måndag 28 december 2015

Årets julbord

För två veckor sedan åt jag julbord med mina kollegor på Knaust hotell. Det var såklart jättegott och jag ville pröva allt - det ju trots allt var julbord. Det är bara jul en gång om året, mumlade jag till mig själv och hämtade en tallrik till. Alla var säkerligen mätta och belåtna efter varmrätterna; trots det drogs vi till efterrätterna som om det fanns en extra mage bara för efterrätter. Jag åt ...


Läs mer ...

torsdag 17 december 2015

Varning för julen och en liten jultävling

Nästa vecka börjar årets farligaste vecka. Det tror svenskarna själva också. 38 procent tror att de ska gå upp mer än två kilo under julveckan. Förväntningarna stämmer också ganska bra med utfallet: förra året gick var fjärde stockholmare upp mer än 3 kilo under julhelgen. På 20 år skulle en sådan viktuppgång innebära 60 kilo extra. De flesta lyckas dock kapa en del av viktuppgången, men bara en del av den. I snitt går svensken upp ...



måndag 14 december 2015

Tur man är glömsk

Dags för start. Det är maraton. Du står tillsammans med tusentals andra förväntansfulla löpare. Stämningen är hög. Glädje och glömska. Några timmar senare är alla tysta och sammanbitna. Ingen minns - ingen vill minnas - att det gör ont att springa ett maraton. Tånaglarna lossnar, buken krampar och benen värker. Efter drygt tre timmar springer du i mål, vinglar runt en ...



söndag 13 december 2015

Hjärnor som krymper

I nordöstra Mexiko lever två varianter av den mexikanska grottetran (Astyanax mexicanus). Den ena är silvergrå, har stora ögon och lever i näringsrika floder med mycket mat. Den andra är nästan färglös, saknar ögon och lever i mörka näringsfattiga grottor.


Grottetror. Från Wikipedia.

Vid något tillfälle tillbaka långt tillbaka i tiden fastnade några grottetror i en kalkstensgrotta i nordöstra Mexiko. Det fanns inget sätt att ta sig tillbaka till floden, så fiskarna tvingades att anpassa sig för att överleva. I mörker finns inga färger, så fiskarna tappade färgen. De förlorade även sin syn, och ögonen krympte och försvann till slut helt och hållet. Efter några tusen år hade de anpassats till sina respektive livsmiljöer. Ett bevis för att evolutionen är något som pågår hela tiden.

Hur de grottlevande fiskarna förlorade sina ögon har inte haft något riktigt bra svar. Men nu har kanske några forskare hittat svaret. Eftersom det finns två varianter av samma art - samt en hybridform - kunde forskarna jämföra deras energikostnad. De isolerade fiskarnas hjärnor och ögon och mätte syreförbrukning. De visade sig att de flodlevande fiskarna med ögon använde 15 procent av sin totala energiomsättning till att bearbeta synintryck. Deras hjärnor var dessutom 30 procent tyngre. Hybriderna låg mittemellan.

Den grottlevande grottetran förlorade färg och ögon - samt mellanhjärnan där synbarken sitter - för att säkerställa sin överlevnad i underjorden. Den blev istället mer beroende av lukt och smak och utvecklade en mer avancerad förmåga att upptäcka förändringar i vattenrörelser. De saknade även dygnsrytm, vilket sparar energi. Allt detta gjorde att de klarar sig med en hjärna som nästan är en tredjedel mindre.

Sammantaget står hjärnan för cirka 23% av ämnesomsättning hos de flodlevande fiskarna, jämfört med bara 10% hos de grottlevande fiskarna.

Krymper även våra hjärnor?
Människans hjärna har också anpassat sig till nya omständigheter. De första hominiderna hade en hjärna som inte var större än 600 kubikcentimeter. Nu - några miljoner år senare - är en hjärna i snitt 1350 kubikcentimeter. Men för 10 000 år sedan var en hjärna i snitt 1500 kubikcentimeter. Våra hjärnor har alltså krympt med 10%, ungefär jämförbart med en tennisboll. Vad beror det på? Beror det på att livet som jordbrukare är mer förutsägbart jämfört med att vara jägare och samlare? Vi behövde inte längre lika mycket hjärnkraft när arbetet, maten och miljön blev alltmer lika och förutsägbara? En jägare och samlare måste hålla reda på tusentals växter och djur och lagra all kunskap i minnet.


Vad betyder det nu att vi lägger alltmer av våra minnen på externa diskar som finns i moln omkring oss? Vi återkallar minnen genom att se fotografier och vi försöker inte minnas det vi har på tungan - det som kallas för att gubbgoogla - utan googlar direkt efter svar. Det kanske finns utrymme för att minska våra hjärnor ytterligare?

Hjärnan gillar variation
När man springer riktigt extrema ultralopp minskar hjärnans storlek med 6%. Det visar en studie där forskare följt 44 löpare som sprungit Trans Europe Foot Race - ett 4500 km långt lopp. Forskarna tror att hjärnan krymper som ett sätt att anpassa sig till minskade intryck. Löparna ser bara väg och asfalt så långt ögat når - dag efter dag i två månader. Efter målgång återhämtar hjärnorna sig och växer ikapp. Men det finns människor som lever som om de sprang efter en lång väg dag efter dag. De förlorar inte synen, men kanske tappar de förmågan att se allt de skulle kunna se.



Läs mer om hjärnan och löpning på Hjärnfysikbloggen ...

onsdag 9 december 2015

Vi sitter för mycket och andas för lite

För två månader sedan twittrade många om en studie som påstods gå på tvärs mot rådet att stå upp och jobba. Det var inte sittandet, utan brist på rörelse, som var problemet enligt forskarna. Så kan man då sitta lugnt? Nej, jag tror inte det. Dels finns det metodologiska problem med studien, dels finns över 10 000 publikationer som kopplar sittande till dålig hälsa och så sent som nyss kom ännu en studie som kanske skrämmer upp de ...



måndag 7 december 2015

Hjärtat slår för dig


Jag är skeptisk till mycket, men jag tror på kunskap och att man bör välja det som ger mening. Kunskap eliminerar inte alla skadliga beteenden, men påverkar tillräckligt mycket för att det ska vara värt att läsa resten av den här artikeln.

Två sidor av stress
Alla vet att stress är farligt. I en studie följde man 30 000 personer i 8 år med avseende på stressfaktorer ... 



torsdag 3 december 2015

Starka vader förlänger steglängden

En oundviklig följd av att man åldras är att man blir långsammare. Om man försöker kompensera det genom att öka mängden löpträning, ökar risken för skador. Men enligt en ny studie räcker man längre som löpare om man stärker musklerna i underbenen. Det är nämligen inte stegfrekvensen som förändras, utan steglängden. För varje år, tar vi lite kortare steg. Det kan åtgärdas med styrketräning.

I studien såg man att äldre löpare hade i snitt samma stegfrekvens som de yngre, omkring 165 steg/minut. Men de tog kortare steg. Eftersom hastighet ...



tisdag 1 december 2015

Kan man träna för mycket?

Bara för att något är bra, betyder det inte att mer är bättre. Mer träning är bättre än lite, men till slut når man en gräns. Frågan är bara var den gränsen går. Enligt en ännu ej publicerad studie - när den publiceras kommer den säkert i kvällspressen - ligger den gränsen på 55 km löpning. Men ni som springer mer än så behöver knappast vara oroliga. Det viktiga är att ha koll på meningen med livet.

Det finns flera studier …
I studien jämfördes 169 erfarna uthållighetsidrottare mot en kontrollgrupp på 171 stillasittande personer. Jämfört med kontrollgruppen, fann forskarna högre nivåer av kalcium i kranskärlen hos idrottare som sprang mer än 55 km ...



torsdag 26 november 2015

Fysisk aktivitet föryngrar cellerna

När vi springer förlänger vi sannolikt cellernas livslängd. Nästan all sorts fysisk aktivitet kan bromsa åldrandet djupt inuti våra celler, visar en ny studie. Det är särskilt viktigt för personer mellan 40 och 65 år. Det är då sambandet mellan löpning och föryngring ...



tisdag 24 november 2015

Alla magar är olika

I veckan publicerades en ny studie i tidskriften Cell som visar att det inte finns någon diet som passar alla. Alla människor är olika och faktorer som tarmflora och livsstil gör att alla reagerar olika på mat. I studien koncentrerade man sig på hur mat påverkade blodsockret, eftersom höga nivåer av blodsocker är en välkänd riskfaktor.

Studien visar att det finns en stor variation. För vissa steg blodsockernivån mer av sushi än av glass. Genom att samla ...




söndag 15 november 2015

James Bond gör dig fet

Kan man skylla den begynnande gubbmagen på James Bond? Ja, kanske. När vi ser spännande och engagerande filmer, är risken stor att vi äter mer mat med mycket energi. Så fort det blir spännande, sträcker hjärnan ut händerna - utan att vi vet om det - och grabbar tag i en näve snacks som kan vara bra att ha till den kommande kampen. Men kampen kommer inte. Den sker någon annanstans och är inte ens på riktigt. Men det fattar inte hjärnan, som byggts upp i lager på lager under miljontals år. Det tunna lagret längst ut i hjärnan förstår att det handlar om fantasier, men de äldre strukturerna djupt ner i hjärndjupen tar livet mer på allvar och ibland ...



söndag 8 november 2015

Löpning mot stress och depression

Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet skyddar hjärnan vid stress och depression, även om orsakssambanden bakom motion och psykisk hälsa inte är helt klarlagda. Forskare vid Karolinska Institutet visade dock nyligen på ett intressant samband i enstudie som publicerades i den ansedda tidskriften Cell. Studien visade att vältränade muskler renar blodet från ämnen ...



onsdag 4 november 2015

Flest och längst steg vinner

Finns det en optimal mängd steg per minut? Troligtvis är svaret ja, men det är också sannolikt att antalet varierar mellan olika löpare och för samma löpare vid olika tillfällen. Människan är inte en maskin som man ställer in på olika lägen, utan en organism som anpassar sådant som steglängd och frekvens till omgivningen och till sin egen förmåga.

En löparekvation
När jag springer lyfter jag benen omkring 175-180 gånger i minuten. Det är inget jag tänker på, förutom när jag springer nedför då jag försöker lyfta benen så fort jag kan. Säg att steglängden är en meter. Det ger 180 meter i minuten, eller 10,8 km/timmen. Skulle jag öka steglängden med 20 cm och bibehålla frekvensen, skulle jag komma ...



tisdag 3 november 2015

Fotboll och hjärnor

Vad är skillnaden mellan en bra spelare i allsvenskan och de bästa fotbollsspelarna i världen? Svaret på den frågan hittar man förstås i hjärnan. I en svensk studie kom man fram till att de bästa fotbollsspelarna hade hjärnor som var utrustade med välutvecklade exekutiva funktioner.

De exekutiva hjärnfunktionerna avgör förmågan att anpassa sig till nya situationer, att förändra sitt spel efter - och i förhållande till - hur andra spelare och motståndare rör sig. Det är det som avgör det som också kallas ...



onsdag 28 oktober 2015

Hjärnan älskar löpning

De senaste åren har det kommit massor av forskning som visar att löpning förbättrar hjärnans funktion. Hjärnan älskar helt enkelt löpning. Företag som ligger i framkant, som t ex Google, utnyttjar redan denna kunskap. Google är beroende av fungerande hjärnor för sin framgång och uppmuntrar därför de anställda att springa. Det är inte i första hand friskvård, utan företagsutbildning och företagsförädling.


Det allra bästa är att springa ...



söndag 25 oktober 2015

Kryddor mot kramp

Kan chili, ingefära och kanel stoppa kramp en gång för alla? Nya preliminära studier visar att ett preparat - som baseras på dessa kryddor - stimulerar jonkanaler som tycks blockera uppkomsten av kramp. När försökspersonerna tagit preparaten upplevde de att krampernas intensitet minskade ned till en tredjedel, jämfört med placebo. Effekten varade i ca åtta timmar.



Det lovande preparatet har tagits fram av två amerikanska professorer, Rod MacKinnon - som fick nobelpriset i kemi 2003 - och av en professor i neurobiologi som heter Bruce Bean. Intresset för kramp väcktes efter att de själva drabbats av kramp under en gemensam kanottur. Efter det började de söka ... 



torsdag 22 oktober 2015

Tolv steg till en ny vana

I veckan höll jag en föreläsning för CGI i Sundsvall om hur man byter vanor. Det blev en rolig föreläsning med mycket engagerade och kunniga åhörare. Det bästa var att så många var nöjda efteråt och det nästbästa var att jag fick en ny träningsväska som present. Jag slängde min gamla träningsväska på vägen hem. Den hade jag släpat runt på av gammal vana i flera år. Båda dragkedjorna till ytterfacken var trasiga och den höll nätt och jämt samman. Jag vet inte hur mycket saker jag tappat längs vägarna de senaste åren.

Hur man skapar nya vanor
När jag satte samman föreläsningen fick jag det till att det krävs tolv steg för att ändra en vana men det är lite godtyckligt. Jag skulle kunna ta elva eller tretton steg också. Tolv steg påminner ...



torsdag 15 oktober 2015

Sex mentala tips för löpare

Varför ger man till slut upp och stannar eller saktar ner? Beror det på att kroppen inte orkar längre, eller sitter det i huvudet. För 20 år sedan hade de flesta sagt att vi saktar ner och ger upp för att benen fylls med frätande mjölksyra, men den hypotesen har allt färre anhängare. I mitten av 90-talet presenterade så Tim Noakes sin teori - The Central Governor - om att det är hjärnan som avgör hur mycket vi orkar. Efter några år av debatt tycks nu de flesta hålla med om att det är hjärnan som styr och att det är den som till syvende och sidst avgör våra prestationer.

Den psykobiologiska modellen
De senaste 5-6 åren har Samuele Marcora utvecklat en ny spännande hypotes som kallas den psykobiologiska modellen. Enligt denna modell är det vår upplevda ansträngning som begränsar oss, och den upplevda ansträngningen är i sin tur medvetandet om hur hjärnan driver ...

Läs mer ...



lördag 10 oktober 2015

Är långa intervaller bättre än 4 x 4-intervaller?

Jag springer i första hand för att hålla mig fysiskt och mentalt frisk och stark, för så länge jag är frisk och stark kan jag springa. Så jag springer för att kunna springa, kan man säga. Eftersom löpning gjorde oss till människor, tror jag att löpning har ett värde i sig och att det - inte minst utmanande traillöpning - är den bästa hjärngympan som finns. Löpningen gör mig dessutom till en bättre ...



fredag 9 oktober 2015

Runners high och marijuana

I förra månadens krönika i Runners World skrev jag om runners high och vad som orsakar detta euforiska tillstånd och varför det finns. I veckan kom en studie som bekräftar tankegångarna. Studien visar att endorfinerna sannolikt inte är ensamt ansvariga för runners high. Endorfiner är en av de fyra viktiga lyckokemikalierna i hjärnan, men den euforiska känslan tycks till större del komma från kroppens egna endokannabinoider, en slags kemikalier som binder till samma receptorer som marijuana.

Endorfiner och endokannabinoider
Endorfiner blev populära på 70-talet, då man upptäckte att endorfiner är kroppens egna morfin. De döljer smärta - som kommer efteråt - och de tillerkändes därför också den eufori som löpare kan känna efter och under löpning. Problemet är att endorfiner är stora molekyler. De kommer inte igenom blod-hjärnbarriären och kan därför inte skapa denna känsla, menade många forskare. Andra forskare hävdade dock att det bildas stora mängder endorfiner i hjärnan. Den debatten lär fortsätta ett tag till.

Det som talar för endokannabinoider är att de är små och därmed själva kan ta sig in i hjärnan. Studier visar också att nivåerna av endokannabinoider ökar i blodet hos både djur och människor när de springer.

Lugn och harmonisk av löpning
I den nya studien, som publicerades denna vecka, såg man att råttor som sprang hade förhöjda halter av både endorfiner och endokannabinoider i blodet efteråt. De var också lugnare och tålde smärta bättre.

Men när forskarna blockerade råttornas produktion av endokannabinoider, så att receptorer i deras råtthjärnor inte kunde ta upp molekylerna, var de plötsligt inte lika lugna som tidigare. De var ängsliga och känsliga för smärta.

När forskarna sedan på samma sätt blockerade råttornas produktion av endorfiner, blev mössen lugna efter löpningen och de kände mindre smärta.

Forskarna drog slutsatsen att det är endokannabinoiderna som är viktigast för att skapa känslan av runners high. I likhet med råttor har människan sprungit för att undkomma fara och för att hitta mat. De som kände mindre smärta och ångest när de sprang, hade en fördel i kampen för att överleva. Naturen har därför skapat ett system av känslor som hjälper oss - både möss och människor - att överleva.

