lördag 22 februari 2014

Löpning är inte farligt för hjärtat

På 70-talet var det en vanlig föreställning att löpare var immuna mot hjärtsjukdomar. Man trodde att löpningen rensade kranskärlen från plack och ledande forskare påstod att det inte fanns ett enda konstaterat fall av hjärtinfarkt bland löpare som sprang ett maraton under fyra timmar. Men 1977 kunde Tim Noakes visa att det fanns löpare som drabbats av hjärtattacker i åtminstone fyra fall.

Sju år senare dog joggningens fader Jim Fixx i löparspåret endast 52 år gammal. Efter Jim Fixxs överraskande död vände debatten 180 grader. Plötsligt ansåg allmänheten att löpning var farligt. Kvällstidningarna visade bilder på Jim Fixx med braskande rubriker. En bild säger mer än tusen ord och det är inte många som orkar läsa tusen ord.

Sedan dess har debatten om faran med löpning pendlat fram och tillbaka. Den övervägande majoriteten hävdar att löpning är hälsosamt, även om man tränar hårt och springer maraton. Några kardiologer med James O'Keefe i spetsen menar dock att "överdriven" löpning är skadligt och ökar risken för hjärtinfarkt. Han har sett skador på hjärtat, men andra menar att dessa skador är reversibla och går tillbaka efter några veckor.

En ny intressant studie
Men hur ska man avgöra debatten? De observationsstudier som finns visar att man minskar risken för hjärtsjukdomar om man springer, men svagheten med observationsstudier är att de inte tar hänsyn till att löpare äter bättre och röker mindre. Kritikerna med James O’Keefe i spetsen menar dessutom att det är ”överdriven” träning som är skadlig, d v s om man springer mer än 30 km i veckan.

Bild från ne.se
I en ny studie som undersökte graden av ateroskleros (åderförkalkning) hos maratonlöpare har man lyckats skapa en intressant kontrollgrupp, vilket kanske kan ge bättre svar än tidigare studier. I den nya studien undersöktes 42 maratonlöpare (21 män och 21 kvinnor med en medelålder på 46 år) som hade tränat i 12 år, i genomsnitt omkring 60 km per vecka. Deras snittid på maraton var strax under 4 timmar. Dessa löpare utgjorde den experimentella gruppen. Kontrollgruppen var deras makar, 21 kvinnor och 21 män som inte var löpare, men delade samma livsstil som kost och vanor. Därmed kunde forskarna minska livsstilens påverkan och någorlunda isolera effekten av träning.

Förbättrar man hjärtat genom att gifta sig med en maratonlöpare?
Forskarnas hypotes var att de 42 maratonlöparna skulle ha mindre ateroskleros än deras makar. Detta visade sig inte vara fallet. I själva verket fanns det ingen skillnad mellan de två grupperna. Både löpare och ickelöpare hade ungefär hälften så mycket åderförkalkning jämfört med genomsnittet för åldersgruppen. Däremot hade löparna mycket lägre kroppsvikt (68 vs 77), lägre vilopuls(57 vs 69), lägre BMI (24 vs 27), lägre c-reaktivt protein ( 0,6 vs 1,6 ), högre HDL ( 68 vs 58 ) och lägre triglyceridnivåer ( 76 vs 103 ).

Detta visar att maratonlöpare som springer mer än 60 km i veckan inte har en ökad risk för hjärtsjukdom. Tvärtom har löparna väsentligt lägre värden på riskfaktorer som även påverkar sjukdomar som cancer och diabetes. Den låga graden av ateroskleros jämfört med jämnåriga tror dock forskarna beror på att löparna lever ett hälsosamt liv, liksom deras partners. Eller så halverar man risken för ateroskleros genom att vara gift med en maratonlöpare ;)


Ger denna studie ett slutgiltigt svar på frågan? Jag tror inte det. Det är bra att det finns personer som James O'Keefe som ifrågasätter rådande paradigm, på samma sätt som det var bra att Tim Noakes ifrågasatte att löpning gav immunitet mot hjärtsjukdom på 70-talet (och sedan fortsatte ifrågasätta andra paradigm). Själv tror jag att det är bra att springa. Jag tror det finns en kurva med avtagande nytta, vilket betyder att den första kvarten löpning i veckan är viktigare för hälsan än den tionde timmen i veckan. Någonstans planar kurvan ut och vänder nedåt och någonstans störtar den rakt ner. Det är gränsen och den ska man kanske inte nå mer än ett par gånger i sitt liv.
Ett av mina mål är att hitta min egen gräns och jag tror jag ska göra det nästa år, men jag hoppas jag saktar ner och stannar så att jag inte passerar den. Jag är inte som Jure Robic. Jag tror i alla all att jag är alldeles för förståndig. Men det ska vara en utmaning.

Jim Fixx då?
Samma dag som Fixx föll död ner, dog tusentals andra som inte sprang av hjärtinfarkter. Det var inte löpningen som dödade Fixx, det var hans hjärta. Det bevisar att löpning inte ger immunitet, men det bevisar inte att löpning är skadligt för hjärtat. Fixx bar, som alla människor, på gener och en livsshistoria. Fixx far dog i hjärtattack redan vid 43 års ålder. Fixx blev nio år äldre. Fixx rökte två paket cigaretter och vägde över 100 kg när han var 35 år. I enlighet med rådande teori ansåg han att man kunde äta vad som helst om man sprang ett maraton under fyra timmar. När han skars upp fann man att han hade långt gången åderförkalkning. Med tanke på allt detta - generna och miljön - så kan man kanske säga att löpningen gav Jim Fixx nio extra år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar