapades den moderna människan genom uthållighetsjakt. Även i Sverige fanns jägare innan de konkurrerades ut av jordbrukare söderifrån. De kunde också springa långt. Och åka skidor långt. Längst uppe i norr fanns det jägare och nomader långt in i modern tid och man var tvungen att åka skidor för att ta sig fram. Samerna kunde färdas 250 km per dygn. Det är tre Vasalopp.

I slutet av 1800-talet gjorde upptäcktsresande Adolf Nordenskiöld resor i Grönland. Med sig hade han samiska spanare som vid ett tillfälle åkte 460 km på 57 timmar. Han kunde själv inte riktigt tro på det, men blev övertygad av deras korrekta rapporter. Däremot blev han utskrattad både utomlands och i Sverige. Ingen trodde det var möjligt. The Times skrev att Nordensköld ljög. För att bevisa att samerna verkligen kunde åka så fort, anordnade Nordenskiöld 1884 Sveriges första moderna skidtävling, fram och tillbaka mellan Jokkmokk och Kvikkjokk - 22 mil. Den svenska upptäcktsresandens heder stod på spel. Prissummorna var 250 kr - en förmögenhet på den tiden.

51-åriga vargjägaren Amma Länta var äldst. Här i 70-årsåldern. Ser seg ut.
18 samer och nybyggare ställde upp. Den äldste var 51 år. Den yngste 22. Skidorna var tre meter långa och 8-12 cm breda. Skidorna vägde 1,2-1,7 kilo per styck och det är ungefär tre gånger vad dagens tävlingsskidor väger. Bindningen var enkel, en fotögla av segt skinn och en skinnrem runt hälen. Stavarna var långa och tunga.

Det stod mellan tre samer på slutet. Tourda - som var med som spanare på Grönland och känd som en duktig varg- och björnjägare - Ahrman och Länta. Vann gjorde Tuorda, med segertiden 21 timmar och 22 minuter. Fem (!) sekunder före Länta efter en rasande spurt. I segertiden ingick en matrast bestående av torkat kött och kaffe på över en timme. Det var dåligt och tungt skidföre. Efter segern tog Tourda skidorna och åkte iväg för att jaga varg. Ahrman föll bort efter några klunkar brännvin, eller kanske för att han åkte tio mil extra till starten för att vara med. När han kvicknat till tog han på skidorna och åkte de tio milen hem igen.


Nordenskiölds rykte var räddat. När han dog 1901 sägs att det sista ord han yttrade var Tourda.

Born to ski
Om två år siktar man på att återuppväcka loppet. Det är samma sträcka på 22 mil, men spårat och massor av mat- och vätskekontroller. Jag tror inte många skulle klara loppet från 1884. Det var kanske det tuffaste skidlopp som någonsin körts. Det kräver nog att man är född på tunga skidor i ett kärvt landskap som inte ger något gratis.
Pavva Lars Nilsson Tuorda - born to ski.
Jag hoppas arrangörerna går i land med projektet. Jag är gärna med. Planen är att loppet ska gå i april 2017. Det är snösäkert och ljust och sträckan går strax söder om Europas sista vildmark Sarek. Det finns en riktig historia, till skillnad från skrönorna om Gustav Vasa. Det blir tufft, men loppen blir allt tuffare. Men det tuffaste vore ju att köra med samma utrustning och med samma förutsättningar som gällde 1884. Skulle inte förvåna mig om ett sådant lopp kommer att genomföras förr eller senare. Men inte ens på ett sånt lopp kommer skidåkarna få nöja sig med endast kaffe och torkat kött. Helst ska vi ju dricka innan man blir törstig tror många nu, mer om den myten i dagens inlägg i Hjärnfysikbloggen.

måndag 16 februari 2015

Dags att plocka fram skidorna

I lördags sprang jag 25 km i prattempo. Fast jag hade ingen att prata med, förutom på slutet då en kollega körde förbi, bromsade in, hissade ner rutan och erbjöd skjuts. Jag tackade nej. Det var det enda jag sa på över två timmar: nej. Det känns oftast bättre att säga ja, men ibland kan man inte.

Jag mötte solnedgången när det var några kilometer kvar. Jag hann hem innan det blev mörkt.
Nu är det bara en dryg vecka till Stafettvasan och jag har bara åkt 8 mil skidor. Jag borde kanske tacka nej, men jag har redan tackat ja. Det gjorde jag i höstas.

I fjol hade jag åkt över 100 mil inför loppet. Strax före jul halkade jag och gjorde illa handleden, men det kan jag inte skylla på längre. Sanningen är att det har varit tråkigt väder och jag har haft mer fokus på löpning. Med tanke på allt detta så har jag inga höga förväntningar, annat än att jag hoppas att vi ska ha kul i bygdegården i Östnor. Förhoppningsvis kommer jag i alla fall dubbla antalet mil innan det är dags. Om jag har tur kan jag åka skidor under lunchen i morgon.

Favorit i repris på Hjärnfysikbloggen
Jag förenklade, förkortade och rättade - ingen läsare hade tydligen kontrollräknat atomerna - mitt gamla inlägg om vart fettet tog vägen när man bantar så att fler får chansen att läsa det på Runners world. Här är den nya artikeln:

fredag 13 februari 2015

Iskallt uppdrag

För några dagar sedan fick jag hem en väst med plats för åtta kylelement. Syftet är att kylan ska öka produktionen av brunt fett. Medan vitt fett är specialiserat på att lagra energi, är brunt fett specialiserat på att frigöra värme med hjälp av vitt fett. Västen ska användas i en studie under 2015. Jag fick min för att göra en egen liten studie.
Irsusvästen. Man ska egentligen ha en t-shirt under men det missade jag första gången och det kanske är därför jag ser lite generad ut med händerna i knät som en liten farbror :)
Helst ska man huttra när man har på sig västen, för då utsöndras hormonet irisin som skapar brunt fett. Varumärket på västen är Irsus, vilket är en ordlek av just irisin samt ursus som är björn på latin. Björnar och brunt fett hör ihop. Mer om det längre ner i texten.

Brunt fett - en smart mekanism
Kroppen skapar till största delen energi i form av ATP i mitokondrierna. Därefter kan ATP sättas i arbete, t ex dra i muskler så att benen springer. Detta är en process i flera steg. I det sista steget i cellernas energiframställning, används elektroner som frigjorts i citronsyracykeln till att pumpa ut protoner och därmed skapa en skillnad i spänning mellan membranen i mitokondrierna. Denna skillnad utnyttjas för att driva ATPase som tar 3 ADP och bygger ihop 3 ATP för varje proton som faller tillbaka genom membranet. Det är där merparten av allt ATP som driver kroppen skapas.

Var kommer brunt fett in i den bilden? Jo, brunt fett har fått sitt namn av att det ser brunt ut till skillnad från vitt fett. Det beror till större delen på att det finns fler mitokondrier i de bruna fettcellerna. I dessa mitokondrier finns ett protein som kallas uncoupling protein 1 (UCP1, även kallat termogenin), som aktiveras av fettsyror. När aktiveringen av UCP1 ökar öppnas en ny kanal för protonerna förbi ATPase i komplex V. Det skapas alltså inga nya ATP, utan den kemiska energin från citronsyracykeln skingras som värme. Det är en perfekt mekanism för att upprätthålla kroppsvärmen när man inte kan använda muskler för att huttra sig varm, vilket bl a är nödvändigt för björnar som måste sova i ett kallt ide. De kan ju inte huttra när de ska sova.

Vi människor har också brunt fett. Det finns mest när vi är nyfödda och känsliga. I vuxen ålder är det i huvudsak koncentrerat runt nervvävnad och viktiga organ. Nerver är beroende av diffusion av joner och dessa flöden påverkas av kyla. Vi har inte råd med långsamma reaktioner, så det bruna fettet håller oss varma och reaktionssnabba.
I bilden till höger har det bruna fettet aktiverats av kyla. Kroppen till vänster har varma kläder på sig.
Det bruna fettet får bränsle av triglycerider som det hämtar från blodomloppet. När björnarna går och lägger sig är de feta. De sover och slumrar i några månader och kommer sedan ut smala lagom till beachen. Tänk om vi människor kunde göra likadant.

En spännande studie
Frysvästen ska som sagt användas i en studie nere i Linköping under ledning av professor Fredrik Nyström. Eftersom jag skrivit om brunt fett och följt forskningen i över fyra år ska det bli spännande att se hur frysvästen påverkar produktionen av brunt fett. Jag har prövat västen (se bild högre upp) och tyckte den kändes bra. Det var kallt om magen, men långt ifrån obehagligt.