Jag tror dock inte frågan om det är endorfiner eller endokannabinoider som är ansvariga för runners high och känslan av lugn är helt avgjord än. Det är sannolikt en kombination av båda och - när man gräver djupare - ännu mer komplicerat än så.


Läs mer på Hjärnfysikbloggen ...

 

måndag 5 oktober 2015

Rödbetor och Härnö Trail

I går sprang jag Härnö Trail, ett testlopp på drygt 21 km inför skarp start nästa år. Det blev ett mycket populärt test. Nästan 200 frivilliga testlöpare hade anmält sig. Jag hade inte laddat speciellt mycket, förutom två rödbetor som jag åt två timmar före start.

Vi hade tur med vädret. Det var en fantastisk utsikt ut med havet på den långa banan och många utmanade passager nedför och uppför branter, förbi skrevor och genom grottor. Det var halt, brant och jobbigt. Extremt teknisk löpning med ...



onsdag 30 september 2015

Lungor och syreupptagning

Är det lungorna och mängden syre vi kan svälja som avgör hur uthålliga vi är? Jag tror inte det. Det är förvisso viktigt att andas djupt med magen - det sparar kraft och energi och gör att vi springer mer avslappnat, men med tanke på att vi badar i syre vid havsnivån och att människans lungor konstruerats med en viss överkapacitet, så kan brist på syre knappast vara ett problem. Vi fylls upp med syre enligt fysikens lagar. Genom att trycka ut magen och spänna diafragman, skapas ett lägre tryck i lungorna och luft strömmar in från atomsfären. Det är klart att ...



söndag 27 september 2015

Antiradikaler och fria oxidanter

För några år sedan skrevs det mycket om de nyttiga antioxidanterna som skyddade kroppen och om hur de farliga radikalerna slet sönder cellerna. Men fria radikaler är viktiga signalämnen. De kan visserligen orsaka skada, men det kan antioxidanter också göra. Det här blir ett av mina svårare inlägg, men ibland måste jag skriva om komplicerade saker (eller så kan man göra som mina kompisar som brukar läsa början och slutet av mina artiklar och hoppa över det vetenskapliga tramset däremellan).

I början på 2000-talet blev det populärt att äta antioxidanter på burk, trots att kroppen producerar egna antioxidanter och att vi dessutom får i oss antioxidanter via maten. Det var framför allt självskrivna hälsoprofeter som hävdade att det fanns onda, fria radikaler och goda antioxidanter. Det verkar ligga i den mänskliga naturen att dela upp naturen i ont och gott, men naturen bara är som den är - allt handlar i slutändan om att överleva.
Onda blå radikaler jagas av goda gröna antioxidanter med glada blodkroppar som ser på. Bilden fångar den tills nu rådande synen på radikaler och antioxidanter.

Fåglar är extremt uthålliga. De har effektiva lungor där luften går rakt igenom ett antal luftsäckar, inte in och ut i samma rör som hos oss. Deras ämnesomsättning är jämförbar med råttors, ändå lever de tio gånger längre. En ...


Läs mer ...




tisdag 22 september 2015

Sittande ökar risken för icke-alkoholorsakad fett­leversjukdom

För 3-4 år sedan var stillasittandet ett ganska okänt problem, men sedan dess har den så kallade sittsjukan uppmärksammats alltmer. De första studierna kom för några år sedan och på sistone har det även uppmärksammats i TV och kvällstidningar, men trots detta fortsätter folk att sitta som förut. Många som tränar med syfte att förbättra hälsan, sitter stora delar av dagen, vilket reducerar och t o m omintetgör de positiva effekterna av träning. Ett träningspass är inte ett frikort för att göra som man vill resten av dagen, precis som löpning inte är ett frikort ...




lördag 19 september 2015

Smartare av löpning

Det råder knappast någon tvekan om att man blir smart och frisk av att springa. Men hur mycket ska man springa för bästa hälsoeffekt? Hur mycket motion behövs för att maximera sitt IQ ...



fredag 18 september 2015

Nya träningshörlurar

Jag brukar nästan aldrig skriva om produkter men de senaste veckorna har jag sprungit runt i Soul Transform - ett par träningshörlurar från Soul Electronics. De medföljande hörlurarna till iPhone brukar glida ut ur örat, så därför tackade jag ja till att testa ett par over-the-ear hörlurar. Jag testar gärna sådant jag kan ha nytta av (var är ni Nike, Vibram, Inov8 ... ? ). Först var jag lite skeptiskt till träningshörlurar som klämdes fast över huvudet. Sen läste jag att de fått bra recensioner i amerikanska Runners World och tänkte att de kunde vara värda att testa.


När jag springer långa pass och tråkiga pass på grus och asfalt, brukar jag ibland lyssna på musik, podcasts eller ljudböcker. I skogen vill jag dock ha fri sikt för mina sinnen. Jag vill inte bli överraskad av en ilsken tjädertupp eller överkörd av en vildsint mountainbike.


Jag testade mina nya träningslurar i bilen, på tåget och bussen, men även på en del löpturer. Efter några veckor kan jag fastslå att Soul Transform är de bästa hörlurar jag haft. De är extremt lätta, de sitter fast, blir inte svettiga och de löstagbara öronkuddarna är dessutom tvättbara. När jag lyssnar på musik ger det otroliga ljudet en riktig kick.

Musik ger rätt takt
Musik och löpning hör samman. Det handlar om takt och rytm. Musik och löpning är förenade sen historiens gryning. En bra löpare, är en löpare med rytm- och taktkänsla. Kan man använda musik för att bli en bättre löpare? Ja, kanske. För att springa snabbare måste man ta längre och/eller snabbare steg. Säg att du vanligtvis springer 155 steg i minuten och varje steg är en meter långt, då kommer du 155 meter på en minut. Genom att öka stegfrekvensen till 160 steg, skulle du teoretiskt kunna komma 160 meter på samma tid. Det råder en slags konsensus bland experter att det finns en optimal frekvens som ligger kring 180 steg i minuten, förmodligen för att den frekvensen bäst utnyttjar benens inbyggda förmåga att frigöra energi som lagras i senor och fascia. Genom att lyssna på musik som har en takt på 180 BPM (beats per minute), är det lättare att hålla denna stegfrekvens.

Den kanske viktigaste anledningen till att lyssna på musik i samband med löpning är att upplevelsen blir trevligare, inte minst för nybörjare. Studier visar att man känner mindre trötthet om man lyssnar på musik. Musik påverkar motivation och känslostämning, vilket är viktigt när man bygger upp och skapar en ny vana som att springa ett par gånger i veckan.

Härnö Trail
Jag hade inte tänkt springa några fler lopp i år, men förra veckan läste jag att några entusiaster startat ett traillopp - Härnö Trail - några kilometer från min bosättning. Billigt (100 kr för 21 km och 50 kr för 8 km), enkelt och i en spännande terräng - det gillar jag. Loppet går den 4 oktober och man kan anmäla sig här (om det nu inte redan är fullt). Jag är egentligen mitt i min årliga återhämtningsperiod på 4-6 veckor då jag tar det lugnt med löpningen och bygger upp kroppen för kommande och allt färre återstående år, men man kan alltid göra undantag.

Läs mer på facebook.


Mer om Härnö Trail, långa intervaller, smarta hjärnor och märkliga mitokondrier på Hjärnfysikbloggen inom kort ...



måndag 14 september 2015

Multitasking skadar hjärnan

Tidigare i år kom en studie som visade att vi försämrar hjärnan mer än man tidigare trott när man gör flera saker samtidigt (multitasking). Vi blir inte bättre, utan sämre på att göra mycket samtidigt, ju oftare vi gör det. Faktum är att vi blir riktigt dumma i huvudet. Sedan dess har jag försökt lägga extra fokus på att göra en sak i taget. Men det är inte lätt när ...



onsdag 9 september 2015

Det finns bara en av dig och det är du

Vilken är den bästa dieten, den bästa träningsmetoden och det bästa sättet att leva livet på? Jag tror ingen har svar på dessa frågor, för ingen är som alla andra och alla andra är också olika. Det som är bra för den ena, kan vara dåligt för någon annan. Det man kan göra är att ...



söndag 6 september 2015

Om Höga kusten trail och människans märkliga anatomi

Jag har brutit två lopp och båda dessa brott ägde rum i Skuleskogen, inom en rumtid på 1000 meter och nio månader. Hösten 2014 bröt jag efter kramp och i somras bröt jag High Coast Ultra efter smärta i iliotibialbandet - det band av fascia ...




söndag 30 augusti 2015

Hur snabbt tappar man konditionen?

