måndag 13 september 2010

Triathlon ger snyggaste kroppen

Jag blev tvungen att avsluta undersökningen om vilken sport som ger snyggaste kroppen i förtid därför att den orsakade mystiska fel i bloggen om man körde Internet explorer 6, men resultatet var ändå signifikant. Triathlon ger bästa kroppen, bättre än tiokamp och golf tillsammans, enligt en överväldigande majoritet.

Tyvärr simmar jag alldeles för uselt för att kunna delta i Triathlon. Det borde finnas en variant med roddbåt eller kanot för oss som aldrig riktigt förstod allvaret i simundervisningen. Dessutom kan jag bara simma bröstsim, eftersom vi inte lärde oss crawl som första simsätt. Det känns naturligare med crawl, men det kanske finns någon anledning till att vi börjar med bröstsim i Sverige. Jag tror dock barnen börjar med crawl i många andra länder (google hittade inget svar åt mig)?

Resultat 
Triathlon 40 % 
Simning 30 % 
Tiokamp 25 % 
Skidåkning 20 %

Sist kom golf och golfare kan ju se ut hur som helst ...



Orsak och verkan 
Man kan förstås ställa frågan om orsak och verkan. Är det triathlon som ger en snygg kropp eller är det en snygg kropp som väljer att träna triathlon? Höjdhoppare blir ju inte långa för att de hoppar höjdhopp, de började med höjdhopp för att de var långa. Eller så sållades alla korta höjdhoppare ut, utom vissa envisa individer som Stefan Holm.

Det liknar det klassiska misstag som Charles Darwins föregångare Jean Baptiste de Lamarck gjorde när han antog att girafferna fått längre halsar av att de sträckt på halsen. Darwin visade att det inte var sträckandet av halsar som gjorde dem längre i nästa generation, utan de förlängdes genom naturligt urval där en lång hals gav giraffen en fördel gentemot kortare halsar. Det var tur för girafferna att halsarna räckte upp till deras huvuden till slut:)

Glömde h och fotboll
Tyvärr stavade jag triathlon fel utan h i undersökningen. Sådant kan gräma perfektionisten inom mig för det gick inte att korrigera i efterhand. Jag kanske har en tendens att plocka bort h. Dels för att många stavar mitt efternamn fel med h, dels för att maraton brukar felstavas med h på svenska. H är ju dessutom en bokstav som inte gör mycket väsen av sig i talspråket. Dessutom borde jag tagit med fotboll, som förmodligen är världens största sport. Det var några som svarade "annan" och det var säkert fotbollsspelare med snygga ben.


Förra veckans träning (vecka 1)

Dags att summera förra veckans träning:

Måndag: Vila. 
Tisdag: Skidgång uppför berg och löpning nerför, 9 km (hårt). 
Onsdag: Styrketräning och roddmaskin (medel). 
Torsdag: Löpning återhämtning (lugnt). 
Fredag: Rullskidor 10,5 km (hårt). 
Lördag: Löpning återhämtning (lugnt). 
Söndag: Löpning distans 22 km (hårt).

Jag följde planen från början av veckan ganska bra. Den stora avvikelsen blev att ett av veckans hårda pass var rullskidåkningen på fredagen. Det är de tre hårda passen som är viktiga, det är då jag ska tänja lite på min gräns.

Den första veckan på den nya träningssäsongen kändes bra. Nu blir det två veckors ökning innan jag tar en lite lugnare återhämtningsvecka då jag får tid att vila mig lite och konsolidera de tre första veckornas träning.

Veckan träning (vecka 2)

Måndag: Vila. 
Tisdag: Skidgång uppför berg och löpning nerför, 10 km (hårt). 
Onsdag: Styrketräning och roddmaskin (medel).
Torsdag: Löpning, 10 km (lugnt). 
Fredag: Skidgång (hårt). 
Lördag Löpning återhämtning 5 km(lugnt). 
Söndag Löpning distans 23 km (hårt).

Det blir en liten ökning jämfört med förra veckan. Skidgångspasset blir lite längre och jag kör en till 500 m på roddmaskinen på onsdag. På torsdag reser jag till fjällen så då hinner jag inte med några rullskidor, utan det blir 10 km löpning istället. På fredag ska jag gå skidgång uppför ett fjäll. Det blir ett stenhårt pass. På lördag blir det lätt löpning längs vackra fjällstigar och sedan avslutar jag veckan med minst 23 km löpning i halvmaratontempo.

Nu ser jag fram mot morgondagens yoga. Jag hade tänkt träna lite med yogaprogrammet som finns på Wii, men det blev inte av. Men lite bättre än senast borde det gå i morgon. Efter yoga och kanske lite sushi till lunch, blir det chi gong, eller skidgång som vi säger på svenska. Äh, den var dålig ;)

Tro på dig själv så kommer du till himlen 
Det är känt sedan länge att kanske 90 % (vet inte exakt) tror att de är intelligentare än genomsnittet. I en studie fick man fram att 60 % trodde att de tillhörde de bästa 10 % när det gällde sociala förmågor. Ingen, 0 procent, trodde de låg under genomsnittet. I en undersökning från 1997 frågade man folk vilken chans att komma till himlen som de trodde att ett urval kända personer hade. Bill Clinton trodde 52 % på, 60 % sa Prinsessan Diana, 79 % valde Moder Teresa. Men hela 87 % trodde att de själva skulle komma till himlen.


6 kommentarer:

  1. Som svar på din undran: Sverige är i princip det enda landet (med väl utvecklad simundervisning) som lär ut bröstsim som första simsätt. Egentligen är detta helt åt skogen då frisim är mycket, mycket naturligare än bröstsim. Som gammal tävlingssimmare och numera simtränare har jag dock dragit den slutsatsen att anledningen till att man väljer att lära ut bröstsim i första hand beror på att det är enklare att få barnen att göra det, eftersom de i crawl måste doppa huvudet. Och det är det väldigt många som inte tycker om.

    Vill du lära dig simma/testa triathlon så gå med i en triathlonklubb och simma med dem!

    SvaraRadera
  2. Tack Elin för expertkunskapen:) Märkligt att Sverige är ensamt, kanske ett utslag svensk curlingmentalitet.

    Frisim ser så härligt ut, att forsa fram sådär. Det är sant, man kanske ska gå med i en klubb och lära sig.

    SvaraRadera
  3. Fjällen...Åh nu blir jag allt lite avis.
    Intressant det där med crawl kontra bröstsim. Jag har lärt mig först nu. Crawla alltså.MÅNGA år efter skolan...

    SvaraRadera
  4. Gick en crawlkurs för några år sedan. Läraren vi hade sa att vi i Sverige lär ut bröstsim som första simsätt, eftersom den rörelsen, och då främst benens, är bäst att använda för att ta sig upp ur en isvak.
    Har ingen aning om det stämmer eller inte, men det låter inte helt otänkbart.

    SvaraRadera
  5. Det bästa är nog kanske att tro på sig själv, för gör man inte det så kommer man förmodligen inte särskilt långt här i livet. Jag skulle knappast ställa upp i Lidingöloppet om jag inte trodde att jag skulle klara det. Och kanske ännu viktigare då, om man misslyckas så skall man nog inte se det som ett misslyckande. För det är det ju inte förrän man gett upp och det gör väl inte löpare i första taget.

    SvaraRadera
  6. Det lät logiskt med isvak. Det kanske är största faran i Sverige. I Australien måste man crawla ifrån krokodiler. Jag undrar hur de gör i Norge och i de tusen sjöarnas land Finland?

    Men om Ingmari kan lära sig frisim så kan väl jag;)

    SvaraRadera