lördag 21 april 2012

Sponsrad video: Norska fjordar

Den vackraste plats jag varit på måste vara Lofoten i norra Norge. Ett år hyrde vi ett hus på en ö långt ut på Lofoten. En morgon kokade viken av sill. När jag tittade närmare såg jag att havet var rött. Det var krill, massor av krill fullproppade med omega 3. Egentligen borde man kanske ha hoppat i och simmat med öppen mun som en blåval. Vi rodde ut och tittade ner på havet som var rött på ytan och silverfärgat av all sill lite längre ner.

Inlandsisen nådde inte hit med sin jättehyvel, utan bergen reser sig branta och spetsiga ur havet. Vattenfall störtar nedför bergen och landskapet känns nästan som hämtat ur Tolkiens fantasivärld. Det tar lång tid att ta sig ända ut, men det är värt varje krone. Det är inte bara Lofoten som är vackert, hela den norska kusten är värt ett besök. Se videon nedan och bli övertygad om det. 

Sedan människan lämnade Afrika har hon hållit sig till kusterna. Lofoten befolkades redan för 6 000 år sedan. Havet är ett enormt skafferi som dessutom sköljer upp mat på morgnarna. Högar av kökkenmöddingar avslöjar det. Varje gång jag fick napp när jag stod på bryggan fick jag upp någon ny sorts fisk som jag inte kände till; däremot fick man alltid torsk om man rodde ut en bit och lät sänket sjunka meter efter meter ner i fjorden. Torsken dödades av tryckförändringarna när man drog upp den.

Det härliga med att bo vid havet, särskilt ett stort hav som Atlanten, är förändringen. Varje dygn drar månens gravitation vattnet till sig och sedan sjunker tidvattnet undan och stranden ritas om. Golfströmmen kastar sig mot klipporna och kan ta med sig överraskningar från en annan kontinent. Jag skulle gärna bo vid ett stort hav, men helst ett lite varmare hav. Jag trivs med förändring.

Att byta eller inte byta
Jag gillar förändring, ändå har jag jobbat i snart tolv år på samma plats och jag trivs bra. Jag har inte sökt något nytt jobb, men nu hade någon tipsat ett konsultbolag som kontaktade mig. Jag pratade först med en rekryterare och sedan med chefen och de kom med ett erbjudande. Nu står jag mellan mitt gamla jobb och det nya, som en åsna mellan hötapparna. Konsultjobbet ger bättre lön och nya spännande utmaningar, men på det gamla har jag många vänner och jag trivs bra. Att det ska vara så svårt. Jag vill ha både och.

Jag funderar och funderar och försöker fatta ett rationellt beslut. Men i slutänden blir det instinkten som avgör. Förmodligen kommer jag inte att veta vad jag vill ens när jag lyfter telefonen. Olika delar av mig vill olika saker, men alla dessa olika inre viljor kommer till slut att samsas om ett litet ord på två eller tre bokstäver.



6 kommentarer:

  1. Klart du ska byta. Mer pengar är ju bra, men framförallt den nya utmaniningen och att ibland våga ta steget. Du vill ju, det märks ;)
    /jessica

    SvaraRadera
  2. Om du har ett bättre bud så byt!

    SvaraRadera
  3. Ja Jessica och Anonym, utmaningar är spännande. Man borde ju våga. Jag bestämmer mig snart.

    SvaraRadera
  4. Tänk igenom det som sagt. Har erfarenhet av konsultbranschen. Och den suger enligt min ringa mening. Att vara fast anställd är att kunna jobba långsiktigt och strategiskt och tas på allvar. Och behandlas rimligt. Konsult är att jobba kortsiktigt och behandlas kass av såväl uppdragsgivare som arbetsgivare. Är man riktigt attraktiv för många uppdrag och gillar kortsiktigheten och variationen kör man väl eget race rimligen? Att vara anställd konsult plockar bara upp de dåliga bitarna av konsultandet utan att ge tillräcklig kickback. Mina $0.02...
    lh

    SvaraRadera
  5. lh: Ja oj vad jag tänkt. Jag sa faktiskt nej, det hände ju lite på jobbet när jag sa att jag skulle sluta. Men nu känner jag mig lite tveksam igen. Det blev väl inte riktigt som jag tänkt mig.

    SvaraRadera
  6. Fick du mer ansvar och bättre lön typ? Grats isf.
    lh

    SvaraRadera