För något år sedan såg jag ett tv-program där Pernilla Wiberg berättade om sin karriär. Hon kom bland annat in på hur hon under flera år stod och stampade på samma plats utan att bli bättre trots att hon underkastade sig mer och mer träning. Sen blev hon skadad och tvingades vila ett år. Därefter tog utvecklingen fart. Det var som om kroppen kunde ta till sig träningen bättre. Men hur kan en skada ...




tisdag 25 augusti 2015

Träning håller oss vid liv

För ett år sedan dog Olga Kotelko vid en ålder av 95 år. Hon var friidrottare och hade sammanlagt 750 guldmedaljer och 30 världsrekord i sin åldersgrupp. När hon var 93 år gammal lät hon forskare ...




fredag 21 augusti 2015

Om brunt fett och gener

En del blir överviktiga för att de äter för mycket, andra går upp i vikt trots att de inte äter särskilt mycket. Beror det på generna? Ja i vissa fall - personer som bär en variant av genen FTO, tycks nämligen ha särskilt stor risk att bli feta. Denna genvariant gör så att de alstrar mer fett och mindre ...



onsdag 19 augusti 2015

Om hjärnuthållighetsträning

Det mesta som ger någon form av nytta har en avtagande avkastning, det gäller även träning. Till slut kommer man inte längre. Avståndet till personbästa växer. Som löpareslåss vi mot den subjektiva upplevelsen av ansträngning. Gränsen är helt och hållet ett fenomen i hjärnan, men ändå ...



söndag 16 augusti 2015

Om betydelsen av frukostvanor

Hur viktig är frukost? En del menar att det är dagens viktigaste måltid, andra att det är dagens mest onödiga mål. Det finns teorier som stöder bägge sidor och som så ofta leder debatt mellan olika anhängare till polarisering och fördumning. Det är sällan det ena eller det andra, utan lite mer komplicerat än så.

Själv äter jag alltid ...



onsdag 12 augusti 2015

Lär känna din motståndare

Varför är det så jobbigt att springa? En del säger att det beror på mjölksyra, andra på att det är musklerna som blir slutkörda. Fram till mitten av 90-talet förklarades fysisk utmattning med fysiologiska faktorer som mjölksyra, brist på glykogen eller slutkörda muskler.

Sun Tzu, en klok kines.

För att vinna måste man känna sin motståndare och sig själv, skrev Sun ...

Läs mer ...


söndag 9 augusti 2015

Om polariserad träning


För några år sedan, då jag åkte skidor på Södra berget i Sundsvall, såg jag plötsligt baksidan av Charlotte Kalla. Jag vet inte om jag ökade farten - för det kanske man gör omedvetet - men jag stakade i alla fall förbi henne. Hon pratade med en kompis i spåret bredvid, som om hon bara var ute på en lunchpromenad. Men det var ett riktigt träningspass. Det är den typen av pass ...


Läs mer ...



onsdag 5 augusti 2015

Hur mycket proteiner behöver man?

Hur mycket protein behöver man och måste man äta proteiner direkt efter ett styrkepass?Enligt hörsägen ska man ju äta mycket proteiner direkt efter ett styrkepass, och dessutom ska man äta ganska mycket. Vad vet man egentligen om detta?

Ätfönster?
Man blir inte stor och stark bara av att äta protein. För att muskler ...




torsdag 30 juli 2015

Sex saker jag äter varje dag

Jag fortsätter på list-temat från förra inlägget. Idag blir det min personliga matlista. Efter att du har läst det här inlägget, är det bara att skriva ut listan och ta med den till affären ;)

Sex nyttiga favoriter
Det är bra att variera maten (punkt 5 i förra listan), men en del mat äter jag faktiskt varje dag. Det kunde ju ...



måndag 27 juli 2015

Några saker man bör göra dagligen

Finns det alltså några saker man bör göra varje dag? Förutom självklara saker som att stiga upp och gå och lägga sig och sova? Ja, enligt vetenskapen finns det en del saker som - om man gör dem - gör livet lite friskare, lyckligare och längre.

1. Rör på kroppen
Det kanske viktigaste ...







onsdag 22 juli 2015

Ny studie om kompressionskläder

Enligt vissa försäljare av kompressionskläder ska dessa underplagg bland annat göra oss snabbare, leda till bättre återhämtning och minska inflammationssvaret i muskulaturen efter ett hårt löppass. Stödstrumpor har länge använts för att behandla ödem i underben och fötter, eftersom ett ökat tryck mot venerna ökar blodets flödeshastighet. Många som sitter mycket har dessutom använt stödstrumpor för att motverka att blodet samlas i underbenen. Men behöver löpare ...




söndag 19 juli 2015

Om törst och nya dricklinjer

Jag äter när jag blir hungrig, sover när jag blir trött, klär mig när jag fryser och dricker när jag blir törstig. Kroppen är bra på att ta hand om sig själv. Trots det envisas många med att påstå att kroppen behöver 8 glas vatten per dag, eller att man måste dricka oavsett törst. Men om någon påstår ...



måndag 13 juli 2015

Om sömnlöshet

Jag har haft problem med att sova av och till sedan jag var tonåring, kanske innan dess också men det minns jag inte särskilt mycket av. Det är knappast ovanligt. Var och varannan har problem med sömnen, en del har t o m allvarliga problem. Mina sömnproblem var inte allvarliga, men i perioder ...



måndag 6 juli 2015

Efter löpning kommer vila

Nu har det gått en dryg vecka sedan jag tvingades bryta High Coast Ultra efter endast 54 km. Knät känns bra igen, det kändes bra redan dagen efter. Det tycks alltså som om min hjärna minns skadan för tre år sedan och gav mig en upplevelse av smärta i knät långt innan det blev allvar. Det kan vara bra att ...

Forts ...





lördag 27 juni 2015

High Coast Ultra race report

Ett ultralopp på 130 km. Hur långt är det? Om jag krympte ner mig till 1,8 mm, skulle loppet vara 130 meter. Så långt är High Coast Ultra. Dessutom kuperat - kring 3500 höjdmeter - och tekniskt svårt. Jag gissade att det skulle ta nästan en dag eller omkring 20 timmar - en seg förkylning med kvarlämnad torrhosta gjorde att jag lade till en timme. Jag var tveksam till start in i det sista ...

onsdag 24 juni 2015

Snart dags för High Coast Ultra

Nu är det bara 50 timmar till start av High Coast Ultra. Starten går mitt i natten kl 0.00. För några dagar sedan trodde jag det var natten till söndag, men sedan fick jag reda på av en kollega som också ska springa att det var natten till lördag. Jag tror det var den gemensamma pastamiddagen på fredagkväll som lurade mig eftersom jag alltid brukar äta pastamiddag kvällen innan loppet, men nu går ju loppet på natten och det fattade inte min vanehjärna. Tur att man pratar med folk så att man får reda på saker. Vore kanske bättre att lägga starten 23.59, så undviker man missförstånd. Kl 0.00 finns liksom inte, ungefär som år noll som inte heller fanns. Det hindrade dock inte grekerna från att räkna med nollan och köra ett 2500-års jubileum för Athens Marathon för några år sedan ett år för tidigt.

Igår köpte jag ett par silikontuttar på Wått & Tårrt. De kallas tydligen så, och man trär fast dem på tårna. Jag brukar få ont i stortån när jag springer med andra skor än Fivefingers, och nu på ultran har jag bestämt mig för att springa i Inov-8 X-Talon 212 och då vill jag inte få ont. För säkerhets skull lägger jag mina inkörda fivefingers i dropbagen i Nordingrå ifall foten skulle trasas sönder. Men jag tror det ska gå bra. Jag tror på tuttarna.

Silikontuttar ...

Idag på lunchen hängde jag med Fredrik och sprang upp på Klissberget i lugn fart och kände mig för lite. Jag har varit förkyld en vecka och är fortfarande lite hostig, men det känns bättre och bättre. Några virus ska inte stoppa mig. Benen kändes lätta och jag tänker bara positiva tankar. Härligt med 130 km trail!

Målet är att gå ut mycket lugnt och att komma i mål under 20 timmar.

Loppet uppdateras live på High Coast Ultras hemsida. Jag har dessutom lovat att lägga ut bilder på instagram så länge jag orkar.

Tar det lite lugnt just nu.

Jag skriver en racerapport på Hjärnfysikbloggen inom några dagar (hoppas jag)


lördag 20 juni 2015

Löpning förbättrar hälsan

Är det någon som minns vinterns rubriker om faran med löpning? Jag och många med mig såg sig tvingade att skriva inlägg och försvara rätten att springa fritt, som svar på en studie av James O'Keefe & Co som påstod att även små mängder löpning är skadligt för hälsan. Mer om det på Hjärnfysikbloggen.

Jag skriver även lite om uppladdningen inför High Coast Ultra och om risken att möta en dinosaur.

Forts ...

söndag 14 juni 2015

Om våra tre magar och frukost

Mat som tillagats med bra råvaror är bra mat. En del tillagar inte maten, utan äter rå mat. En fördel med råkost är att det är svårt att gå upp i vikt. Men det finns nackdelar också. Dessutom handlar människans utveckling till stor del ...

Forts ...


onsdag 3 juni 2015

Jag fann fem fel

När barn lär sig gå ramlar de omkull. Gång på gång. De lär sig genom att göra misstag. Om de gav upp, skulle de inte lära sig gå. Så är det hela livet. Om man aldrig gör misstag, då kommer man ingenstans. När man utmanar sina gränser, gör man fel eftersom man är på okänd mark. För att utvecklas, måste man våga sig …

tisdag 2 juni 2015

Brunt fett och frysvästar

För några månader sedan startade Fredrik Nyström, professor vid Linköpings universitet, en studie om brunt fett. I studien ingår användandet av en frysväst (Irsus) som sänker kroppstemperaturen, vilket antas öka mängden brunt fett. Just nu håller man på att sammanställa resultaten efter två månader och jag återkommer om denna sammanställning senare. Jag kommer att fortsätta rapportera om den här studien som jag tycker är mycket spännande. Brunt fett hos vuxna är en ganska ny upptäckt och kan sannolikt bidra till bättre hälsa genom att minska mängden vitt fett i kroppen.

Poserar med frysvästen Irsus som jag fick för en egen liten studie.

Det bruna fettets viktigaste funktion är att skapa värme. Det vanliga sättet för en vuxen person att skapa värme vid kyla är att aktivera musklerna och huttra. Nyfödda barn kan dock inte ligga och huttra, de använder i stället brunt fett som skapar värme utan att de behöver röra några muskler. Även däggdjur som går i vinterdvala, som brunbjörnar, använder brunt fett för att sova i lugn och ro. De går och lägger sig feta och håller värmen med hjälp av brunt fett - som en kamin eldad med fett - och kommer ut magra på våren. Brunt fett är egentligen celler fyllda med mitokondrier, där strömmen av "heta" elektroner i elektrontransportkedjan skapar spillvärme istället för ATP. För några år sedan upptäckte man att även vuxna människor hade stora depåer av brunt fett. Denna upptäckt har väckt forskare från sin dvala och på sistone har flera studier kommit som visat på det bruna fettets effekter och hur brunt fett skapas.

En hypotes är att hormonet irisin, som musklerna utsöndrar vid fysisk aktivitet, leder till omvandlingen av vitt fett till brunt fett. En annan intressant molekyl är FGF21, som stimulerar upptaget av glukos i fettceller. I en studie såg man ett samband mellan mängden irisin och graden av huttrande vid en sänkning av rumstemperaturen från 27 till 12 grader, liksom att nivån av FGF21 ökade vid exponering för kyla.
Man kan köpa en frysväst eller så kan man som jag spåra i snö.
I en annan studie såg man att regelbunden exponering för måttlig kyla minskar mängden fett och ökar det bruna fettet. Studien visade att acklimatisering till kyla under sex veckor med två timmars daglig exponering för 17 °C sänkte kroppens fettmängd med 5,2 procent och ökade volymen av brunt fett med 58 procent. Det kanske var vanligt att småfrysa i sex veckor förr i tiden, men idag styrs husvärmen av en termostat och vi undviker en stor del av de naturliga ändringarna i kroppsvärme som skapas av ämnesomsättningen eller värmeförluster. Sedan 1970-talet har inomhustemperaturen höjts med i snitt 3 grader och forskarna tror att denna höjning är delaktig i ökningen av fetma. Bekvämlighet kostar. Själv tycker jag inte alls om när det blir för varmt, men det kanske beror på att jag brukar vara ute och pulsa i snö och drar på mig vinterkläderna flera veckor för sent och tar av mig dem flera veckor för tidigt.




söndag 31 maj 2015

Varm löpning

Häromdagen sprang jag påklädd som om det fortfarande vore nollgradigt ute. Jag blev blöt av svett. Det tar bara några dagar att anpassa sig till värme, men för att bli fullt anpassad tar det minst två veckor. Så det kommer att kännas lättare senare i sommar. Men det kanske är bra att springa i värme. Allt som är jobbigt, tycks ju vara bra på ett eller annat sätt. Det är nog inte meningen att ...



onsdag 27 maj 2015

Ont i hjärnan

Idag sprang jag över Sundsvallsbron för första gången. Vi hade planerat ett lunchpass på 7,81 km, men vi sprang lite fel och det blev 11 km. Det är aldrig fel att springa lite fel, åtminstone inte om man inte har något möte inbokat efter lunchen.

Jag är rätt trött i benen just nu, men jag har inte ont. Fast om jag oroar mig och tänker för mycket, då kanske jag får ont. Det kallas för nocebo. I ett avsnitt av gamla favoritserien Seinfeld får George Costanza plötsligt kramper i hjärtat och värk som strålar ut i vänster arm. Kvällen innan hade George tittat på dokumentären Coronary Country om hjärtattacker. ”Jag sa åt dig att inte titta”, utbrister Jerry. ”Det fanns inget annat att titta på”, svarar George innan han ber Jerry ringa en ambulans – tvärsäker på att han har fått en hjärtattack.


Placebo är bättre, då blir man frisk genom att tro. Både placebo och nocebo visar dock att smärta är komplicerat. Föreställningarna påverkar vår uppfattning och vår uppfattning skapas av hjärnan. När det gör ont, gör det ont för att hjärnan bestämt sig för det.

Mer om smärta i hjärnan på Hjärnfysikbloggen



måndag 25 maj 2015

Föreläsning om curling och hjärnan

Förra veckan ringde curlinglandslagets förbundskapten Peja Lindholm och undrade om jag kunde hålla ett föredrag. Självklart sa jag ja. Jag slängde ihop ett föredrag i Keynote och i söndags träffade jag Peja och fem curlinglag på First hotell i Härnösand.

Jag började med ett litet trolleritrick och sedan gick jag i genom hjärnan, ny kunskap om hjärnan, likheter mellan ultralöpning och curling och en del tips som jag tror kan förbättra prestationen på både banan och i spåren.

Här har jag kört slut på den svenska curlingeliten med lite hjärnträning.
Bild från föredrag
Efter föredraget fick jag en kreativ och påhittig present av Peja - en OS-jacka med texten Head coach:)
Kanske måste lägga ut en bild med ansiktet vänt framåt. För någon vecka sedan sa en kollega "va fan är det du som är mr Hjärnfysik". Han hade följt bloggen flera år, hehe.

Läget just nu
Sex veckor kvar till High Coast Ultra. Kroppen känns bra. I helgen tänker jag springa ungefär 50 km fördelat på två dagar. Jag köpte ett par nya trailskor (Inov-8 X-Talon 212) och det blir ett test om de fungerar bra, annars får jag ta mina fivefingers igen.


Ikväll blir det ingen träning utan jag ska sätta mig ner och skriva min sjunde krönika för Runners World som kommer i julinumret. Sen ska jag skriva ett inlägg på Hjärnfysikbloggen.


måndag 18 maj 2015

Ett väldigt långt löppass

En kollega frågade mig idag hur långt jag sprang i helgen. Det blev 50 km, svarade jag. Det var långt, sa hon och bytte ämne som om hon pratade med en galning. Det kanske var tur att vi inte fortsatte och kom in på sommarens 13-milalopp. Det låter sjukt, jag erkänner det. Men att springa 16 timmar är ingenting mot att sitta i en stol åtta ...



onsdag 6 maj 2015

Pröva den nya tallriksmodellen


Mitt första steg mot ett mer hälsosamt liv var att dricka kaffe utan socker, nästa steg var att välja det nyttigaste lunchalternativet på restaurang. Det kan tyckas som små steg, men även ett ultralopp börjar med ett litet steg och man måste man ta ett steg … Läs fortsättningen här


söndag 3 maj 2015

Kompressionskläder och fascia

Strax under huden spinner miljarder spindlar en väv av kollagen och elastisk elastin. Om man skrapar av ytan, ser kroppen ut som en hårt lindad kokong. Det är människans fascia.