Om någon är intresserad av västen så maila mig och skriv brunt fett i ämnesraden så kan jag skicka mer information om den.

För övrigt
Jag återkommer snart med ett mer genomarbetat blogginlägg om brunt fett på min nya blogg Hjärnfysikbloggen. Jag håller liv i den här gamla bloggen med inlägg som inte riktigt passar på Runners World. Vi får se hur länge jag kör så. Än så länge är gensvaret på Hjärnfysikbloggen gott. Mina inlägg om att löpning inte är särskilt farligt och om sittsjukan gillades av många. Nackdelen är att bloggverktyget inte är lika flexibelt som blogger. Men jag har fått en snyggare header.

onsdag 11 februari 2015

Ännu en studie som påstår att löpning är farligt

Förra veckan kunde man läsa att mycket löpning är lika farligt som att sitta och slöa i soffan. Rubrikerna byggde på en dansk studie som nyligen publicerades i Journal of American College of Cardiology. Men det rör sig inte om nya uppgifter. Exakt sammauppgifter publicerades 2012 i American Journal of Epidemiology. En av författarna bakom den nya studien är James O'Keefe, som sedan länge hävdat att mycket löpning dödar. Han är lite part i målet. Det är jag också - jag skriver ju för Runners World. Men data ...


söndag 8 februari 2015

Om vitamin D och solens goda strålar

Det finns en mängd tillskott att köpa som sägs förbättra hälsan. Sanningen är dock att de flesta tillskott antingen försämrar hälsan eller är helt verkningslösa. Men det finns några undantag. Ett av dem är vitamin D, som vi till liten del får via maten och till stor del bildas i överhuden när den träffas av solstrålar. Solen är bäst, men solstrålar med rätt våglängd är det ont om just nu. Det är det som är problemet. Det är därför som jag tror det krävs tillskott under …

Läs fortsättningen på nya bloggen Hjärnfysikbloggen ...


onsdag 4 februari 2015

Spotta inte ut nitraterna

I en ny studie som publicerats i tidskriften Hypertension, har forskare visat att ett glas rödbetsjuice om dagen räcker för att signifikant minska blodtrycket hos personer med högt blodtryck. Sedan tidigare vet man att rödbetsjuice förbättrar prestationen på löparbanan, så det finns flera anledningar till att dricka ett glas rödbetsjuice då och då. Man ska inte heller spotta så mycket, om man vill att juicen ska ge full effekt.

Forskarna tror att det är nitrat som är den verksamma substansen i rödbetsjuice. Rödbetor innehåller höga halter av nitrat. Andra grönsaker - såsom spenat, ruccola och rabarber - är också fulla av nitrat. Den övervägande ...


Läs fortsättningen på min nya blogg Hjärnfysikbloggen.



söndag 1 februari 2015

Om sittsjukan

På senare tid har det kommit flera studier som visar att människor som sitter mycket utvecklar en sämre hälsa oavsett om de tränar eller inte. Även de som motionerar regelbundet, har en ökad risk att utveckla hjärtsjukdomar, cancer och diabetes, om de sitter mycket.

En ny metastudie av 47 "sittstudier" visar att sittande och träning är två åtskilda faktorer när det gäller hälsa. Nyttan av att motionera en halvtimme per dag omintetgörs till stora delar om man sitter resten av dagen. Vi behöver göra bådadera; vi behöver motion och vi måste sitta mindre. Friskvårdstimmar är bra, men ännu bättre vore om fler rörde sig fler friskvårdsminuter vid fler tillfällen under arbetsdagen. Att jobba stående är en enkel sak för att minimera sittiden. Att alltid ta trapporna och att avbryta längre möten för en bensträckare, att ha gåmöten och att gå till den kaffeautomat som ligger längst bort, är andra bra tips.

Metastudien tittade på sambandet mellan inaktivitet som sittande och träning. De som var mest stillasittande var mer benägna att få diagnoserna typ 2-diabetes, bröst-, tjocktarms- och äggstockscancer samt andra cancerformer. Även hjärt-kärlsjukdom förekom oftare hos denna grupp än hos personer som satt under kortare tid. De mest stillastittande löpte också en 24 procent högre risk att dö under studietiden jämfört med de som satt minst.Denna tendens var mest uttalad för de som både satt mycket och tränade lite, men sambandet fanns oavsett fysisk aktivitetsnivå. Stillasittande i sig var kopplat till dålig hälsa.

