torsdag 14 juli 2011

Min sambo är synestetiker

Min sambo har så länge jag minns påstått att siffror har olika färger och tyckt att jag var konstig som inte såg att siffror hade olika distinkta färger. En tvåa är svagt blå och en femma är röd o s v. Hon är konstnärlig och kreativ så jag tog det som ett uttryck för livlig fantasi snarare än att det verkligen var så att hon såg olika färger. Men nu vet jag bättre. För några år sedan läste jag om ett neurologiskt tillstånd som kallas synestesi. Ordet synestesi kommer via latinet från de grekiska orden syn och aisthesis, och betyder ungefär 'samtidig förnimmelse'. Det är ganska ovanligt - kanske 1 på 200 eller ännu färre - och det finns en genetisk komponent. Det märkliga med henne är att båda hennes föräldrar också är synestetiker så hon har anlag från två håll. Mamman ser veckodagar och månader i olika färger och pappan ser siffror i ett bestämt mönster. Jag frågade honom hur siffrorna ligger och de första 22 siffrorna såg ut så här: 

Ser det inte ut så för dig? frågade han förvånat. Så självklart är det för en synestetiker att han inte tänkt på det fast han fyllt 70 (sen blev han förvånad att hans fru sedan 45 år såg färger på veckodagarna). Det underlättar när han ska räkna eller komma ihåg tal. Alla tal har en bestämd plats. Jag frågade om 237 456. Ja det är samma sak. Upp där och sedan lite till höger, sa han och viftade runt med handen i luften.

Det vanligaste är att man ser siffror i olika färger. Men det finns andra varianter av synestesi. En märklig form av synestesi är att vissa texturer ger starka känslor. En kvinna som beskrivs i Ramachandrans bok The Tell Tale Brain, berättar att hon blir generad när hon känner på vax, känner sig skyldig då hon vidrör sandpapper och när hon vidrör ett apelsinskal får hon en chock. Det är inget fel på hennes hjärna - hon är fullt frisk.

Det finns tusentals synestetiker i Sverige. De finns mitt ibland oss. De är som vi andra och de ser ut som vi, men de kan känna smaken av färg, se ljud, höra former och vidröra känslor med sina händer. Inte underligt att de alldeles till nyligen betraktades som bluffare och det har t o m hänt att personer med synestesi fått diagnosen schizofreni.

Husförhör
Jag frågar sambon vilken färg en femma har. Den är röd, säger hon utan att tveka. Jag frågar henne hur hon känner inför en femma som färglagts så att den är brun. Obehagligt, det känns inte bra, säger hon. Den är ju röd för henne. Jag tar en brun penna och målar en femma. Usch, hon ryser i djupet av sin själ. Det ser inte klokt ut, säger hon. Ser du rött eller tänker du på rött, frågar jag. Jag ser en röd femma upplyst framför mig, säger hon. Jag ritar ett V - en romersk femma. Det ger ingen färgupplevelse. Inte heller epsilon - den grekiska femman. Ingen av dem är röda. Det är alltså inte begreppet fem, utan den visuella bilden av en femma som ger en upplevelse av färg.

Jag frågar om talet 23 467. Hmm, lite melerat, blandat. Hon ser lite konfunderad ut. Vad håller du egentligen på med, frågar hon. Ingenting särskilt, säger jag. Jag har just läst en bok. Vill du göra ett test?

Synestetitest
V S Ramachandran konstruerade ett test som bygger på mönster som sticker ut. Vi har en förmåga att gruppera och urskilja gemensamma kännetecken i hjärnan. De flesta av oss kan direkt se en dalmatiner trots att det bara är en massa vita och svarta fragment i bilden nedan.




Denna förmåga utvecklades förmodligen för att se kamouflerade rovdjur i buskarna och se gömda saker i omgivningen. När vi ser ett lejon bakom ett lövverk består bilden som träffar näthinnan av en samling gröna och gulaktiga fragment. Men det är inte vad vi ser. Vi urskiljer lejonet på grundval av de gulaktiga fragmenten och aktiverar den visuella kategorin för lejon och hjärnan dirigerar signalen vidare till amygdala som signalerar panik. Dags att springa eller att slåss.


Linjer är lätta att gruppera och färger likaså. I bilden ovan ser man att de lutande strecken sticker ut. Man ser dem direkt. Det är svårare med siffrorna 5 och 2. De ser likadana ut. Men för en synestetiker borde siffrorna sticka ut som om de hade färg som i bilden till höger. Det var det som var Ramachandrans geniala och enkla test. Jag gjorde testet på sambon och hon såg mönstret direkt i bilden till vänster nedan. För mig tog det några sekunder att hitta tvåorna och jag ser inget mönster. Siffrorna är för lika för mig. Den andra bilden visar hur en synestetiker ser. Tvåorna sticker ut och är hur tydliga som helst.


Hjärnan speglar hela tiden kroppen och omvärlden och konstruerar hjärnkartor som länkar det inre till det yttre. En teori är att dessa hjärnkartor är sammanblandade hos synestetiker. Hjärnkartorna överlappar varandra så att de känner där de borde se, känner smak där de borde känna en lukt, o s v. När vi föds är hela hjärnan ihopblandad innan den stora upprensningen av synapser äger rum, något som till stor del är genetiskt styrt. Små barn är fullständiga synestetiker och de upplever världen på ett helt annat sätt. Sedan ritas kartan upp, synapser dör och världen blir allt tydligare med distinkta gränser mellan olika objekt. Men hos synestetiker tycks alltså en del av denna gränslöshet vara kvar och de har nytta av det. Författare och konstnärer är överrepresenterade bland synestetikerna. Förmågan att se något som något annat - metaforer - är grunden i kreativt tänkande.

Hon frågar igen vad jag sysslar med egentligen. Ingenting, säger jag. Men hon ser rakt igenom mig. Jag skiftar färg men är rätt genomskinlig, sägs det. Skriver du på din blogg? Mmm.



Länkar:
Forum för synestetiker

3 kommentarer:

  1. Ett fantastiskt intressant inlägg! Jag har faktiskt aldrig hört talas om synestesi men det hela verkar ganska naturligt i din beskrivning. Jag är själv estet och har alltid fått höra att jag har mycket vild fantasi. Kanske är det ett en mildare form av synestesi, att jag tenderar att uppfatta form, känslor och händelser på ett vis som många i min närvaro uppfattar som något udda.

    Det blir inte bättre av att jag är väldigt spontan och ofta öppnar pajhålet innan jag tänker. Många gånger har jag mötts av förbryllade blickar från människor som jag inte känner.

    Bilden på dalmatinern utvecklades snabbt till ett scenario i mina ögon då jag såg hunden nosa sig fram till trädet i vänstra hörnet för att lyfta på sitt vänstra bakben :)

    SvaraRadera
  2. Jag tror alla har lite synestesi. Själv ser jag ofta tal som former och väldigt snabb i huvudräkning tack vare det. Tror jag ska skriva om det framöver.

    jag är kanske inte så spontan, men däremot lite väl kvick ibland och får ofta ångra vad jag sagt...

    mm, jag fick ngt liknade scenario i huvut :)

    SvaraRadera
  3. Svarar dig här istället för på Synestesi.se

    Verkar vara en läsvärd blogg. Jag är också bloggare och tror att synestesi eller rättare grundorsaken till synestesi (extra nervbanor i hjärnan) är mer än bara multibla intryck av något.
    http://synesteten.wordpress.com/category/svenska-blogginlagg/allt-annat/synestesi/

    //Xcore

    SvaraRadera