För något år sedan skrev jag om kompressionskläder och drog slutsatsen att de knappast bidrar till något som inte kroppen gör bättre. Fascian kan ses som ett naturligt kompressionsplagg som håller kroppen spänd som en pilbåge och styv som en tajt dräkt två millimeter under huden. Den sträcker sig dessutom tvärsigenom hela kroppen, genom alla skrymslen och vrår. Den ändrar sin form efter kroppens behov. Sitter man mycket framför datorn, ser man ut som en som sitter mycket framför datorn.
Det vita är fascia.
Fascia kan dra ihop sig som en muskel, rekylera som en sena, ge sensorisk feedback som en nerv och binder samman kroppen till ett gemensamt nätverk. Möjligtvis kommer jag att köpa kompressionshjälp när man kan trycka in det med en spruta i låret och låta detta ämne sakta sprida sig i kroppens komplexa nätverk av band och trådar. Men där är vi inte än.

I senaste inlägget på Hjärnfysikbloggen står det mycket mer om den fantastiska fascian:




fredag 1 maj 2015

Varning för framtiden

Jag läste nyligen en artikel i DN om hur robotarna tar över journalistiken. De börjar med vädret, sedan tar datorerna över sporten och ekonomin. Snart gör de analysen också, och inte långt efter det får datorerna oss att gråta och skratta. När vi skapat en superintelligens kommer alla nya patent tas av datorer. I somras klarade en dator turingtestet, som tidigare ansågs som en barriär som skiljer datorer från människa. Utvecklingen är exponentiell och därför kan vi inte begripa hur fort det går. För de som dessutom inte förstår språket, är det ännu mer obegripligt. I skolan lär sig barnen svenska och engelska, men när de går ut skolan är många ändå analfabeter i en värld styrd av programspråk.

I en färsk föreläsning på Ted (video i slutet på inlägget) påstår Nick Boström att det inte är frågan om, utan när, datorerna överträffar människan. Vi måste redan nu rikta in tekniken så att människans och den artificiella intelligensens mål sammanfaller, menar han. Utvecklingen går mot en singularitet som den kusligt träffsäkra framtidsforskaren Ray Kurzweil förutsåg för över 20 år sedan.
Kurzweils förutsägelse från 1998 som fortfarande stämmer. En dator för 1000 dollar når snart mänskliga nivåer.
Det viktigaste språket
När du läser orden i denna mening behöver du inte tänka på grammatik eller innebörd. All tolkning sker automatiskt. Men tänk om du en gång vaknade och alla texter var på kinesiska. Du skulle inte klara dig särskilt bra. Faktum är att vi redan idag lever i en värld där majoriteten inte förstår det dominerande språket. Det handlar inte om kinesiska, utan om det digitala språket som i grund och botten består av ettor och nollor.

Ett av de vanligast språken är java. Ett program i java kan t ex se ut så här:

class HejApp
{
    public static void main(String[] args) 
   {
       System.out.println(”Hej!”);
   }
}

Dessa textrader kan verka lika otillgängliga som kinesiska, men det enda som händer när man kör detta program är att datorn säger: ”Hej!”. Människorna skriver ett programspråk med korrekt uppbyggda texter. Datorn gör om detta språk till ettor och nollor och gör det vi vill. Programmering är oerhört strikt, och därför också väldigt enkelt när man väl förstår alla regler. Med ord som ”class” och ”println”, förklarar man för datorn vad som ska göras och i vilken ordning saker ska göras. Bara genom att få datorn att skriva ”Hej”, får man en känsla av kontroll över datorn.

Det är fortfarande vi människor som har makten, men den håller på att glida ifrån oss. Vad händer om och när datorerna börjar programmera och reproducera sig själva? Ledande hjärnor som Stephen Hawking, Elon Musk, Steve Wozniak och Bill Gates, har alla på senare tid varnat för en utveckling där datorerna tar över sin egen utveckling och gör människan överflödig. Stephen Hawking anser att det är det största hotet för mänskligheten. Han var tidigt ute och varnade och några ansåg kanske att han blivit senil, men han är i själva verket långt före alla andra. Redan med iPhone 12 kommer mobilen ha mer beräkningskraft än en mänsklig hjärna. Några versioner senare - eftersom utvecklingen är exponentiell - kommer en mobil ha en beräkningskraft som motsvarar summan av alla mänskliga hjärnor. Vi lever i ett ganska bekymmersfritt mellanrum mellan en tid då kampen för att överleva styrde tillvaron och en framtid som den näst intelligentaste "livsformen". Vi har sociala hjärnor som vill tro att det som är nu är det normala och det som alltid gäller.

Det hänger på skolan
För 5000 år sedan fanns inga analfabeter, för det fanns inga texter att läsa. Sedan uppfanns kilskrift, hieroglyfer och alfabet, och i och med uppfinningen av boktryckarkonsten för 500 år sedan hamnade analfabeterna på efterkälken, eftersom de inte kunde förstå och ta del av ett samhälle styrt av texter. Genom att sätta barnen i skolor, fick människorna möjlighet att ta del av makten.

Precis som läs- och skrivkunnighet hjälpte människan överleva i en värld av texter, så kan programmering hjälpa människan överleva i en värld full av kod. Inte bara som krav för att få ett jobb, utan främst för att förstå och orientera sig i en värld styrd av programkod. Vi ägnar dagarna åt Facebook, Twitter, Spotify och Minecraft. Allt styrt av kod. Vi läser om hackers och om myndigheter och företag som spionerar på oss. Bakom allt detta ligger kod. Vi betalar lunchen med kod. Bilen styrs av kod. Kylskåp och tvättmaskin och filmen på TV - också kod. Redan efter att vi matat in några bokstäver vet Google vad vi letar efter, det är som om internet förutser vad vi gör och snart är det verkligen så.

Just nu är det en begränsad (mest en typ av män) del av befolkningen som använder och förstår kodspråket och de kanske har en annan syn på den superintelligens som utvecklas, jämfört med den okunniga majoriteten. Alla måste inte bli programmerare, men alla bör förstå att samhället bygger på kod precis som vi under de senaste århundradena behövde förstå ord och vad man kan göra med ord. Det kanske är större brist på folk som förstår kod, än på folk som kan programmera. Just nu råder brist på båda sorterna. Vi surfar på mobiler och internet, men bara en bråkdel förstår vad som händer under skalet.
Fem bilder på en robot. Vi ser också ganska osmakliga ut under skinnet.

Skolan släpar efter, och det råder brist på lärare som förstår kodspråken. Precis som man lär sig mänskliga språk i lärarutbildningen, borde därför alla blivande lärare lära sig ett kodspråk inte minst för att förstå det som händer med lärandet inom kort. Annars är risken stor att våra barn undervisas av analfabeter och att vi missar chansen att ta kontroll över den utveckling som Nick Boström varnar för i sin föreläsning på Ted. Det är svårt - och kanske omöjligt - att kontrollera och tämja något som är intelligentare än en själv. Jag tror som Boström att det krävs någon typ av gemensamma värderingar och integration mellan dator och människa. Jag tror Kurzweils version är den mest troliga, alltså en gradvis sammansmältning mellan människa och maskin och de som bäst förstår det som händer, kommer också klara sig bäst i denna symbios. Det sker redan idag. Alternativen är inte lika lockande. Någon kanske invänder att det bara är att dra ur sladden. Men vi är redan fast i ett känslomässigt och ekonomiskt beroendeförhållande och är det någon som på allvar tror att vi t ex kan stänga av internet?

måndag 27 april 2015

Svarttjärnsrundan och det perfekta löpsteget

Igår körde jag ner till Sundsvall och sprang Svarttjärnrundan med Jonas, Michael, Mikael och Kalle. Det hade regnat hela natten och morgonen, men lättade något när vi började springa. Stigarna och skogsvägarna var bitvis rena lervällingen. Det var en härlig och tekniskt krävande runda, men ännu bättre blir det när marken torkar upp. Jag hade lera upp till knäna. Jag tyckte det kändes lite kort med 15 km, så jag sprang en egen runda nästan upp på Klissberget direkt efteråt. Det var inte lika lerigt, men i stort sett lika blött.
Foto av Jonas.
I morse på fikat berättade en kollega att en trovärdig person sett björn på berget. Det gör ju nästa löpning lite mer intressant. Dessutom kanske jag slår nytt rekord när jag springer därifrån, eldad med kroppens flykt/kamp-instinkt som i detta fall förmodligen mest torde bestå av flykt.

I dagens inlägg på Runners World skriver jag om det optimala löpsteget. Jag är inte där än, men jag kommer närmare för varje steg jag tar. Igår blev det 32400 steg av varierande komplexitet och längd. Sammanlagt blev det 25 km på omkring tre timmar.

torsdag 23 april 2015

Om attraktiva löpare och om räntor

Igår skrev jag ett ganska populärt inlägg på Hjärnfysikbloggen om varför löpare är så attraktiva. Bevisen är glasklara. Människan utvecklades som löpare på savannen och det naturliga urvalet gynnade bra löpare, som drog hem mer kött och lockade fler honor. Det kan inte vara på något annat sätt. Det går t o m att mäta. Det var klart att läsarna på Runners World gillade det:)

Förra veckan tog jag det lite lugnare, men den här veckan är det full rulle på löpningen igen. På söndag tänker jag åka ner till Sundsvall och springa ett rejält långpass.


Jag skriver som bekant om allt möjligt och det blev jag påmind om igår. Jag fick ett mail där en läsare tackade för en artikel om räntan som jag skrev för snart tre år sedan. I slutet av 2012 sa en enad kör av bankekonomer att det var läge att binda räntan på 5 år. Femårsräntan låg då kring 3,5%. Den rörliga låg strax under. Jag kom dock fram till att experterna hade fel och att det var smartast att välja rörligt. Så här i efterhand kan man konstatera att de som lyssnade på experterna hittills har förlorat runt 60 000 på ett miljonlån om de band vid den tidpunkten. Förmodligen kommer de att förlora ännu mer de kommande åren. Det är ju trist, men det var riktigt kul att det finns personer som läser bloggen och tar till sig texterna. Men det är också en påminnelse om att man inte ska lova för mycket. Nästa gång kan jag ha fel och då kanske jag får ett argt mail. Jag tror inte jag ska ge några fler ekonomiska råd.

söndag 19 april 2015

Blåsig löpning

Jag skrev om proprioception, balans och löpning på Hjärnfysikbloggen igår. Svåra ord skrämmer nog bort en del läsare, men jag kan inte kalla proprioception något annat. Proprioception handlar om cerebellums (lillhjärnan) omedvetna kontroll av rumslig orientering och rörelse. Om jag springer och snubblar på en rot, då sträcker jag ut armarna utan att tänka på det. När jag springer, rör sig benen utan att jag tänker på dem. De anpassar automatisk till underlaget. Allt jag gör som löpare beror på kunskapen om var min kropp befinner sig utan att jag behöver tänka på var min kropp är. Det är cerebellums uppgift. Den bevakar i varje ögonblick intryck från hörsel, syn, gravitation, hastighet och en mängd andra ledtrådar för att justera kroppens rörelser. Varje löpsteg jämförs och justeras.

Cerebellum ligger längst ner i de urgamla strukturerna i hjärnan. Den utgör 10 % av hjärnan, men rymmer mer än hälften av alla hjärnceller. Den fungerar som en barlast; den håller oss flytande och i jämvikt.


Beslutet att springa börjar högre upp i hjärnbarken. När beslutet är fattat, skickas signaler till musklerna i benen. Men inom bråkdelen av en sekund skickas ett meddelande tillbaka till cerebellum om hur rörelsen utfördes. Som svar på detta meddelande skickas en uppdaterad signal ut till musklerna. Denna återkoppling följer på varje rörelse. Det är därför vi blir bättre och bättre, ju mer vi utför en särskilt rörelse som att springa på löpband eller på att springa i skogen. Själv föredrar jag det senare.

Idag sprang jag 25 km i hård blåst på grusväg. Jag lutade mig framåt och klev rakt in i blåsten. På hemvägen gick det lättare, då knuffade vindarna mig uppför backarna. Jag sprang första och andra halvan med samma ansträngning, men det gick mycket snabbare hem. En sån där knuff i ryggen önskar jag mig under High Coast Ultra.

onsdag 15 april 2015

Mitt liv som löpare

Det finns flera anledningar till att man springer. Det kan vara av sociala skäl, hälsomässiga skäl, för att vi är födda till det, för att det är roligt. Själv gör jag det av alla dessa anledningar, och jag är noga med vila och återhämtning och ganska sparsam med tävlingar. I sommar ska jag springa High Coast Ultra. Det blir en upplevelse och en utmaning, och även en chans att se platser som jag inte sett sen jag var barn. Jag vet inte om ett slitsamt lopp på 129 km i sig förlänger mitt liv, men själva upplevelsen gör livet mycket längre. Det gör alla ovanliga upplevelser. Upplevelser som sticker ut ur vardagen tänjer ut tiden, till skillnad från vardag och rutiner som kollapsar till ett och samma ögonblick när man ser tillbaka på livet. Minnet är inte en film, utan en samling bilder som blandas samman med tiden och bilder som är alltför lika, sorterar hjärnan obarmhärtigt bort.

Det var inget svar på varför jag springer. Jag vet inte om jag hittar något svar på den frågan. Det här var mest ett utkast i väntan på ett längre inlägg om proprioception och kroppsuppfattning som jag snart publicerar på Hjärnfysikbloggen. De längre mer genomarbetade inläggen hamnar där. På den  här "gamla bloggen" blir det mest korta uppdateringar just nu.

Till sist ett litet bildcollage över hur jag tror omgivningen och jag själv ser på mig själv som löpare:)





söndag 12 april 2015

Härlig vårlöpning

I veckan sprang jag flera pass i skogen. Ibland fick jag pulsa genom snö, men det var mestadels snöfritt och härlig stiglöpning. Det känns så mycket lättare att springa i skogen och ännu roligare när jag hittar nya stigar. 

Magiskt.
Stigen ringlade framåt och jag visste inte riktigt vart den ledde. Jag sprang nästan för långt, för jag ville inte vända tillbaka. Det blev 16 km långsam löpning in i det okända. Jag hade inget vatten med mig och det var ganska varmt, så jag stannade vid en bäck och drack flera klunkar iskallt vatten innan jag vände tillbaka och sprang 16 km åt andra hållet.
Våren kommer.
I skuggan låg snön kvar, men på sydsluttningarna blommade våren. Jag hade en klocka på mig, men jag brydde mig inte om tiden. Utsikten fick ta den tid den tog.

Jag stannade ibland och njöt av utsikterna.
I veckan skrev jag även klart min sjätte krönika för Runners World. Den som publiceras i nästa nummer (majnumret) tycker jag är min bästa hittills och den som jag skrev nu till juni är jag också nöjd med. Jag älskar utmaningar och krönikorna är en utmaning. De måste vara intressanta och man måste hålla sig under 4000 tecken. Det sista är bra träning för mig, eftersom jag gärna breder ut mig när jag skriver och associerar till allt mellan arkeér och kvasarer. Idag blev det återigen ett ganska långt inlägg när jag skrev om mjölksyra på Hjärnfysikbloggen. Det inlägget finns här …



måndag 6 april 2015

Kommande lopp

Jag skrev ett nytt och viktigt inlägg om överträning på Hjärnfysikbloggen i går. Det är ganska många som vill för mycket och tränar för mycket. Utveckling är en balans mellan nedbrytande och uppbyggande krafter. Om det blir för mycket av det ena eller det andra, då nöts vi sakta ner tills vi bryter ihop och faller samman. Utan undantag. Förr eller senare. Läs mer om det här.

Jag tror inte jag tränar för mycket. Jag känner mig pigg och stark och ser fram emot High Coast Ultra till sommaren. Det loppet är 129 kuperade kilometer, 50 kilometer längre än Swiss alpine. Det blir en utmaning. Imorgon ska jag springa ett pass på morgonen och ett pass senare på eftermiddag, sammanlagt ungefär 35 km. Det kan verka långt men det är ju ingenting mot själva ultraloppet.

Senare på hösten ska jag springa Höga Kusten Trail (se film nedan). Jag är revanschsugen efter fjolårets överraskande krampattack. Det är bara en tredjedel så långt, men rejält kuperat och en del klättring. Jag har inga fler inplanerade lopp, men man vet aldrig.