Mekanismerna bakom sittsjukan
En märkbar effekt av sittande är en minskad mängd av lipoproteinlipas i blodet, ett viktigt enzym som bidrar till fettförbränningen. I två tidigare studier fann man att enzymaktiviteten hos stillasittande råttor var ned till en tiondel lägre jämfört med hos råttor som tilläts stå eller gå. Hos de stillasittande råttorna fann man lägre upptag av fett i musklerna och en lägre koncentration av det goda kolesterolet HDL. Man såg också tecken på insulinresistens och mössens blodplasma blev trög och vit av allt fett som inga muskler ville ha.

Aktiva muskler skapar lipoproteinlipas och när man står upp aktiveras musklerna naturligt när kroppen förflyttar sig var och varannan minut, vilket ökar lipoproteinlipas-produktionen. När man sitter ner går denna produktion på sparlåga, eftersom kroppen inte behöver någon energi; fettet stannar kvar i blodet och lagras slutligen som fettvävnad - en energireserv inför framtiden. Det tycks också som att det sker med en viss fördröjning, så att kroppen håller uppe produktionen i kanske upp till en timme, innan den börjar gå ner i viloläge för att spara energi. Aktivering av lipoproteinlipas är alltså omvänt proportionell mot stillasittande och omsättningen hålls uppe av lågintensiv aktivitet.



Så här har satt vi innan det fanns stolar.

Om man är stilla somnar alltså enzymerna in, så man måste puffa igång dem lite då och då. Det liknar algoritmen i en dator som låter datorn somna in i viloläge om man inte rör mus eller tangentbord på en stund. Om en person varit stilla en kvart är det troligt att den personen är stilla en kvart till, tänker både kropp och dator. En annan effekt av att sitta stilla är att det ackumuleras ATP och NADH, vilket hämmar citronsyracykeln som saktar ner. När energicykeln stannar av har cellen inget annat val än att bygga upp fettreserver av den mat som egentligen skulle driva kugghjulen i cellernas maskineri.

Det handlar om vanor
Det borde vara enklare att få folk att sitta mindre, men det är också ganska svårt eftersom det rör sig om vanor som att sitta och jobba eller att sitta framför teven även under reklamavbrott. Och när vi sitter på långa möten flera timmar i sträck tror vi att vi är effektiva.

För att skapa nya vanor är det nödvändigt att skapa en trigger som sätter igång den nya vanan. När det kommer ett reklamavbrott, kan man försöka hitta på ett sätt att koppla det till en vana att resa sig upp och kanske göra några benböj, gå ner på huk eller uträtta ett litet ärende som att hämta ett glas vatten eller koka en kopp kaffe eller te. Sen kan man gå tillbaka med glas och kopp i nästa paus. Efter en stund kommer tvånget att uträtta ett annat sorts ärende när vätskan ska återbördas till vattnets eviga kretslopp.



Jag tror nyckeln till god hälsa är goda vanor eftersom vi är våra vanor. Allt vi gör, blir till slut till vanor. Nya rörelsevanor ersätter inte behovet av daglig motion, men man bör passa sig så att inte långvarigt sittande omintetgör nyttan med de dagliga motionspassen.

Homo erectus
För fem år sedan halvlåg eller satt jag alltid ner och jobbade, men efter att ha läst en studie om att sittande sätter käppar i citroncyracykeln ställde jag mig upp. I höstas köpte dessutom chefen in ståmattor och sedan dess står i snitt en tredjedel av kollegorna upp och jobbar. Några står alltid upp, andra står i perioder och resten förstår inte vad vi sysslar med. De som fortfarande sitter blir dock skymda av oss som står, så en del reser sig upp lite då och då för att se vad som står på.

När jag för andra gången i mitt liv reste mig upp på två ben för fem år sedan kändes det ganska jobbigt och ovant, men nu tycker jag att jag känner mig mer alert och tänker bättre stående. Eftersom jag inte kan låsa senorna i benet som en häst eller ko, är risken dessutom liten att jag somnar på min post.

Läs fortsättningen på min nya blogg Hjärnfysikbloggen