torsdag 14 mars 2013

Rödvin och resveratrol

Jag har några laster, som t ex mörk choklad och rödvin. Men kan något som är nyttigt vara en last? Om man äter en chokladkaka om dagen och tömmer ett par lådor vin i veckan, då är det en last och kanske ett beroende. Men några glas i veckan är knappast en last och det är förmodligen inte skadligt heller. Tvärtom. Flera studier tyder på att måttlig konsumtion av rödvin är bra för hälsan (fast det finns även studier som tyder på ökad risk). Rött vin tillverkas med druvans skal och det är i skalet nyttigheterna sitter. I skalet på bär och frukt finns skydd mot virus, svampar och parasiter och när vi äter dessa skal, får vi i oss ett naturligt utvecklat skydd, så kallade antioxidanter, mot olika sjukdomar. I rödvin finns särskilt en intressant antioxidant, polyfenolen resveratrol. Det finns ungefär 50-100 mg per gram skal i druvorna. Flera studier genom åren har visat på en rad goda hälsoeffekter, som antiinflammatoriska, neurologiska, cancerhämmande, virushämmande och de motverkar flera effekter av åldrande. I en studie såg man att möss som smittats med influensa hade 40 % ökad överlevnad jämfört med möss som fått placebo. De som fått resveratrol hade 98 % mindre virus i lungorna. I en annan studie såg man att möss som fått stora doser resveratrol orkade springa mycket längre än möss som blev utan, o s v.
Resveratrol
Resveratrol är en batteriladdare
Steget från provrör, jästsvampar och möss till människa är stort. Men nu finns det en teori om varför resveratrol är så hälsofrämjande. I en ny studie kunde man för första gången visa hur resveratrol aktiverar ett protein som främjar långsiktig hälsa. Proteinet är en sirtuin, SIRT1, som skyddar kroppen genom att ladda upp mitokondrierna. Mitokondrierna är cellernas (och därmed våra) batterier och när vi åldras saktar mitokondriena ner. SIRT1 fungerar som ett slags batteriladdare till mitokondrierna och det tycks ge flera positiva effekter på hälsan.
En mitokondrie som simmar runt i en cell.
Tidigare kritik mot resveratrol
Tidigare har man sett att möss som laddats med resveratrol har fördubblat sin uthållighet jämfört med möss som fick placebo och de var relativt immuna mot effekterna av fetma och åldrande. I försök med jäst, nematoder, bin, flugor och möss har livslängden förlängts. Men för att studera själva mekanismen bakom detta har man varit tvungen att arbeta med syntetiska ämnen i provrör. Det har riktats mycket kritik mot det. Det har saknats ett direkt orsakssamband mellan resveratrol och SIRT1. I provrören använde man ett konstgjort kemiskt ämne som var bundet till SIRT1 och som fluorescerade när SIRT1 aktiverades. Det fanns inte i naturen, inte i våra celler. Det har varit en allvarlig brist. I en studie från 2010 ansåg man därför att resvertrol inte påverkar hälsan alls. Att effekten var en ren artifakt, men inget som fungerar i levande organismer. De studier som visat resultat på möss var kanske en ren tillfällighet eller så berodde de på en okänd faktor, kanske en indirekt följd av resveratol. Resveratrol i sig kan dock inte påverka SIRT1 och hälsan, menade kritikerna.

Nya bevis
Nu har forskarna lyckats med ett experiment som visar en direkt koppling mellan resveratrol och SIRT1. Forskarna gissade att det syntetiska ämnet härmade ämnen som fanns naturligt i cellerna. Efter ihärdigt letande fann man till slut aminosyror som motsvarade den konstgjorda kemiska gruppen, bl a tryptofan. Därmed kunde man byta ut det syntetiska ämnet mot de naturliga aminosyrorna och göra experiment på en naturlig cell. Man kunde då se att resveratrol aktiverade SIRT1. Det behövdes inga konstgjorda kemikalier. Denna biokemiska upptäckt skapar en länk till de tidigare fysiologiska resultaten.

Därefter undersökte forskarna hur resveratrol påverkar SIRT1. Man testade 2000 olika varianter (muttanter) av SIRT1-genen, tills man fann en mutant som blockerade effekterna av resveratrol. Mutanten hade en förändrad aminosyra av de 747 aminosyror som bygger upp SIRT1. Efter olika tester tror nu forskarna sig veta hur resveratrol fungerar: När molekylen binder till proteinet, svänger ett molekylärt gångjärn till och SIRT1 aktiveras. Detta gångjärn är själva gaspedalen. Nu kan man testa hur ett muterat SIRT1 fungerar i hud- och muskelceller som inte inte svarade på resveratrol. Man hoppas att det på sikt ska ge läkemedel som kort och gott sätter fart på mitokondrierna och gör oss lite yngre och friskare. Det finns flera sjukdomar som kan sägas orsakas av åldrande och denna upptäckt kan ge viktiga pusselbitar. Men det kan ta tid. Levande celler är ganska komplicerade. Om man blåste upp en cell så att den blev stor som globen och klev in i den skulle man kanske förstå hur komplex en cell är. 


Globen. Foto: Sören Andersson
Den skulle se ut som en byggarbetsplats full med balkar och byggnadsställningar. Det kallas för cellskelett. Mellan balkarna flyger miljontals partiklar av olika storlek omkring. En del är stora som tennisbollar, andra som pilatesbollar. Om man inte passar sig blir man träffad. Det är ett farligt ställe. Saker går sönder hela tiden och de lagas (nästan alltid) i samma ögonblick. Proteiner snurrar, pulserar och kraschar in i varandra nästan en miljard gånger i sekunden. Enzymer kastar sig runt och utför sina uppgifter 1000 gånger per sekund. Det är kort och gott ett virrvarr som fungerar i alla våra 100 biljoner celler från att vi blir till tills vi lägger av, men hur det fungerar vet vi inte riktigt än.

Ett glas rött är nästan aldrig fel
I väntan på ett piller kan man ju fundera på hur mycket resveratrol som krävs för att sätta fart på mitokondrierna. Det krävs nog ganska mycket rödvin för det. Rött vin är förmodligen nyttigt på många sätt och dessutom gott, men dricker man för mycket överväger nackdelarna. Det gör alla överdrifter. Människan är inte gjord för överdrifter. Vi är gjorda för att överleva där det finns lite av varje, inte mycket av lite. Några viner med mycket resveratrol är:


Jag dricker mest för att det är gott, särskilt till medelhavskost som återigen utsätts till bästa mat för hälsan på lång sikt.

5 kommentarer:

  1. Bra Johan! Tycker ofta många som vill övergå till en hälsosammare livsstil tar det hela till det extrema och stryper varenda liten njutning i vardagen och det slutar alltid med att de lessnar efter en kortare period. Själv är jag väldigt partisk för Amarone viner, där torkas ju druvan innan tillverkning, frågan är om det resulterar i förlust av resveratrol :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amaroneviner är gott. Tror det är viktigt att njuta av livet också:)

      Radera
  2. I skalet på vindruvan och inte något som bildas i processen? Tja ett alternativ till rödvin eller piller finns ju då rätt uppenbart, ät druvor? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovisst kan man äta bara druvor om man bara är ute efter antioxidanterna, men jag tycker inte det är lika gott:)

      Radera
  3. Angående studien av medelhavskosten kan det här vara bra analys/information:
    http://www.drmcdougall.com/misc/2013other/news/oil.htm

    Några positiva saker men kritiken är mot fett-delen och finansiärerna, olivolja- och nötproducenter.

    "The vested interest was in selling olive oil and nuts. Two companies supplied the olive oil (Hojiblanca and Patrimonio Comunal Olivarero), and the nuts came from a nut producer in Spain (La Morella Nuts) and the California Walnut Commission. Plus many of the authors have extensive financial ties to food, wine, and other industry groups."


    Hans egna slutsats, får man värdera hur man vill förstås:

    I believe the reason this New England Journal of Medicine study shows benefits is because the people in the Mediterranean diet group reduced their intake of meat and dairy foods and increased their intake of starches (cereals and legumes), vegetables, and fruits. The inclusion of olive oil and nuts was not a “magic pill” that spared their ailing arteries from forkfuls of bacon and eggs. However, the reader should consider these findings of this study important because they do show that people can change their diets when instructed to do so and that removing animal foods from the diet is beneficial.

    SvaraRadera