Förutom fysisk träning så testar jag min hjärna med en ny app som heter Brain Fitness Tracker. Appen har utvecklats av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Appen kartlägger min kognitiva förmåga, d v s uppmärksamhet, arbetsminne och logik. Min kurva ser bra ut, mest för att jag gjorde många nybörjarfel i början. Ny forskning visar att mental och fysisk utmattning hänger ihop, därför kan man använda mental träning som ett led att förbättra den fysiska prestationen. Jag tror mycket på det.

onsdag 1 april 2015

Varning för dagens inlägg

Idag är det den första april och man ska ju egentligen luras, men det är vanskligt på en blogg där inlägg kan läsas alla dagar så jag skrev ett lite halvsjukt inlägg på Runners World (RW aprilskämt var bra!) istället. Jag hoppas de som känner sig träffade inte tar det på så blodigt allvar:)

En löpares mardröm




söndag 29 mars 2015

Uppvaknanden och dopamin

För ganska många år sedan såg jag Awakening med bl a Robert de Niro och Robin Williams. Mitt starkaste minne från filmen var att jag hörde några märkliga ljud som lät som snyftningar och i nästa ögonblick grät nästan alla i hela biosalongen. Jag var där med min flickvän och det var förmodligen det första dramat jag såg på bio. Hon grät också. Jag är inte en okänslig person, men jag var nog van vid action och äventyr och att hålla tillbaka alla känsloyttringar. Jag minns också att det var en fantastisk historia som byggde på verkliga händelser i slutet av 60-talet då läkaren och författaren Oliver Sacks jobbade på ett sjukhus där det fanns en avdelning med okontaktbara, katatoniska patienter. Patienternas gemensamma nämnare var att de insjuknade och överlevde den epidemiska sömnsjuka som svepte över världen mellan 1915 och 1926, en epidemi som tack och lov inte återkommit sedan dess och vars orsak fortfarande är oklar. Historien utspelar sig 1969, alltså över 40 år efter epidemin. Under den tiden hade de som överlevt befunnit sig i en skugglik tillvaro mellan liv och död.


På 50-talet upptäckte den svenska professorn Arvid Carlsson signalsubstansen dopamin och dess betydelse för rörelse. Genom att ge ett läkemedel som kallades L-Dopa kunde man öka halterna av dopamin hos patienter med Parkinsson. Oliver Sacks misstänkte att L-Dopa även kunde hjälpa de katatoniska patienterna. I filmen lär sig Sacks (som heter Layer i filmen och spelas av Robert Williams) kommunicera med patienten Leonard Lowe (spelad av Robert de Niro) med bokstäver på en bricka. Sacks bestämmer sig för att att testa L-Dopa på Lowe. Resultatet blir över förväntan. Lowe vaknar upp efter 40 år. Han tar flera steg in i livet. Han hinner t o m bli kär. Sacks ger även övriga patienter L-Dopa och avdelningen får plötsligt liv; det är som om 20-talet hade återuppväckts. Efter ett tag blir dock Lowe förändrad och de negativa effekterna av L-Dopa börjar visa sig. Lowe får svåra tics och spasmer, alltmedan de övriga patienterna ser vad som händer honom och vad som väntar dem inom en nära framtid. Det slutar med att Lowe ber Sacks filma honom för att hjälpa forskningen och kanske hjälpa framtida patienter. Sedan dansar han en sista dans med sin första och sista kärlek. Då brast salongen ut i gråt. I nästa scen är Lowe katatonisk och livlös. Jag har inget minne av att jag grät, men å andra sidan är minnen ytterst opålitliga och med tanke på den rörande historien så fällde jag nog en tår som jag svalde i tysthet.

Oj, som vanligt skrev jag för mycket. Jag skulle egentligen bara skriva en liten inledning till min artikel om dopamin och kladdkaka på Hjärnfysikbloggen :)


måndag 23 mars 2015

Om framtiden

För 7-8 år sedan lyssnade jag på en känd svensk näringsexpert. Han sa en del bra saker och en del mindre bra saker. Bl a hävdade han att det var ohälsosamt att springa mer än 5 km. Efter varje löptur vräkte han i sig c-vitaminer för att hjälpa immunsystemet att oskadliggöra fria radikaler och förhindra att de skulle slita sönder ...

Forts ...


tisdag 17 mars 2015

Springer före frukost

Jag har tagit det ganska lugnt efter influensan, men i söndags sprang jag 22 km före frukost i strålande sol. Jag brukar springa veckans längsta pass på lördag eller söndag. Jag sprang längs Höga kusten. Det enda jag hörde var havet, fåglarna och det taktfasta ljudet av fötter och andhämtning. Om man kommer iväg i tid, dröjer det innan bilar och maskiner skruvar upp bakgrundsbruset. Jag kände mig ganska pigg efteråt. Det var varmt så jag åt frukosten ute i solskenet. Om några veckor får jag även lite gratis vitamin D till frukosten om det fina vädret fortsätter.
Löpning längs kusten i solsken. 

Genom att springa före frukost tvingar jag cellerna att anpassa sig till fysisk aktivitet utan tillgång till lättillgänglig energi. Nya studier visar att det förbättrar anpassningar till träning, bl a har man sett att antalet mitokondrier - cellens små kraftverk - ökar. Man har sett att flera proteiner aktiveras i större utsträckning när träningen utförs med låga nivåer av lagrade kolhydrater i musklerna. Dessa processer - som även inkluderar gener som är aktiverade i fettförbränning - stängs av om man äter eller dricker något med socker i. När man stressar cellerna lite lagom, blir de ofta lite …


Forts på Hjärnfysikbloggen


lördag 14 mars 2015

Av gammal vana

Igår gick jag helt fel. Efter förmiddagsfikat skulle jag gå till min plats, men jag hamnade på min gamla plats i det stora landskapet. Jag flyttade till ett mindre rum dagen innan, så det är ju lätt hänt. Jag kommer nog gå fel fler gånger. Efter tre år är vägen till min gamla plats en grundmurad vana. Nu måste jag tänka till och vika av till min nya plats på mitt nya rum.

Det mesta jag gör är av vana. Jag gör samma morgonrutin: rullar ur sängen, borstar tänderna, äter frukost, åker till jobbet. På jobbet går det mesta av rutin och jag tar samma väg hem som jag brukar. Sedan lagar vi mat och äter tillsammans. Och så följer kvällsaktiviteterna ungefär som de brukar och de avslutas med kvällsrutinen: tar fram morgondagens kläder, borstar tänderna, kryper ner i sängen och läser lite i en bok. I princip skulle jag kunna klara en hel dag på rutin utan att vara medveten om vad jag gör. Vanorna sparar massor av energi, men de kan också vara ett problem. Det finns ju dåliga vanor.


Men jag gick inte bara fel av gammal vana igår, jag återupptog en gammal vana också. Istället för att gå på gymmet så klev jag rakt in - lite av en slump - i ett yogapass med inslag av meditation. Jag kände mig starkare efter det. Det kanske blir en ny fredagsvana.

Mer om vanor i nytt inlägg på Hjärnfysikbloggen.


söndag 8 mars 2015

Om lycka och längdhopp

Häromdagen hoppade Michel Tornéus 8,30 meter i längdhopp och tog EM-guld. Årsbästa för män är 8,51. Sedan mitten av 1990-talet har årsbästa försämrats. Samma sak med tresteg och höjdhopp. Rekorden i teknikgrenarna står och stampar medan löparna blivit snabbare, från 100 meter till maraton. Vad beror det på? Carl Lewis hoppade nästan 9 meter på fart. Bolt borde kunna hoppa längre, kanske över tio meter.
Lewis och Powell
När Bolt springer som snabbast är han uppe i en hastighet på 12 m/s. Enligt fysikens rörelselagar borde han kunna hoppa kvadraten på hastigheten delat med gravitationen, vilket ger 14,68 meter. Men då tar man inte hänsyn till uthoppsvinkel, osv. Men fysiken visar hastighetens betydelse. Mike Powell sprang 11 m/s när han hoppade 8,95. Om man höjer den hastigheten till 12 m/s, borde Bolt åtminstone klara 10,5 meter. Varför gör han inte det? På 90-talet var längdhopp en kamp mellan Lewis och Powell. Alla kände till dem. Jag tror inte lika många vet vad de bästa heter numer. Det är inte samma heta kamp. Inte samma intresse och kanske därför ingen Bolt.

Nytt inlägg om lycka på Runners world
Jag skrev ett inlägg om lycka idag. Efter det kände jag mig lyckligare, för hjärnan är inte smartare än att den påverkas av det man gör. Här är inlägget:

Tio källor till lycka